Archive for 14. Holmöleden

Holmötrafiken

Alla inblandade måste arbeta för fungerande transporter till Holmön

En fungerande samfärdsel året runt mellan öarna och det övriga samhället måste erbjudas företag, boende och besökare, skriver Thorbjörn Lindberg.

VK 20230115

För att Holmöns samhälle skall utvecklas efter den potential som finns, måste en fungerande samfärdsel året runt mellan öarna och det övriga svenska samhället erbjudas företag, boende och besökare.

Vikten av att förstå skärgårdens stora dragningskraft är inte allom känt, vissa kommuner satsar kontinuerligt i sin skärgård och belönas med mängder av besökare och nya företag som investerar.

Våra grannländer har till stor del anammat systemet med att som huvudman för trafiken till och från samhällen där samfärdseln sker över vatten utse kommuner eller motsvarande lokala enheter i närområdet. Eftersom det anses vara i allas intressen att lokalt aktiva huvudmän bättre förstår vikten av en fungerande transportservice.

Även i vårt land finns ett antal kommuner där man följer grannländernas upplägg. Som exempel kan nämnas Landskronas, Jönköpings och Örnsköldsviks kommuner. Ett antal andra kommuner har liknande upplägg med lokal förankring.

Beslutsfattare bör anamma samma synsätt som andra samhällen runt hela jorden som investerar i rätt transportsystem i sitt närområde, och inte vänta sig att utomstående, med helt andra värderingar skall lösa ens egna problem.

Välkomnar med öppna armar infrastrukturministerns målsättning, där Västerbottens landshövding, Trafikverket region norr och Umeå kommun tillsammans med lokala förmågor från Holmön skall arbeta fram en långsiktig, året runt fungerande transportservice till Holmöarna.

Arbetet kräver en stor arbetsinsats från alla inblandade, eftersom den lokala påverkan av öppet hav, grov sjö och is gör att den ekonomiska satsningen blir betydande för en året runt fungerande service.

Under årens lopp har massor av goda tips och förslag publicerats och framförts. Men få har blivit använda, så material finns i gömmorna, kanske man skall se i annalerna om man kan ha nytta av tidigare förslag.

Som framgår av ingressen bör Umeå kommun axla ett betydligt större ansvar än vad man gjort tidigare, det gäller inte minst satsningar på Holmön, och på transportmedlet.

Den betydande ekonomiska satsningen som behövs bör ske på nationell basis.

Lycka till!

Thorbjörn Lindberg

En kasse med mat …


20220222 Niclas Holmlund, VK
Umeå kommun ska se till att de boende på Holmön kan transportera sig med helikopter till och från ön när det varken går att åka färja eller svävare. Samtidigt riktar politikerna kritik mot hur Trafikverket hanterar frågan.
− Trafikverket har ansvar för trafiken till Holmön och förhandlingar pågår för en långsiktig lösning. Med det här initiativet vill vi lösa behovet just nu och ordna säkra förbindelser för Holmöborna då ordinarie trafik är inställd, säger Hans Lindberg (S), ordförande, kommunstyrelsen.
Det är via landsbygdsutvecklingsarbetet som Umeå kommun ska söka lösningar för ersättningstrafik till Holmön. Det ska minska inställelsetiden för helikopter och undvika att Holmön isoleras vid dåligt väder.
Trafiken till Holmön sker med färja och svävare när väder och isförhållanden tillåter. När detta inte fungerar ersätts trafiken enligt Trafikverkets nuvarande direktiv med helikopter efter fem arbetsdagar och helikopter får heller inte längre transportera gods.
– Då helikoptern dessutom har en viss inställelsetid och det kan komma helger emellan kan de boende bli isolerade i 7–8 dagar, och det är förstås inte acceptabelt, därför har vi nu tagit beslut om en snabb lösning på det akuta problemet, säger Hans Lundberg.
Under fjolvintern var Holmön utan persontrafik i 31 dagar och utan godstrafik i 49 dagar. Hittills i år handlar det om 18 isolerade dagar. Det innebär problem när det gäller försörjning av varor, men också osäkerhet om och när det är möjligt för öbor och besökare att resa.
− Det är oanständigt att Trafikverket inte har säkerställt trafiken till Holmön under hela året. Politiskt är vi helt överens om att göra vad vi kan för att underlätta för boende på Holmön. Trafiken måste fungera här och nu, säger Anders Ågren (M), vice ordförande, kommunstyrelsen.
Hans Lindberg håller med.
– Det är ingen acceptabel lösning på lång sikt att kommunala skattepengar ska behöva användas för detta, då det är staten och Trafikverkets uppdrag, säger han.
Tillsammans med föreningen Holmöns utvecklingsforum ska kommunen nu diskutera hur man ska lösa behovet av ersättningstrafik med helikopter. Med Trafikverket pågår dessutom ett arbete för att få till en mer långsiktig lösning för fungerande transporter året om till och från Holmön.

