Archive for 01. Allmänt

Perspektiv Berguddens fyr

I helgen är det den Internationella fyrdagar.

Öppet i Berguddens fyr nu på söndag kl. 12-15. Åke berättar och Hembygdsföreningen bjuder på fika. Välkomna!

Både på Stora Fjäderägg och Holmögadd kommer fyrarna att vara öppna för besökare. Båttransport krävs för att besöka dessa fyrar.

Foto: Erik Nordblad

Solrosen – Ukrainas nationalblomma


Sofia N

God Jul 2021!


God Jul 2015 2016 2017 2018 2019 2020

God Jul 2020!


God Jul 2015 2016 2017 2018 2019

Vem var Astrid …

Astrid är namnet på en 4-Generationens kärnreaktor som utvecklades i samarbete inom EU där även Sverige bidrar.
”To coordinate this work in the European Union, the Sustainable Nuclear Energy Technology Platform (SNETP) set up a taskforce comprising research organisations and interested industrial partners as the basis of the European Sustainable Nuclear Industrial Initiative (ESNII), the aim of which is to address the need for demonstration of Generation IV FNR technologies, together with the supporting research infrastructures, fuel facilities and R&D work. ESNII was officially launched at the SET-Plan Conference in Brussels in November 2010, with the aim of promoting Europe’s leadership in the development of Generation IV FNR technology in support of the energy system decarbonisation targets set in the EU’s Strategic Energy Technology Plan (SET-Plan).”

European Scientist  The Astrid nuclear project: even the ghost is gone
NyTeknik  Svenska forskare tar sig an franska reaktorer
NyTeknik  Energijättarna nobbar återvunnet kärnbränsle
NyTeknik  Vi kan inte vänta på nästa generation kärnkraft
Så här ser (såg) tidplanen ut för driftsättning och produktion med Astrid:

Men sedan varken Frankrike eller Japan vill satsa mer så lades projektet nyligen ner efter satsade mer än 7 miljarder rapporterar Reuters:
France drops plans to build sodium-cooled nuclear reactor
PARIS (Reuters) – France’s CEA nuclear agency has dropped plans to build a prototype sodium-cooled nuclear reactor, it said on Friday, after decades of research and hundreds of millions of euros in development costs.
Confirming a report in daily newspaper Le Monde, the state agency said it would finalize research in so-called “fourth generation” reactors in the ASTRID (Advanced Sodium Technological Reactor for Industrial Demonstration) project this year and is no longer planning to build a prototype in the short or medium term.
In the current energy market situation, the perspective of industrial development of fourth-generation reactors is not planned before the second half of this century,” the CEA said.
In November last year the CEA had already said it was considering reducing ASTRID’s capacity to a 100-200 megawatt (MW) research model from the commercial-size 600 MW originally planned.
Le Monde quoted a CEA source as saying that the project is dead and that the agency is spending no more time or money on it.
Sodium-cooled fast-breeder reactors are one of several new designs that could succeed the pressurized water reactors (PWR) that drive most of the world’s nuclear plants. [tinyurl.com/y84d2hvc]
In theory, breeders could turn nuclear waste into fuel and make France self-sufficient in energy for decades, but uranium prices have been on a downward slope for a decade, undermining the economic rationale for fast-breeder technology.
There are also serious safety concerns about using sodium instead of water as a reactor coolant.
Since sodium remains liquid at high temperatures – instead of turning into steam – sodium reactors do not need the heavy pressurized hulls of PWRs. But sodium burns on contact with air and explodes when plunged into water.
An earlier French model was scrapped in the 1980s after encountering major technical problems.
The ASTRID project was granted a 652 million euro ($723 million) budget in 2010. By the end of 2017 investment in the project had reached 738 million euros, according to public auditor data quoted by Le Monde.
The CEA said a revised program would be proposed by the end of the year for research into fourth-generation reactors beyond 2020, in line with the government’s long-term energy strategy.

Konkurrensen med prisbilligt uran är för svår, återvinningsargumentet håller inte, säkerheten svårbedömbar, tidplanen för sen och förnybara energikällor (vind och sol) tar över alltmer.

Sven Nordblad
Detta är artikel 1 av 3 med temat kärnkraft eller sol, vind och vatten.
Sven Nordblad

Olle Nygren Holmön

Vi på www.holmon.info – där Olle också är medarbetare – kan bara instämma med signaturen ”Sommargäst” som gjort detta inlägg i Västerbottens-Kuriren (klicka på bilden) …

Insändaren i VK.se
Heja Olle!
Redaktionen

God Jul 2019!

Fyrvaktarens sista pass

 

Klicka för större bild
Det finns hur mycket intressant som helst att berätta om Holmögadd en ö som ligger i norra Kvarken i Västerbottens län.
Holmögadd är känt bland annat för sina farliga farvatten och som Sveriges sista bemannade fyrplats.
Men Holmögadd har också en spännande militärhistorisk bakgrund och har sedan 1940 varit ett militärt skyddsområde. Standardverket heter Holmögadd 1943-2003 60 år i marinens tjänst och kan inhandlas hos till exempel Bokus, Akademibokhandeln eller Adlibris.

Holmögadd har under nära 300 år varit av intresse för Sveriges försvar, främst genom läget mitt i Kvarken. Härifrån kan farvattnen norrut kontrolleras, liksom hamnarna och sjötrafiken till och från Bottenviken.
Här visas en karta över befästningarna på Holmögadd och ett av de artillerier som monterades ner 2003.

Området har också varit mål för fientligt angrepp: de ryska anfallen 1714, 1720, 1721 och under finska kriget 1809 skedde alla via Holmöarna och Holmögadd.
Här återges också historien om stövlarna tillhörig en rysk soldat …
Finska kriget 1808-1809 (Wikipedia) där bland annat Umeå och Sävar nämns.

Fler fakta om Gadden
SVT 1992 reportage från Holmögadd
Resa till Holmögadd 1940
Holmön Byamäns samfällighetsförenings fiskebastuar
Föreningen rustar nu gamla fiskebastuar för användning av föreningens medlemmar och för friluftslivet. Just nu finns tre bastuar iordningställda på Gåsflötaögern, Sikskär och Västra Rössgrundet. De bokas (gratis) hos Holmöns Lanthandel – Västra Kvarkens mest välsorterade telefon 090-55170.
Via bland andra Umeå kommun marknadsförs bastuarna:
Karta från ansökan om byggnadsvårdsbidrag för fiskebastun på Norrgadden, Lst AC dnr 434-149-2019
Aktuell nu för upprustning är fiskebastun på Norrgadden
På Gadden finns en så kallad Fiskebastu som ägs och förvaltas av Holmön Byamäns samfällighetsförening. Bastun är idag i dåligt skick och byamännen planerar därför att rusta upp den. För detta har man i dagarna sökt byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen Västerbotten.
Bastun har gammalt ursprung och flyttades omkring 1949 från Holmön till Holmögadd för att tjäna som replipunkt för fisket i området.
Klicka på Read more för att läsa om den antikvariska utredningen om bastun …

Read more

God Jul 2018!

God Jul 2017

Aktuellt

aktuellt

God Jul!

2016-god-jul-1280
Holmögadd Juldagen 2016 +1 grader varmt:

20161225-09-51-gadden-1
Julafton 2015.

Alternativa verkligheter

Som en motvikt till den ovetenskapliga propagandan på nätet som påstår att inget utom naturliga klimatförändringar pågår finns t.ex den utmärkta sidan Uppsalainitiativet. Här återger vi en artikel om den nyvalde presidenten i USA Donald Trump och kopplingen till klimatförvillarna.
poll-trump-msnbc
”Många Trump-väljare verkar leva i en alternativ verklighet. Det visar en opinionsundersökning från Public Policy Polling. MSNBCs Rachel Maddow i videon ovan (klicka på bilden) redovisar en del av de stundtals bisarra missuppfattningar och åsikter som många Trump-väljare har enligt undersökningen. T ex så tror 40% av dem att Trump fick flest röster i valet – i verkligheten fick Clinton över 2 miljoner röster mer. Och 29% av dem tycker inte att röster från Kalifornien, en av USAs mest liberala delstater, ska räknas med när man beräknar det totala röstutfallet. 14% av Trumps väljare tror att Clinton m fl driver ett pedofilnätverk utifrån en Pizzeria i Washington D.C. (Pizzagate), och 32% är osäkra.
Det här är resultatet av åratal av desinformation och propaganda, från Fox News, från högervridna radiostationer över hela USA, och från ”nyhetssajter” som Drudge Report och Breitbart. Man har samtidigt försökt skrämma bort folk från ”main stream media” som visar en annan och mer balanserad bild av verkligheten. Etablerade media har visserligen sina brister och det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. Men det är inte vad Amerikanska högern eftersträvar: i stället vill man hålla kvar folk i den egna desinformationsbubblan. Trump höll veritabla hat-sessioner mot närvarande journalister på en del av sina valmöten. Det republikanska partiet har blivit allt mer beroende av en fördummad väljarkår som villigt stoppar i sig all propaganda som man serveras, och detta har kulminerat i Trumps kampanj och valseger.
Det finns stora likheter med klimatförvillarna. Även de bygger upp en alternativ verklighet utifrån en politisk ideologi. Man misstror både etablerade medier och vetenskapliga tidskrifter och organisationer och hämtar istället mycket av sin ”information” från lobbygrupper och konservativa tankesmedjor samt från rena antivetenskapliga dårbloggar som WattsUpWithThat och Hockeyschtick. Man hetsar mot klimatforskare och hejar på politisk förföljelse av dessa. Man framför allehanda konspirationsteorier och pseudovetenskap. Sanningen är tyvärr inte något som hålls särskilt högt inom dessa kretsar.
Dessa likheter är inga tillfälligheter – den amerikanska högern har prånglat ut klimatförvillelse en lång tid, och de senaste åren har de flesta vetenskapligt orienterade politikerna drivits ut ur det republikanska partiet bl a av den anti-intellektuella Tea-Party-rörelsen. Trump, som sannolikt kommer att vara den minst vetenskapligt kunniga presidenten i modern tid, liksom den minst läskunniga, har tagit till sig detta. Som chef för Amerikanska Miljövårdsverket (EPA) ämnar han utse Scott Pruitt, justitieminister (Attorney General) i Oklahoma och inbiten motståndare till miljövård. Trumps utrikesminister blir troligen Rex Tillerson, som för närvarande är chef för ExxonMobil, ett av världens största oljebolag som bl a har avtal om att borra i ryska Arktis. Den verksamheten ligger visserligen nere nu p g a de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, men med tanke på Trumps och Tillersons goda öga till Putin och Ryssland kan den kanske snart komma igång igen. Det är en viss ironi att det är den smältande arktiska isen som ger nya tillfällen till oljeborrning i regionen.
Många klimatförvillare verkar se Trump som en frälsare, som mannen som ska rädda världen från de inbillade konspirationerna och skapa ett lyckorike med olja och kol. På den svenska klimatförvillarbloggen Klimatupplysningen (sic!) har man haft rena hyllningsinlägg om honom. Klimatförvillare ligger ofta långt till höger politiskt – även så i Sverige – och Trumps rasism, unkna kvinnosyn, mobbarmentalitet och ständiga ljugande verkar man ha överseende med eller kanske rent av uppskatta.
Men medan dessa individer lallar runt i sina fantasivärldar så kommer den riktiga världen att fortsätta enligt naturens lagar. Atmosfärens koldioxidhalt kommer att fortsätta stiga och kommer långsiktigt att ta den globala temperaturen med sig. Människor, djur och växter kommer att fortsätta skadas av föroreningar. Men samtidigt är det viktigt att alla rationella människor – i USA, Sverige och resten av världen – som förstår och uppskattar vetenskapen och som kan tänka längre än näsan räcker fortsätter att kämpa för ett stabilt klimat och en ren miljö.
Lars Karlsson”