20200214 Kerstin Eriksson, VK
Trafikverket har utökat antalet dagar som färjan ska stå stilla innan det sätter in helikoptertrafik från två till fem. Bilden är från 2019 då det även gick att ersätta färjetrafiken med en skoterled. I år är det öppet hav med omfattande drivis vilket omöjliggör en skoterled.
Foto Birger Karmehag VK.
Det har blivit en besvärlig inledning på året för de boende på Holmön. På grund av hårt väder och drivis har färjeturerna ut till Holmön i flera omgångar blivit inställda. Vid tre tillfällen har öborna i flera dagar varit utan förbindelse med fastlandet. Vid ett första tillfälle var de isolerade i fyra dygn. Vid ett andra och tredje tillfälle stod färjan stilla i två dagar.
– Eftersom det är drivis vet man aldrig när färjan kan gå, säger Joar Sandström, som bor på ön.
Trafikverket har sedan år 2020 infört nya direktiv för när en helikopter ska ersätta färjetrafiken längs Holmöleden. Enligt de nya direktiven råder numera en inställelsetid om fem arbetsdagar. Först när färjetrafiken stått stilla i fem dagar blir färjan ersatt av helikopter. Helikoptern flyger endast på vardagar och tar inte med något gods.
Fram till 2020 kunde helikopter ersätta färjan efter en eller två dagar.
– Det blev en radikal försämring. Det innebär en väldig osäkerhet om man ska försöka åka till stan eller om någon från fastlandet ska åka till ön. Vi som bor här vågar inte åka in till stan. För mig skulle det kunna sluta med att jag måste vara borta från arbete och familj i en hel vecka, säger Joar Sandström.
Isoleringen går även ut över öns butik. Intäkterna minskar och butiken riskerar att stå utan matvaror under stora delar av vintern då helikoptern inte flyger gods.
Joar Sandström berättar att det förra året gick en skoterled till Holmön som höll kommunikationen uppe när färjan stod still. Det var kommunen, länsstyrelsen och Region Västerbotten som ansvarade för leden. I år är det drivis och öppet hav. Det finns inga förutsättningar för en skoterled.
– En skoterled är långt borta om det ens händer i år, säger Joar Sandström.
Holmöns Utvecklingsforum har för att säkra trafiken försökt förhandla med Trafikverket om kortare inställelsetid för helikoptern. Joar Sandström uppger att dialogen med Trafikverket inte har lett till någon förändring. Holmöns utvecklingsforum har därför skrivit en skrivelse till Umeå kommun med en begäran om stöd för att påverka en förändring av helikoptertrafiken. Skrivelsen presenterar flera konkreta krav. Öborna vill att Trafikverket tar bort inställelsetiderna för helikoptertrafiken. Den ska sättas in så snart stopp i trafiken inträffar. Helikoptern ska frakta varor.
– Vi vänder oss till den kommun vi bor i. Den rådande situationen är en tung börda på oss, säger Joar Sandström.
Olle Norqvist, samhällsplanerare hos Umeå kommun, har handlagt Holmöns Utvecklingsforums skrivelse. Politikerna har tagit del av skrivelsen samt ett underlag med fakta och ytterligare uppgifter från öborna. Det är Trafikverket som har ansvaret för att upprätthålla trafiken till och från Holmön.
– Öborna tycker inte att Trafikverket uppfyller sina åtaganden, säger Olle Norqvist.
Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott ska inom kort fatta beslut om hur de går vidare för att bidra till att trafiken fungerar till och från ön.
– Det finns lite olika alternativ för hur de mest akuta problemen kan avhjälpas, säger Olle Norqvist som ännu inte presenterar alternativen.
Camilla Kindström, Trafikverkets nationella planerare för färja och sjöfart, uppger att Trafikverkets avsikt är att även i fortsättningen sätta in helikoptern först då färjan stått stilla i fem dagar.
–De fem dagarna kommer ur en samlad avvägning av krav på tillgänglighet, kostnad. Vi vill också vara tydliga gentemot de boende på Holmön med vilka förutsättningar som gäller för när helikopter tas in. De flesta stopp brukar vara av kortare art, men med de speciella förutsättningarna som råder kan vi inte isolera de boende och därför finns möjlighet att ta in helikoptern, säger Camilla Kindström.
VK: Varför transporterar ni inte livsmedelsgods med helikoptern?
Passagerarna får naturligtvis ta med en kasse med mat men vi har inte möjlighet att sätta av plats för större gods. Helikoptern är en lösning för extraordinära tillfällen, säger Camilla Kindström.
Min rödmarkering /SN
20200211 Thorbjörn Lindberg, Holmön
Nu får det vara nog! En ny huvudman behövs omgående för Holmöleden. Trafikverkets agerande är rent stötande, regeringen måste slutligen handla.
Förslaget för Holmöns framtida transporter bör baseras på att beslutsfattarna är verksamma i färjans närområde. Region Västerbotten bör bli ny huvudman för Holmöleden och Umeå kommun driftansvarig för leden.