Vattenfrågan på Holmön (2)

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I ett tidigare inlägg på vår sida beskrevs hur vattenledningsnätet på Holmön byggdes ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.
Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.
Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

Tidigare UMEVA – numera från 1:a januari 2016 VAKIN (Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB) som är ett samägt bolag mellan Umeå och Vindelns kommuner har ett uppdrag som beskrivs så här:
– I ett modernt samhälle är det självklart att ha tillgång till friskt dricksvatten i kranarna. Likaså är det självklarheter att kunna duscha, bada, tvätta, diska, bli av med sitt avfall på ett enkelt sätt. Listan kan göras lång. I själva verket ligger hårt arbete, stor kompetens och många års erfarenheter bakom att våra kunder har tillgång till Norrlands godaste kranvatten i kranarna. Att man kan spola toaletten utan att vara orolig för miljön. Att man kan sortera sitt avfall och vara säker på att det tas om hand på ett miljöriktigt sätt, oavsett om avfallet återvinns, går till energiutvinning eller deponeras.
Vår uppgift är alltså att förse medborgarna i Umeå och Vindelns kommun med ett gott och högkvalitativt dricksvatten samt att hantera hushållens avfallsprodukter, såväl avloppsvatten som fast avfall och återvinningsmaterial — allt med miljön i fokus.
Verksamheten är taxefinansierad och taxorna är enligt lag baserade på självkostnadsprincipen
.
Vattentjänstlagen
UMEVA skickade under 2015 ut en enkät till Holmöborna med frågor om hur dessa ville att vattenförsörjningen skulle lösas i framtiden. Alltför få svar inkom dock och en ny enkät skickades ut efter anmodan från bl.a Samfällighetsföreningen och resultatet blev följande:
– Det har under 2015 gjorts ett enkätutskick i syfte att få besked hur samtliga bostadsfastigheter får sitt dricksvatten. Svarsfrekvensen var 87 %. Utredningen visar att ca 134 fastigheter får sitt dricksvatten från UMEVA:s vattentäkt; 73 via vattenföreningar och 61 direkt. Omkring 70 bostadsfastigheter har enligt undersökningen eget vatten alternativt inget vatten, av dessa har 16 uttryckt önskemål om att få ansluta.
Info till UMEVA:s styrelse 2015-12-11
Vidare sammanställdes en Rapport om vattensituationen på Holmön. Nedan en bild från denna över Holmöns vattenföreningar förutom direktanslutna abonnenter:
20151211-Umeva-Rapp-Vattenforen
Sammanfattningsvis måste vattenförsörjningen dimensioneras för endast 26 m3/dygn vilket inte räcker till de större evenemangen om sommaren och fler anslutningar till de som önskar:
Holmon-vattenforbrukning
Det innebär t.ex att de byggklara kommunala tomter som Umeå kommun disponerar samt områden som planeras för fritidsbebyggelse och övriga som önskar ansluta sig får vänta. Beslutet som fattades i UMEVA:s styrelse den 11 december 2015 var nämligen detta:
– att UMEVA kvarstår som vattenleverantör på Holmön på avtalsrättslig grund
– att ge tjänstemannaorganisationen i uppdrag att under år 2016 göra en översyn och uppdatering av avtalen för vattenanslutning på Holmön
– att besluta om att UMEVA inte ska medge någon ytterligare vattenanslutning på Holmön med ny avtalspart eller inom ramen för befintliga avtal.

Av utredningen som UMEVA gjort framgår också att underhållsbehovet för nuvarande vattenanläggning för att klara en trygg och säker dricksvattenförsörjning uppgår till 2-3 miljoner kronor och en utbyggnad för högre kapacitet 3-4 miljoner kronor, sammanlagt kanske 7 miljoner kronor.
Beträffande det försök med en vattenledning från fastlandet till Holmön som misslyckats så kommer kostnaderna för denna inte att överföras på Holmöborna.
Om det ökade behovet av vatten på Holmön skall tillgodoses behöver ett verksamhetsområde inrättas och då kommer den ordinarie taxemodellen för anslutning av vatten att tillämpas. Som man gjort t.ex i Stöcksjön med höga avgifter som följd beroende på särtaxa enligt artikel i Folkbladet.
– Det torde dock vara så att UMEVA kan välja att fortsätta med en avtalslösning, men i så fall bör beaktas hur vattenleveransen på ön finansieras. Vattentjänstlagen torde innebära ett förbud mot att blanda samman ekonomin för Holmöns vattenleverans med va-kollektivets eller i vart fall att låta den ena delen finansiera den andra.
Men VA-chef Per Grünhagen är dock noga med att framhålla att beslutet om framtida VA-lösningar på Holmön är upp till Holmöborna att bestämma om – kanske mot bakgrund av de höga kostnader (109.000 kr per abonnent för avlopp och 24.000 kr för vatten i 2008 års penningvärde) som drabbade invånarna i Stöcksjön:
– Vad som händer framöver vad gäller förutsättningar, verksamhetsområde, utbyggnad, ansvar och finansiering är ett ärende som inte kommer att lyftas av Umeva. Frågeställningarna ligger i dagsläget hos Holmöborna som får ta ställning till behovet av kommunal vattenförsörjning.
För Holmön är kostnaden för ny abonnent med enbart vatten mycket preliminärt beräknad till 60.000 kr enbart för servis fram till fastigheten.
Återstår nu att se om Umeå Kommun t.ex genom ett särskilt tilläggsanslag till VAKIN kan bidra till den utveckling man beslutat om 2013-01-15 i Strategier för Holmön där siktet är inställt på 100 bofasta inom en snar framtid …
20130115-Strategier-1
… vilket innebär omkring 75 nya permanentbostäder enligt UMEVA:s uppskattning. Eller om det blir Holmöns vattenabonnenter som ensamma får ta den fulla kostnaden enligt Vattentjänstlagen för en utbyggd och moderniserad vattenförsörjning på Holmön till nytta för Holmöborna och turistnäringen.
Från att ha varit en fråga i skymundan – den behandlades t.ex inte alls i Strategidokumentet från 2013 – har vattenförsörjningen utvecklats till en nyckelfråga för Holmöns utveckling.

Sven Nordblad

Fjällvind

agda8-bild-3
Jaha – det skeppas renar hit? En hjord på flera hundra?
Holmön häpnar givetvis, och fortsätter att undra:
Vad händer när dom rusar fram där det planterats tall?
Blir alla lavar uppätna? Står trädgårdarna pall?
Är det en bagatell att betesmarken ägs av andra?
Går det att hålla koll på alla renar som vill vandra?
Hur känner älgarna för renar? Vad tror bävrarna i bäcken?
Vinter fylld av dramatik och många frågetecken!
Ägarna till renarna har helt enkelt sagt
att i vinter blir det stopp för er småviltsjakt.
Den må va en tradition, men är du rädd om hunden,
som vi har rätt att skjuta, så får du ha den bunden.
Drabbad utav nackdelar blir man förstås besviken.
Krångligt att få klara svar på den här kritiken.
Ja, det hade varit bättre om det funnits dialog.
Men renen kommer säkert trivas, här finns inga tåg.
Gratis färja, gratis mat – klart renarna vill testa.
Ingen varg och sällan björn, nu så ska vi festa!
En massa gödsel i present – och en fördel till:
Fler människor på Holmön, precis som alla vill.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7

När katterna slutade äta döda möss

KULTUR-23s04-tjernobyl-896_438
SVETLANA ALEKSIJEVITJ om Tjernobyl, katastrofen som förändrade allt
Klockan 01.23 den 26 april 1986 totalförstördes reaktor 4 i Tjernobyl i Ukraina av två explosioner. Katastrofen fick enorma följder och ännu är det inte över: människor blir sjuka, resterna av reaktorn läcker radioaktivitet. Vad har hänt med våra liv, med livet?
SVETLANA ALEKSIJEVITJ, vitrysk författare som givit ut bland annat Bön för Tjernobyl, skriver här om en ondska som inte följer några lagar; och om katastrofens offer och hjältar.