Med en tillbakablick på den service som erbjudits Holmöbor och besökare kan vi fastslå att beslutsfattarna inte har samrått med öborna inför de fyra tillfällen när man upphandlat färjor till leden. Demonstrationer, utredningar, och yrkanden har avlöst varandra under årens lopp, när färjor inte klarat uppdraget. Protester som klingat ohörda hos de styrande.
Baserat på ovanstående kan vi konstatera att beslutsfattarna för samfärdseln till Holmön har haft fel prioritering under de 85 år som samhällsbetald service erbjudits. De har alltid satsat på den billigaste lösningen, och inte sett till öbornas behov av en året runt fungerande trafik.
Ofta har det visat sig att de billiga lösningarna har kostat mer än att satsa på en ny och rätt färja. Trafikverkets senaste utspel att ytterligare begränsa Holmöbornas möjlighet att utveckla sitt samhälle, är upprörande.
Sedan ett drygt år tillbaka vill verket köra färjan med isrestriktioner, ingen skoterled skall stakas, helikopter sätts in först efter fem arbetsdagar, inga extraturer till festivaler och värmen i väntsal stängs av. Man åsidosätter regeringens beslut från 2007, där Vägverket åtog sig uppdraget som ensam huvudman året runt, baserat på den trafik som då var gällande.
De partners man hade i utredningen är inte ansvariga för trafiken på leden. Trafikverket använder sig nu av Holmöborna för att få sina tidigare partners att betala för ovan angivna nedskärningar av servicen på leden, vilket drabbar öborna hårt. Holmöborna har blivit gisslan mellan beslutsfattare.
Nu får det vara nog! En ny huvudman behövs omgående. Trafikverkets agerande är rent stötande, regeringen måste slutligen handla.
Genom att granska våra grannländer kan vi konstatera att beslutsfattarna där lyssnar till samhällets behov och upphandlar rätt enhet för arbetet på de olika lederna. I några av länderna får resenären betala en avgift för transporten, överskjutande kostnad betalas av respektive stat. Vi kan också konstatera att resenärerna ofta är delaktiga i beslut rörande sin färjeled, de känner bäst sitt samhälles behov och förutsättningarna på sin led.
Det är av yttersta vikt att Thage G Petersons utredning slutligen arkiveras och att en ny syn präglar det framtida förslaget på färjeförbindelse till Holmön. Som stöd i arbetet kan man dra nytta av det norska upplägget till ön Utsira. På närmare håll finns också fungerande lösningar i Västernorrland och Norrbotten, som kan ge visst stöd åt de framtida ansvariga på Holmöleden.
Per omgående bör infrastrukturministern ålägga Trafikverket att låta trafiken återgå till status quo som gällde när Trafikverket blev ansvarig för trafiken året runt år 2007. Alltså ingen serviceförsämring. Därefter påbörjas framtidssatsningen.
Förslaget för Holmöns framtida transporter bör baseras på att beslutsfattarna är verksamma i färjans närområde. Regeringen utnämner den nya huvudmannen och tillställer medel för en ny färja som byggs efter ledens förutsättningar och samhällets behov.
Framgent betalar staten de driftskostnader som årligen uppstår. Färjeresenären betalar en transportavgift för sin resa. Trafikverket åläggs att bygga lämpliga färjelägen för den nya färjan, samt att rusta vägen ned till Norrfjärdens färjeläge.
Capella behålls som reservfärja. Umeå kommun ansvarar för att ordna parkeringsutrymmen i Norrfjärden samt att investera i turistsatsningar på Holmön.

Capella i Byviken
Region Västerbotten bör bli ny huvudman för Holmöleden. I tillägg föreslås att Umeå kommun bli driftansvarig för leden och startar ett driftsbolag för färjan.
I region Västerbottens ledning bör en Holmöbo ingå, och i driftsbolaget för färjan, två personer från Holmön. Detta för att lokalt förankra beslutsfattandet.
Det är av yttersta vikt att vi nytänker och navigerar i nya vatten vad gäller Holmöleden. Nu brådskar det!
U. Thorbjörn Lindberg, sjökapten och tidigare skeppare Holmöfärjan

20211128 Öppet brev till Landshövdingen med flera
20211130 VK Uppföljande artikel

Sven Nordblad

Utsira


Holmön den 5 januari 2022
FÄRJELÖSNINGAR TILL HOLMÖN OCH UTSIRA
Vid milennieskiftet infördes nya strängare regler av EU för passagerarfartyg, vilket innebar att många färjeleder antingen måste bygga om den befintliga färjan eller bygga nytt.

Ösamhällena Holmön i Sverige och Utsira i Norge är på många sätt jämförbara, man måste ha en färja som går över öppet hav. Restid för Holmöns del 45 minuter och för Utsira 70 minuter enkel väg. På Holmön bor 70 personer och på Utsira bor det ca. 200 personer (Norges minsta kommun). Färjorna är livsavgörande för öarnas överlevnad, vilket i sig innebär att de måste klara året runt trafik med rätt kapacitet. Samhällets utveckling på Utsira ligger avsevärt före utvecklingen på Holmön.


Subject: foto fra Utsira
Hei Thorbjörn,
Du kan bruke foto fra denne lenken. Gjelder ikke videresalg eller kommersiell bruk (kun vederlagsfri bruk av bilde i artikkel om Utsira)
mvh
Atle Grimsby
Miljø- og jordbruksjef

Vägverket, ansvariga för färjan till Holmön, vidtog ingen åtgärd när man blev informerad om regeländringarna vid sekelskiftet. Ikraftträdandet sattes till 2010. Först 2005 började Vägverket fundera på en svävarlösning till Holmön. En lösning som efter några år nekades av miljöskäl. Sedan hände inget konkret så när reglerna infördes 2010 klassades den gamla färjan ned, vilket innebar att passagerarantalet minskades från 173 till 59. Det blev ett dråpslag mot samhällets utveckling. En liten svävare inköptes från Kanada för vintertrafik, vilken haft haverier vid ett flertal tillfällen, dessutom tar den minimalt med last. Fyra år senare lyckas Trafikverket (som bytt namn från Vägverket) hitta en utrangerad färja i Finland. En färja som är åtta år äldre än vår gamla färja, men 10 meter längre, vilket ökar lastmöjligheten. Trafikverket investerade kraftigt i denna olämpliga färja, som besvärades av många haverier. Slutligen var man tvungen att byta motor i färjan, vilket blev kostbart, men den kan i alla fall inte bryta lite grövre is. Att bryta is är något man inte behöver oroa sig för på Utsira, vilket måste tas i beaktande vid jämförelsen mellan lederna.
Ansvariga för Utsirafärjan ställdes inför samma problem som Vägverket i Sverige vid sekelskiftet. Där valde man i stället efter något år att bygga en ny färja baserat på de nya regler som beslutats skulle gälla i framtiden. Bakom beslutet stod det kommunala driftbolaget för färjan, Utsira kommun och Rogalands fylke. Färjan beställdes i Norge och kunde tas i bruk redan våren 2005. Den nya färjan kostade 70 miljoner norska kronor. Färjan ät 48 meter lång och 12 meter bred tar, 20 personbilar och 150 passagerare. Farten är 14 knop. Färjan är stationerad på Utsira och går 4 dubbelturer per dygn. Färjan är utrustad med ett par slingerdämpande system, eftersom det ofta blåser kraftigt på och runt Utsira.
Ovan jämförelse mellan två ösamhällen talar för sig själv, frågan är vilka slutsatser vi kan dra ur redovisningen.
I Sverige sköts trafiken centralt av Trafikverket, som förankrar sina beslut vid förhandlingar med kommunen, regionen och länsstyrelsen bakom lykta dörrar, öborna är inte välkomna, förrän beslut om investeringar/upplägg fattats.
På den norska sidan är det kommunala driftbolaget för färjan och Utsira kommun direkt beroende av färjan, med stöd av fylket (motsvarar vår Region Västerbotten). Vilket innebär att de kan fatta ekonomiska/funktionella beslut på ett helt annat sätt än i Sverige om färjeinvesteringar.
Ekonomiskt och funktionellt är det norska beslutet klart vinnare i jämförelsen, där Utsira samhället fått en mycket bra service till en rimlig kostnad.
Trafikverkets bristande förmåga att framsynt planera Holmöns trafik, har inneburit att servicen har fungerat bristfälligt samt att utgifterna skenat. Holmöns samhälle har inte kunnat utvecklas på ett önskat bra sätt.
Mitt förslag är att vi nu anammar den norska modellen. Umeå kommun blir ansvarig för trafiken, ett kommunalt färjebolag bildas samt region Västerbotten stödjer upplägget med statens goda minne. I färjebolaget skall minst två personer från Holmön representera öborna.
FÖRÄNDRA OCH FÖRBÄTTRA!
Ulf T. Lindberg
Bifogat förslag skickade jag till Landshövdingen i Västerbotten samt till Umeå kommuns ledare och VK
Bakgrundsartikel från 2006 i Svenska Dagbladet

Framtiden för Holmötrafiken – ett förslag


Byviken. Godkänd för spridning tillstånd LM2021/046704. Foto Erik Nordblad
Holmön den 28 november 2021
Öppet brev till
Landshövdingen I Västerbotten
Trafikverket, Region Norr, Luleå
Region Västerbotten
Umeå kommun
För att trafiken till Holmön skall fungera på ett tillfredställande sätt året runt krävs att ansvariga beslutsfattare börjar inse att man först som sist måste acceptera att trafiken till Holmön kräver anpassning till de omständigheter som omger oss på Holmöleden.
Vid en tillbakablick på de färjor som köpts och byggts för trafik på leden visar det sig att ingen av dom har mött de förutsättningar som finns för trafik på leden. De anskaffade färjorna har i stället mött ekonomiska krav som beslutsfattarna satt upp, där ingen hänsyn tagits för att få en fungerande året runt trafik.
Att nu “nya kvastar” har börjat sitt arbete för att förhoppningsvis finna en väg till en fungerande året runt trafik till Holmön ser vi som mycket positivt. Nedan följer kortfattad sammanställning av vad som bör styra beslut om en framtida trafik.

20211128 Öppet brev till Landshövdingen med flera
20211130 VK Uppföljande artikel
Thorbjörn Lindberg
070-5563540