Jag är ett Tjernobylvittne.
Den händelse som var den mest ödesdigra på 1900-talet – trots de ohyggliga krig och revolutioner man också kommer att minnas detta århundrade för.
Tjernobyl är först och främst en tidskatastrof.
De radionuklider som spreds över vår jord kommer att leva kvar i femtio, hundra och två hundra tusen år. Sett i den enskilda människans perspektiv är de eviga.
Natten till den 26 april 1986.
Över en enda natt förflyttades vi till en annan plats i historien. Någonstans högst upp fattades något slags beslut, det skrevs hemliga instruktioner, skickades upp helikoptrar i himlen och transporterades enorma mängder materiel på vägarna, medan vanliga människor väntade på besked och var rädda, man levde i en flora av rykten, men det allra viktigaste höll man tyst om: Vad var det egentligen som hade hänt? Man fann inga ord för de nya känslorna och inga känslor för de nya orden, men så småningom sjönk man in i en atmosfär av nytt tänkande. Det var fråga om en chockeffekt.
Jag sökte människan som hade utsatts för chocken. Rösterna trängde ibland fram som från en parallell värld, genom sömntillstånd eller yrande. Upplevelsen av Tjernobyl fick alla att börja filosofera. Vi blev filosofer. Återigen fylldes kyrkorna av folk. Av både troende och människor som nyss var ateister. Man sökte svar som varken fysiken eller matematiken kunde ge. Det hade skett en förskjutning i den tredimensionella världen, och man stötte aldrig mer på någon som vågade svära vid materialismens bibel. Evigheten hade blixtrat till. Tystnad hade brett ut sig bland filosofer och författare som drivits upp ur kulturens och traditionens invanda hjulspår.
Det intressantaste de första dagarna var inte samtal med forskare, ämbetsmän och guldgalonerade militärer utan med gamla jordbrukare. I deras tillvaro förekommer varken Tolstoj, Dostojevskij eller internet, men på något sätt rymdes den nya världsbilden i deras medvetande. Det var ofördärvat.
Det är troligt att vi alla snarare hade klarat av en atomkrigssituation, ett Hiroshima – det var i grund och botten en sådan vi hade förberetts på. Men nu hade katastrofen inträffat i ett ickemilitärt atomobjekt, trots att vi som barn av vår egen tid trodde på vad vi blivit itutade, nämligen att de sovjetiska kärnkraftverken var världens säkraste, man skulle rentav ha kunnat uppföra ett på Röda torget. ”Den militära atomen” – det var Hiroshima och Nagasaki, men den fredliga – det var glödlampan i varje hem. Då hade ännu ingen en aning om att den militära och den fredliga atomen är tvillingar, medbrottslingar. Vi blev klokare sedan, hela världen blev klokare, men först efter Tjernobyl. Som livs levande ”svarta lådor” registrerar vitryssarna i dag information för framtiden. För alla människor.
Mitt första besök i Zonen.
Trädgårdarna stod i blom, det späda gräset glänste glatt i solen. Fåglarna kvittrade. Så invant och välbekant allting var – samma jord, samma vatten, samma träd. Både formerna och dofterna är eviga, ingen är i stånd att förändra något här. Men redan första dagen blev jag tillsagd att inte plocka blommor, inte sätta mig ner på marken, inte dricka källvatten. I kvällningen såg jag några herdar som försökte vattna en koflock i en flod, men korna vända genast om vid vattenbrynet. På något sätt anade de faran. Man berättade att katterna slutat äta döda möss, det låg sådana överallt ute på fälten och gårdsplanerna. Döden lurade överallt, men det var en död av annat slag. Maskerad på ett nytt sätt. I en okänd skepnad.
Människan hade överrumplats, hon var oförberedd som biologisk art. Ögon, öron och fingrar dög inte längre, de kunde inte hjälpa till eftersom strålning inte syns, inte luktar och inte låter. Så länge vi har levat har vi haft krig eller förberett oss för krig … Men så, plötsligt! Plötsligt hade fiendens ansikte förändrats. Gräset som mejats var dödsbringande, liksom den metade fisken. Det fångade villebrådet.
I Zonen och runtomkring Zonen… Särskilt frapperande var de oändliga massorna av militär materiel. Soldater kom marscherande med skinande nya kpistar. Vem kunde man skjuta mot och vem behövde man försvara sig mot där? Mot fysikerna? Mot de osynliga partiklarna? Mot den förgiftade marken eller träden? Vid själva kraftverket var KGB i verksamhet. De var på jakt efter agenter och sabotörer, det gick rykten om att haveriet hade planerats av hemliga utländska spionorganisationer i syfte att underminera socialistlägret. Det gällde att se upp.
Denna krigsföreställning, denna krigskultur, rasade ihop mitt för ögonen på mig. Vi hade hamnat i en ogenomskinlig värld där det onda inte förklarar sig, inte röjer sig och inte vet av några lagar.
Jag såg den pre-tjernobylska människan förvandlas till den tjernobylska.
Jag hörde folk säga att brandmännen som släckte elden i atomkraftverket den första natten, och de som röjde upp efteråt, sysslade med något som liknade självmord. Röjarna arbetade ofta utan skyddsdräkt och det är inget tvivel om att de gav sig i väg till ställen där robotarna ”dött”. De hade undanhållits sanningen om vilka höga doser de fått i sig och de fann sig i det, och senare gladdes de dessutom åt de regeringsdiplom och medaljer som överräcktes till dem innan de dog. Av någon anledning har det med tiden fallit i glömska att de räddade sitt land. Räddade Europa. Försök bara för ett ögonblick att föreställa er hur det skulle ha sett ut om de andra tre reaktorerna hade exploderat.