Upp till bevis

VK 2021-10-17

Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket ska gemensamt hitta en långsiktig lösning för Holmötrafiken. Regeringsbeslutet från 2007 har tjänat ut sin roll.
På fredagen hölls det möte om Holmötrafiken som infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) bjöd in till redan i somras, men som då fick ställas in på grund av regeringskrisen.
– Jag har ju sagt innan att vi inte kan ha en ordning där aktörerna skyller på varandra och jag måste säga att slutsatsen av dagens möte var snarare att aktörerna säger att nu har vi ett gemensamt ansvar, säger Tomas Eneroth.
Under landshövding Helene Hellmark Knutssons ledning ska nu Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket gemensamt arbeta med att titta på ett antal möjliga lösningar.
– Det var ett positivt möte, inte minst för Holmöborna. Jag tycker det är viktigt att vi säkerställer bra och trygga förbindelser för de boende på Holmön året runt och att vi naturligtvis också kan klara av de önskemål som finns för besöksnäringen under sommaren.
Tomas Eneroth anser att uppgörelsen från 2007 är föråldrad. Han upplever att det nu finns en nystart i diskussionerna.
– Jag tror inte att utgångspunkten är 2007 års avtal, det är obsolet enligt min bedömning, utan här handlar det om att utifrån dagens läge hitta en bra långsiktig lösning för en trafik med Holmön. Jag är väldigt glad över att alla aktörerna utlovade ett starkt engagemang i detta.
Finansieringen lär det bli diskussioner om. Vem ska betala för vad som nu ska göras?
– Där är det redan i dag så att Trafikverket lägger avsevärda resurser, det är mellan 14 och 15 miljoner kronor årligen, för att trygga trafiken mellan Holmön och fastlandet. Men det är klart, om en mer långsiktig lösning kräver andra typer av insatser så blir det då ett gemensamt ansvar för alla aktörer, och det är det som man nu har förbundit sig att titta på tillsammans. Jag vill inte närmare gå in på hur, utan det tänker jag att aktörerna ska ha kommit en bit på vägen innan det redovisas.
Ska de avrapportera det här till regeringen?
– Jag kommer att följa upp det här, var så säker. Jag tycker att det här är ett ansvar man ska ta regionalt och jag är mycket nöjd med att man nu har sagt det och gett mig det tydliga beskedet från alla ingående aktörer. Det här bör man kunna reda ut regionalt, men jag kommer att följa frågan och naturligtvis också, om det skulle behövas, vara behjälplig om det krävs mer regeländringar eller annat för att hitta en långsiktig lösning.

__________________________________________
Holmöfärjan Capella i sjönöd
Trafikverkets magplask i bräckt vatten
Bara prat hjälper inte Holmöborna
Holmöleden – Förhandlingsuppgörelsen 2007

Bara prat hjälper inte Holmöborna


Om en långsiktig lösning förutsätter att Trafikverket sätts ordentligt på plats är det precis det som bör ske, skriver Petter Bergner i VK
Den 11 april JO-anmälde en förargad boende på Holmön Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon. Anmälan hade skrivits av mångårige kämpen för öbornas rätt till kommunikationer året runt, U. Thorbjörn Lindberg, som tidigare körde färjan och var ordförande i kommunikationsgruppen på Holmön. I skrivelsen ifrågasatte Lindberg starkt Trafikverkets agerande, samtidigt som han underströk att människor drabbas när trafiken inte fungerar hela året. Han ville få prövat om myndigheten handlat rätt i ljuset av regeringsbeslutet från 2007 och argumenterade med kraft för Holmöns sak mot en statlig myndighet som på eget bevåg skalat ned sina åtaganden.
Som man kanske kunde ha väntat avskrev Justitieombudsmannen anmälan utan vidare handläggning, men parterna bakom 2007 års uppgörelse om trafiken kan inte nonchalera denna typ av vittnesmål om en ohållbar situation. På onsdag ska en arbetsgrupp med tjänstepersoner från Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Trafikverket och Region Västerbotten hålla möte om trafiken och om framtiden. Ett ”toppmöte” på chefs- och politikernivå ägde rum den 15 februari och vid det tillfället beslutade man att en arbetsgrupp med representanter från vardera håll skulle skapas. Vidare ska man ha kommit överens om att ha ett nytt möte på den högre nivån under hösten, som ett sätt att undvika nya informationsglapp och obehagliga överraskningar.
Att träffas digitalt och prata är säkert vettigt, men de så kallade samarbetsparterna lokalt och regionalt har ingen beslutsmakt över Trafikverket. Och om myndigheten valt att omtolka vad som följer av överenskommelsen och regeringen accepterar att så sker, bör man nog dessvärre inte ha alltför höga förhoppningar om att dialogmöten av det tänkta slaget ska leda till en lösning. Har man en gammal uppgörelse om att det ska vara en huvudman för trafiken, är det den huvudmannen som sitter med nycklarna.
Bara prat är inte vad Holmön behöver, även om hänvisningar till att det pågår dialog säkert kan vara tacksamma för makthavare att kunna göra. Holmön har hört nog med prat vid det här laget. Nu krävs det en långsiktig lösning.
Att ansvarig myndighet styrs upp av regeringen så att man inte kan banta ned sitt samlade ansvar som huvudman, en ny och bindande uppgörelse om Holmötrafiken, eller en ny färja som klarar vintertrafikering av leden. U. Thorbjörn Lindberg har tidigare föreslagit att Holmöleden ska plockas bort från ansvar och upphandlas separat med statliga pengar. Kanske kan detta också vara en möjlighet.
Huvudsaken är att Holmöborna slipper isolering och limbo. Det är dags för en långsiktig och ansvarsfull lösning. Om en långsiktig lösning förutsätter att Trafikverket sätts ordentligt på plats är det precis det som bör ske.
Petter Bergner

Trafikverkets magplask i bräckt vatten

 
Ett axplock aktuella inlägg i debatten om Holmöns bristfälliga kommunikationer

Regeringen bör fatta beslut om att Holmöleden bryts ut från Trafikverket Färjerederiets ansvar – och i stället upphandlas separat med statliga medel (liknande Gotlandstrafiken). En ny isbrytande färja med rätt storlek är grundläggande. Holmöborna skall vara delaktiga i arbetet med att skapa rätt färja för leden. Holmöborna behöver som andra svenskar tillgänglighet till och inte isolation från samhället. Det skriver U. Thorbjörn Lindberg.
I början av 2000-talet beslutade regeringen att utreda vägsystemen i Sverige eftersom kostnaden för underhåll skenat de senaste åren. I utredningen ingick även tre färjeleder som undantogs från utredningens grundsyn, de skulle få speciella lösningar.
För att arbeta fram lämpliga förslag för dessa ö-samhällen utsågs förre talmannen i riksdagen, Thage G Peterson (S), som förhandlingsman. Holmöns ö-samhälle var ett av de tre samhällen som fick speciell status i utredningen.
Holmön är en ögrupp i Kvarken, närmaste stad är Umeå som ligger 27 km från färjeläget Norrfjärden. Holmöns samhälle är bebott sedan medeltid. Ett av Sveriges största marina naturreservat skapades på 1970-talet på Holmöarna.
Det är allmän väg på båda sidor av Kvarken, vilket gör att trafikverksfärjan Helena Elisabeth (HE), transporterar passagerare och 17 ton gods till ön. Den byggdes 1983, och har tjänstgjort på Holmöleden sedan dess. HE är nu reservfärja.
Leden är 10 km lång, över öppet hav, med grunda vatten, kraftig vind, grov sjö och kraftiga strömmar. Färjeleden är istäckt under delar av vintern, upp till 10 veckor när färjan inte kan köra. Begränsat passagerarantal och godsutrymme innebär en hämsko för ösamhällets utveckling och fortlevnad.
Peterson grep sig frejdigt an uppgiften genom samtal med generaldirektören Ingemar Skogö, Vägverket och lokalt ansvariga höjdare i Vägverket region norr, Vägverket Färjerederiet, Umeå kommun, landstinget och länsstyrelsen Västerbotten. Peterson fick klara direktiv av Skogö vad som skulle presenteras för de lokala höjdarna och vilken information som skulle delges Holmöborna.
Efter många turer redovisade Peterson sin förhandlingslösning för regeringen, vilken ekonomiskt stöddes av Vägverket, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och länsstyrelsen i Västerbotten. Holmöborna var nöjda med att Vägverket blev ensam huvudman och ansvarig för trafiken året runt.
Petersons målsättning:
”Mina utgångspunkter och mål för förhandlingarna har varit att få tillstånd en säker och långsiktig trafiklösning året runt efter över 50 år av oklarhet med trafiken till Holmön. Dessutom har jag strävat efter att få kortare restider, ökad turtäthet, möjlighet till mer godstransporter och fler bilar samt trafikförhållanden som underlättar utvecklingen av turism, småföretagande och pendling.”
Regeringen stadfäste Petersons förhandlingslösning genom ett beslut den 19 april 2007.
Därefter har Trafikverket inte lyckats uppfylla regeringsbeslutets målsättning.
Ett antal satsningar har gjorts under 13 år, satsningar som ofta inte följt ledens förutsättningar. Exempelvis har Trafikverket inköpt en gammal färja, Capella, byggd 1975, kan lasta fyra fordon och 25 ton last, men som inte klarar av att köra vintertid i is, Färjerederiet har utfärdat isdirektiv när Capella skall sluta trafikera på grund av is, vilket även gäller HE. Capella har även drabbats av ett antal haverier, vilket inneburit att HE varit tvungen att hållas som reserv på leden.
En liten svävare har inköpts från Kanada, som inte har tillräcklig kapacitet och är mycket känslig på grund av sin konstruktion och kräver relativt slät is.
I februari 2021 har Trafikverket beslutat satsa 15 miljoner på en ny motor i Capella, som inte är lämplig för trafik på leden?
Trafikverket tog i slutet av november 2020 strid med regeringen och sina förhandlingspartners. Trafikverket vill nu försämra den tidigare servicen för Holmöborna genom att:
•sluta staka skoterled över isen, en led som är mycket viktig för samhällets funktion och tillförsel av varor till affär och hantverkare. Varor som varken svävare eller helikopter kan transportera.
• att pendlare måste vänta 5 arbetsdygn innan helikopter sätt in, när färja och svävare inte kan köra. Det innebär att det blir omöjligt att pendla.
• Inga extraturer sätts in sommartid när stora festivaler anordnas, festivaler som är av utomordentlig vikt för samhällets överlevnad.
•dessutom avser man stänga av värmen i väntsal på Holmön.
I februari 2021 har Holmön varit helt isolerat från omvärlden i veckor. Infrastrukturminister Eneroth är informerad om att Trafikverket inte lever upp till regeringsbeslutet av den 19/4 2007. Hans svar är, ” att det är Trafikverkets ansvar, men jag skall ha det under uppsikt.” Ingen vidare åtgärd är vidtagen av infrastrukturministern eller Trafikverkets generaldirektör.
Förhandlingsuppgörelsen gjordes mellan fyra parter. Nu försöker Trafikverket få de övriga parterna att betala mera för att kunna följa regeringens beslut. Holmöborna har blivit gisslan i ett ekonomiskt krig mellan förhandlingsparterna.
•Trafikverket lever inte upp till regeringsbeslutet om Holmöleden.
•Att tjänstemän kan sätta sig över regeringsbeslut och godtyckligt avgöra en bygds framtid är uppseendeväckande.
•Vem ansvarar för att övervaka Trafikverket, och se till att beslut följs?
Tydligen inte infrastrukturministern, om man ser till hans uttalande.
•Trafikverket Färjerederiet visar stora brister i kompetens genom att inte satsa på transportmedel som följer ledens förutsättningar. Dessutom har man svårt att hantera Holmöleden som är en led över öppet hav.
Regeringen bör fatta beslut om att Holmöleden bryts ut från Trafikverket Färjerederiets ansvar och i stället upphandlas separat med statliga medel (liknande Gotlandstrafiken). En ny isbrytande färja med rätt storlek är grundläggande. Holmöborna skall vara delaktiga i arbetet med att skapa rätt färja för leden.
Holmöborna behöver som andra svenskar tillgänglighet till och inte isolation från samhället.
U. Thorbjörn Lindberg, bor för närvarande på Holmön och har tidigare kört Holmöfärjan
VK 2021-02-26 VK Insändare
Klicka på Read more för att läsa fler inlägg …