De var den nya historiens hjältar. De jämförs med hjältarna från slagen om Stalingrad eller Waterloo, men det var inte bara sitt eget land de räddade – de räddade livet självt. De räddade det levandes tid.
Folk erinrade sig hur de åkt genom evakuerade byar där de ibland hade stött på ensamma gamlingar som inte velat ge sig av med de andra eller som återvänt från främmande trakter. På kvällarna var deras enda belysning ett stickbloss, de slog med lie, mejade med skära, högg ned träd och tillbad vilda djur och andar – som för två hundra år sedan, trots att det flög rymdskepp någonstans ovanför dem. Tiden hade bitit sig i svansen, början och slut hade förenats.
Tjernobyls hjältar har sitt monument. Det är den av människor uppförda sarkofag där atomelden begravts. En 1900-talspyramid.
På tjernobylsk jord är det synd om människan. Men än mer synd är det om djuren. Människan räddade bara sig själv och övergav alla andra; efter att hon gett sig av från byn kom soldater eller jägare och sköt djuren. Hundarna kom springande när de hörde människoröster. Katterna kom också. Och hästarna kunde inte för sitt liv fatta någonting. Oskyldiga vilda djur och fåglar – de dog utan ett ljud, vilket är så mycket otäckare. Indianerna i Mexiko och till och med människorna i det förkristna Rus bad djur och fåglar om förlåtelse för att de måste döda dem för födans skull. I forntidens Egypten hade ett djur rätt att anklaga människor för brott. I en papyrusrulle som man hittat i en pyramid står: ”Intet klagomål från tjuren finnes emot N.” Inför avfärden till dödsriket läste egyptierna en bön med följande ord: ”Jag har icke förgripit mig på någon varelse. Jag har icke berövat något djur vare sig säd eller gräs.”
När Jesus steg in i templet i Jerusalem fick han syn på offerdjur med blod strömmande ur de avskurna struparna. Då utropade han: ”Ni har förvandlat Guds hus till en rövarkula.” Han kunde ha tillfogat ”och till ett slakthus”. De hundratals djurkyrkogårdar som man lämnat efter sig i Zonen framstår för mig som avgudatempel av samma slag. Men åt vilken gud är de helgade? Åt vetenskapens och kunskapens gud eller åt eldens? I det avseendet överträffar Tjernobyl både Auschwitz och Kolyma. Överträffar Förintelsen. Stödd mot intet räcker det fram en hjälpande hand.
Jag minns en annan historia också. Berättaren var en gammal biodlare: ”När jag kom ut i trädgården på morgonen var det något som fattades, ett invant ljud. Inte ett bi syntes till …. Inte ett bi hördes! Va? Vad var det frågan om? Dagen därpå kom de inte heller flygande … Sen fick vi besked om att det hade varit ett haveri på kärnkraftverket i närheten. Men länge visste vi ingenting alls. Bina visste – men inte vi.”
Ett annat exempel. Jag hade slagit mig i slang med några fiskare vid en flod. De mindes: ”Vi väntade oss att man skulle förklara i tv vad som hänt. Att man skulle tala om hur vi skulle skydda oss … Titta bara på maskarna. Vanliga, enkla maskar. Dom hade grävt sej ner djupt ner i jorden, kanske en halvmeter eller meter ner. Det begrep inte vi. Vi grävde och grävde efter dom. Men inte en enda metmask hittade vi.”
Två katastrofer sammanföll: en social katastrof (inför våra ögon kollapsade Sovjetunionen, den väldiga socialistiska kontinenten sjönk i havet) och en kosmisk – Tjernobyl. Två globala explosioner. Den förstnämnda var närmare och begripligare för oss. Folks bekymmer gällde det dagliga brödet: Vad kan man köpa, vart kan man åka? Vad skall man tro på? Under vilka fanor skall man tåga, eller gäller det att man lär sig leva på egen hand, sitt eget liv? Tjernobyl däremot skulle man helst vilja glömma, eftersom det är en medvetandekatastrof. Om vi verkligen hade övervunnit Tjernobyl eller trängt till botten med alltsammans skulle vi ha funderat och skrivit mycket mer om saken.
Fortfarande använder vi oss av de gamla ordparen ”nära – fjärran” och ”vi – de”. Men vad innebär fjärran eller nära efter Tjernobyl när molnen därifrån redan efter tre dygn drev in över Afrika och Kina? Jordklotet visade sig vara så litet, det är inte alls detsamma som på Columbus tid. Inte ändlöst.
I stället för de vanliga tröstande orden säger läkaren i dag till den döendes hustru: ”Ni får inte vara i närheten av honom. Ni får inte kyssa honom. Inte smeka honom. Han är inte er älskade längre utan ett desaktiveringsobjekt.” Här överträffas till och med Shakespeare. Och den store Dante. Att krama eller inte krama – det är frågan. Att kyssa eller inte kyssa. En av min boks kvinnliga huvudpersoner gick, trots att hon var gravid, fram och kysste sin man och sedan stannade hon kvar hos honom tills han dog. Det kostade henne hälsan och deras lilla barns liv. Men hur väljer man mellan kärlek och död? Mellan det förflutna och ett okänt nu? Och vem dömer de hustrur och mödrar som inte satt hos sina döende män och söner?
Ödet är en enskild människas levnad, historien är allas vårt liv.
Svetlana Aleksijevitj, född 1948, lever och verkar i Minsk, men bor för närvarande i Göteborg. Hennes böcker är översatta till flera språk och på svenska finns bland annat Bön för Tjernobyl – framtidskrönika (Ordfront 1997) och Förförda av döden – ryska reportage (Ordfront 1998). År 1996 belönades hon med Svenska PEN-klubbens Tucholskypris.
Texten är något förkortad. Översättning från ryskan av Hans Björkegren.

__________________
Särtryck från Aftonbladet 2006-04-23

Vindkraften är nödvändig – även på Holmön

20140925-Samrad-Gasflotan-NO-Holmon
Kommer in med färjan, ser ut över Kvarken mot ön i solen. Den smala remsan som darrar i diset är mitt hem, där vill jag bo till döddagar.
För en liten stund drömmer jag och ser en syn – tjugo stora vindkraftverk svingar sina vingar. Solen blixtrar i dem. Det är vackert. Holmöns möjligheter att överleva som åretruntö har fått en rejäl skjuts. Vi har fått arbetstillfällen som vi så förtvivlat väl behöver. Vi har garanterade kommunikationer som vi är helt beroende av. Det kan vara värt att offra något för, om vi till exempel skulle höra vingsus någon gång när det är ostliga vindar.
Och inte bara det. Vi lever i framtiden, inte i det förgångna. Vi bidrar till en beboelig planet, vi är del av en rörelse bort från den ohållbara livsstil som för varje dag blir ett allt större hot.
Sverige och världen står inför gigantiska omställningar av sina energisystem. I dag får vi hälften av vår energi från kärnkraften. Den ska avvecklas, det har börjat så smått. Elpriserna är låga nu. Det kommer att förändras vartefter de livsfarliga kärnkraftverken läggs ner. De borde aldrig ha byggts, de var följderna av den oändliga teknikoptimism och omedvetenhet om miljön som behärskade världen under rekordåren.
I dag vet vi bättre. Kärnkraft är ett ”dyrt, ineffektivt och fullkomligt livsfarligt sätt att värma vatten.” (Åsa Moberg) All energiproduktion måste vara hållbar och kärnkraften räknas inte dit. De ”säkra” kärnkraftverk som vissa drömmer om finns inte och inga tecken tyder på att de skulle vara i antågande. Det finska tilltaget att bygga kärnkraftverk alldeles intill våra gränser borde orsaka en diplomatisk kris.
Sveriges riksdag har fattat beslut om att inte subventionera nya kärnkraftverksbyggen och utan massiva subventioner – framför allt garantier för att slippa stå för kostnaderna om det smäller – kommer ingen att investera. Kärnkraften är helt enkelt inte lönsam längre.
Olja och kol är naturligtvis inget alternativ, det kan vi väl vara överens om? Tvärtom, den energi som i dag förbrukas i bilar – för att inte tala om gräsklippare och vattenskotrar – måste till stor del ersättas av elkraft. Det allra mesta av de fossila bränslena måste ligga kvar där de är, jordens atmosfär tål inte att de används.
Även annat kan bidra, det går att göra bränsle av matavfall och skogsråvara. Men hur mycket vi än effektiviserar går det aldrig att spara in all den energi som vi i dag får från kärnkraft, olja, kol och naturgas.
Det är bara vindkraften som under överskådlig tid kan fylla bortfallet från kärnkraftverken. Solenergi tillhör också framtiden, men kan i dagens läge inte producera tillräckliga mängder. Gigantiska solcellsparker kommer förstås också att medföra sina problem och sina motståndsrörelser.
Vi kommer att leva med vindkraften framöver. Är det då inte bättre att se hur vackra de är, kan man rentav tycka att de gör glädjesprång i luften? Det är ju så här i världen att man måste se lite längre än till den egna horisonten – även om den är vid, som på Holmön.
Göran Burén
Holmön

Görans hemsida
_______________
Artikeln är tidigare publicerad i VK den 14 september 2015. Klicka på Read more för att se några av alla kommentarer …
Read more

Vattenfrågan på Holmön ständigt aktuell

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I reportaget nedan i VK från 1991 beskrivs hur vattenledningsnätet på Holmön byggs ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.
Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.
Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