Read more

Sälarnas och laxarnas ö


För drygt ett halvt århundrade sedan gjorde tidningen VK ett reportage från Holmön. Det är märkligt hur problemen då som nu är ungefär desamma. Och transportfrågan var då som nu avgörande för öns fortlevnad.
Inför Trafikverkets nyligen aviserade ytterligare försämring av kommunikationerna undrar man om avsikten är att förvandla Holmön till en sommarö när möjligheterna till arbetspendling och att bo året om försvinner.
Nej – såklart finns det ingen plan på att ytterligare avfolka Holmön, bara kortsiktiga ekonomiska överväganden från inblandade myndigheter. Allt i strid med den Förhandlingsöverenskommelse som 2007 träffades om att ge Holmön en ”säker och långsiktig trafiklösning” …

Förhandlaren Thage G Peterson

Holmöleden – Rättsprövning 2012

(Uppdatering)
”Den 19 april 2007 uppdrog regeringen åt Vägverket att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en förbindelse till och från Holmön i huvudsaklig överensstämmelse med förhandlingsmannens (Thage G Peterson) uppgörelse N2007/3647/IR.
Holmöns Infrastrukturgrupp begärde i skrivelse den 3 november 2010 att regeringens beslut den 19 april 2007 skulle upphävas såvitt avsåg valet av transportmedel och att regeringen skulle fatta ett nytt beslut som var baserat på gruppens förslag om en bil- och passagerarfärja.
Regeringen konstaterade i det nu klandrade beslutet att Vägverkets, numera Trafikverkets, uppdrag bör kvarstå och beslutade att inte vidtaga någon åtärd med anledning av det klandrade beslutet.”


Nu backar vi till 1967-69 – de år då stora delar av Holmöarna drabbades av beslut om naturvårdsåtgärder
19670511 Resolution om naturvårdsåtgärder
19670522 Lst beslut om naturvårdsåtgärder
19690513 Förslag till ersättning för Grossgrundet och Gadden
Fördelarna för de naturnära Holmöborna att mista sin mark sammanfattas så här. Men drömmen om att sälja sommarstugetomter på andra delar av Holmöarna grusas genom att vattenfrågan inte är löst och de bristfälliga kommunikationerna.

Förhandlingsförslaget landar på en ersättning med 122.500 kr för totalt 527 ha mark på Grossgrundet och Gadden vilket i dagens penningvärde motsvarar 2.068 kr/ha. Man varnar också för att inte ingå en överenskommelse med att expropriation och total inlösen väntar om hörnet. Flera markägare känner sig tvingade att sälja medan andra vägrar.

Varför lockar staten till besök på Holmöarna? Varför lockar Umeå kommun besökare till det största skärgårdsreservatet i Sverige? När man inte kan erbjuda en godtagbar trafiklösning för Holmöleden – se till exempel Capellas haveri.
Varför används inte en del av de värden som tagits i anspråk vid bildandet av Naturreservatet till en lämplig färja?
En ändamålsenlig och trafiksäker färja med tillräcklig transportkapacitet enligt Trafikverkets eget förslag bör snarast införskaffas för Holmöleden.