19811008-VK-vattenfragan-1r

19811008-VK-Vattenfragan-21 Vatte-19911008-VK-vattenfragan-2

I dagsläget är dilemmat snarast att Holmön är välbesökt under sommarmånaderna då ett antal stora begivenheter som t.ex Visfestivalen äger rum. Vattnet räcker inte till och man måste spara på öns vatten och ibland till och med stänga av tillförseln. Den här bilden beskriver tydligt problemet. Vattenåtgången nära nog 10-dubblas under evenemangen jämfört med den normala förbrukningen:
Holmon-vattenforbrukning
Att vattentillgången inte kan garanteras under hela året leder också till att bygglov för nya fastigheter inte beviljas för den utveckling av Holmön som är nödvändig. Detta beskrivs i Samfällighetens brev till UMEVA och några av kommunens politiker och här är UMEVA:s svar.
Lite tillspetsat kan man säga att som vattensituationen ser ut idag kan inte stora evenemang som Visfestivalen samsas med en fortsatt utbyggnad av permanent- och fritidsbebyggelse på Holmön!
UMEVA genomför just nu en enkät för att få reda på förhållanden och önskemål om den framtida vattenförsörjningen på Holmön. Det är viktigt att alla som ännu inte svarat på enkäten gör det. Har du fastighet på Holmön och inte skickat in enkäten går det bra att skriva ut den och skicka in den senast den 18 september till:
UMEVA
Att: Matthias Grimm
901 84 Umeå
Enkäten kan också fyllas i på internet.
Observera att om du endast tittat på enkäten på internet en gång utan att fylla i den får du ett meddelande nästa gång du går in att den redan är ifylld. I så fall kan du istället skriva ut den på papper, fylla i den och skicka in.
Efter sammanställning kommer UMEVA att presentera sin utredning med förslag på olika framtidslösningar för Holmön att ta ställning till för Umeå kommuns politiker. Där finns olika möjliga scenarier:
1) Holmön blir ett eget så kallat ”verksamhetsområde” och kommer då sannolikt att drabbas av ”särtaxa” vilket innebär att kostnaderna för vattenförsörjningen fullt ut faller på Holmön. Det är nämligen inte tillåtet för UMEVA att subventionera särskilt kostnadskrävande delar av vattennätet. Så har det blivit t.ex i Stöcksjön.
2) Ett avtal liknande det idag träffas för Holmöns vattenförsörjning. Detta innebär att Umeå kommun tillskjuter medel så att en godtagbar vattenlösning erhålls för fastboende och fritidsboende året om, dvs även under de speciella tillfällen då förbrukningen är mångdubblad som t.ex under Visfestivalen, och utan att detta drabbar Holmöborna genom en förhöjd vattentaxa. Utrymme skall givetvis också finnas i detta alternativ för en fortsatt utbyggnad av bebyggelsen på Holmön. Detta alternativ rimmar också bra med visionerna för Holmöns framtid som beskrivs i Umeå kommuns av kommunfullmäktige beslutade Strategier för framtiden 2013 på detta vis:
2013-Strategier-for-framtiden-utveckling
3) Umeå kommun överlåter till Holmöborna själva att lösa vattenfrågan …
Sven Nordblad

Motvindar

agda-7b
Är ”Fria vindars” medlemmar ett elakt mobbargäng?
Det verkar visserligen så, men var inte för sträng:
Förmodligen skrev många på, utan att ha kastat
en blick på deras sida, ja det blev lite förhastat!
Så skämskuddar och skygglappar kom fram och skymde sikten,
när människor blev angripna i rådande konflikten.
Att ändamålet helgar medlen finns det dom som tänker
– men den som tiger samtycker, och ser när andra kränker.
En redaktion som inte rensar, bara eldar på.
Med vetskap om att våran sida inte alls vill slå
tillbaks på samma sätt mot några utvalda personer
så får dom hållas, trollen, med sina ful-fasoner.
Vindkraftverk där vinden finns? Ett rimligt val av plats.
Och vägen fram en spännande och lärorik strapats!
Kärnkraftverk i Pyhäjoki? Ingen bra idé.
Rysk teknik som nu för tiden redan känns passé.
Bottenviken vill helt enkelt inte ta den risken.
Uppvärmt vatten pumpas ut – det gillar inte fisken.
Muddermassor ska dom dumpa en mil ut i Kvarken.
Ett bekymmer värre än er oro för monarken!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5 och 6

Utvecklingsmöjligheter för Holmön

På Nöbble Gård i Småland finns ett jordbruk med ekologisk inriktning. Parallellen med Holmön är tydlig även om Nöbble har större arealer att bruka. Särskilt intressant är att Nöbble tar tillvara de möjligheter för miljövänlig energiproduktion som bland annat vindkraften erbjuder. Att vara motvalls är inte ett koncept som lönar sig i längden!
Nobble-Gard-1
Nöbble gård fakta
Nöbble Gård har också en uppskattad Facebooksida där man beskriver sin verksamhet så här – Nöbble Gård, norr om Kalmar. Ett ekologiskt lantbruk med mjölkkor, energiproduktion och egen tillverkning av rapsolja. Följ oss i vårt dagliga arbete! Här finns många goda tips för Holmön!
LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) har också uppmärksammat exemplet Nöbble som ingår i en skrift kallad Entreprenörerna vilken beskriver sex olika exempel på entreprenörer med stark tro på vindens möjligheter.
I tidigare artiklar på vår sida finns fler exempel på de möjligheter som vindkraften innebär för en bygd genom bygdemedel, markarrenden och arbetstillfällen:
Erfarenheter från Lillhärdal
Vindkraften ger arbeten lokalt
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland
Turism och vindkraft
En noggrann undersökning från Gotland visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt. Se denna bild som visar att hela 99 % inte reagerar mot vindkraft. Och där 22 % tvärtom uppfattar vindkraften som en positiv faktor för ett återbesök:
2013-Gotland-First-time-comers
Många turister vill gärna besöka en vindkraftspark i studiesyfte vilket tvärtom skulle kunna innebära mer turism:
2013-Gotland-Interest-visiting-wind-farm
De pessimister som främst oroar sig för turismen bör lugnas av beskeden från Gotland!
För Holmön beräknas vindkraftsprojektet ge utvecklingsmedel om ca 700.000 kr per år vilket genom olika stöd kan växlas upp till det dubbla vid en självfinansieringsgrad om 50 % vilket är ett normalt krav. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad detta skulle kunna innebära för Holmöns utveckling!
Sven Nordblad