Capella – Haverirapporten


Svar-från-Transportstyrelsen 2020-04-07
Skrivelse till Transportstyrelsen 2020-04-02
Skrivelse till Transportstyrelsen 2020-03-31
Nyhetsmeddelande TRV-F 2020-03-20
Slutrapporten
Så har Färjerederiet publicerat haverirapporten för Capella. Den är gedigen och pekar ut de troliga orsakerna bakom haveriet som kunde slutat mycket illa. Capellas positioner vid haveriet. Det handlar om brister i den tekniska utrustningen, bristfälliga instruktioner till besättningen, dokumentation vid överlämnandet från varv men också sådant som följer när en utsliten fjäderbelastad låskula används för huvudmaskinens manövrering.
Här ett utdrag:
Veckorna innan olyckan hade Capella legat på varv vid Gustavsviks varv där olika typer av reparations- och underhållsarbeten utförts. Man hade konstaterat att flera av larmindikeringarna på bryggan inte fungerade som de skulle. Orsaken hade bland annat hittats i form av avskavda kablar mellan maskinrummet och bryggan.
Ansvarig rederiingenjör på Färjerederiet hade därför beställt en genomgång av larmsystemet så att alla funktioner skulle återställas. Systemet skulle även utökas med ett nytt maskinövervakningssystem som ersättning för befintliga, ej fungerande mätare.
Enligt gällande lagkrav är ett fungerande larmsystem en förutsättning för att få gå i trafik med obemannat maskinrum. Utan larmsystem krävs att en maskinist ständigt är närvarande och övervakar maskinrummet.
Arbetet med att renovera larmsystemet till huvudmaskinen lades ut på en underentreprenör beställd av huvudmannen för varvsbesöket, Fridhems varv och Verkstäder. Arbetet påbörjades och vissa larmgivare, kablage mm byttes ut, men arbetet hann aldrig avslutas innan fartyget skulle tas i trafik igen. En temperaturgivare för just kylvattentemperaturen hade inte hunnit levereras. Därför var inte detta larm inkopplat.
Elektrikern som arbetade med larmsystemet lämnade information om det icke fungerande temperaturlarmet till sin chef, men informationen nådde inte färjledens ansvariga tekniker, eller besättningen. En dedikerad provtur, där alla system av vital betydelse skulle provas, genomfördes heller inte på grund av dåligt väder under resan från varvet till färjleden.
Besättningen som tjänstgjorde den 9 november hade inte fått någon information om att inte alla larm var i drift.

Läs hela rapporten och fundera sedan på om Holmön behöver en ny modern och säker färja med tillräcklig transportkapacitet …
Till sist en eloge till den underbemannade besättningen som ändå löste situationen trots bristfälligt material och med stor fara för sin egen säkerhet.

Sven Nordblad

Holmöleden – Förhandlingsuppgörelsen 2007

 

Så står det i den lösning för Holmöleden som utredaren Thage G. Peterson lade fram 2007-03-30 och som beslutades av Regeringen 2007-04-19 undertecknat Åsa Torstensson.
N2007_3647_IR – Slutrapport
N2007_3647_IR – Regeringsbeslut
I uppgörelsen bestämdes att den gamla färjan Helena Elisabeth i fortsättningen skulle användas för godstrafik och ett fåtal passagerare. För att lösa transporterna skulle en större svävare införskaffas för 65 passagerare och ett (1) fordon. Problemet med tyngre transporter skulle Holmöborna däremot själva få lösa!
Utvärdering
En större svävare kunde emellertid aldrig införskaffas på grund av det alltför starka bullret från en sådan stor maskin. Färjerederiet ålades att visa att bullret inte skulle överstiga gällande gränsvärden, vilket man inte lyckades med.
Istället köpte Färjerederiet en liten svävare för 12 passagerare från Kanada och en äldre färja M/S Rosala, byggd 1975, från Finland. Efter drygt 15 månaders renovering till mycket dryga kostnader togs färjan som döpts om till Capella i drift 2015. Sedan starten har färjan haft stora driftproblem, vilket orsakat avbrott och störningar i färjetrafiken till Holmön samt åsamkat huvudmannen mycket dyra renoveringar. Färjans konstruktion har även inneburit att Trafikverket utfärdat isdirektiv för färjan vilket kraftigt försämrar färjans möjlighet att upprätthålla trafiken vid isbildning i Västra Kvarken.
Resten är historia och numera har Holmön ingen färja eller annan transportlösning som uppfyller de ursprungliga kraven på transportkapacitet året om.
I uppgörelsen som gjordes 2007 fanns ett förbehåll om finansieringen. Det är nu det blir riktigt intressant. I Regeringsbeslutet bestämdes att en viss lösning (större svävare) skulle införskaffas och förbättringar av hamnarna och den gamla färjan Helena Elisabeth skulle göras. Istället borde man ställt ett funktionskrav på en fungerande åretruntlösning för Holmöleden i enlighet med intentionerna i uppdraget. Utredningsuppdraget är numera avslutat och från Regeringskansliet meddelas att uppgörelsen innebar att vidare förhandlingar och avstämning inom två år skulle ske mellan parterna.
Men när nu den ursprungliga intentionen inte kunde infrias står därför Holmön ofta utan fungerande transporter, särskilt vintertid. Se till exempel Färjerederiets
Isdirektiv från 2018-11-20, som i praktiken kraftigt begränsar och omöjliggör nödvändiga transporter under vinterhalvåret när isen lagt.
Därför måste nu resultatet av Thage P. Petersons förhandlingsuppgörelse skyndsamt utvärderas och om det nu visar sig att bristerna fortfarande kvarstår, en ny transportlösning med finansiering utarbetas, helt i enlighet med betänkandet Enskild eller allmän väg SOU 2001:67 och Riksdagsskrivelsen 2005/06:308 Moderna transporter som antogs av riksdagen den 30 maj 2006.
Sven Nordblad