Archive for 04. Myndigheter

Holmötrafiken

Alla inblandade måste arbeta för fungerande transporter till Holmön

En fungerande samfärdsel året runt mellan öarna och det övriga samhället måste erbjudas företag, boende och besökare, skriver Thorbjörn Lindberg.

VK 20230115

För att Holmöns samhälle skall utvecklas efter den potential som finns, måste en fungerande samfärdsel året runt mellan öarna och det övriga svenska samhället erbjudas företag, boende och besökare.

Vikten av att förstå skärgårdens stora dragningskraft är inte allom känt, vissa kommuner satsar kontinuerligt i sin skärgård och belönas med mängder av besökare och nya företag som investerar.

Våra grannländer har till stor del anammat systemet med att som huvudman för trafiken till och från samhällen där samfärdseln sker över vatten utse kommuner eller motsvarande lokala enheter i närområdet. Eftersom det anses vara i allas intressen att lokalt aktiva huvudmän bättre förstår vikten av en fungerande transportservice.

Även i vårt land finns ett antal kommuner där man följer grannländernas upplägg. Som exempel kan nämnas Landskronas, Jönköpings och Örnsköldsviks kommuner. Ett antal andra kommuner har liknande upplägg med lokal förankring.

Beslutsfattare bör anamma samma synsätt som andra samhällen runt hela jorden som investerar i rätt transportsystem i sitt närområde, och inte vänta sig att utomstående, med helt andra värderingar skall lösa ens egna problem.

Välkomnar med öppna armar infrastrukturministerns målsättning, där Västerbottens landshövding, Trafikverket region norr och Umeå kommun tillsammans med lokala förmågor från Holmön skall arbeta fram en långsiktig, året runt fungerande transportservice till Holmöarna.

Arbetet kräver en stor arbetsinsats från alla inblandade, eftersom den lokala påverkan av öppet hav, grov sjö och is gör att den ekonomiska satsningen blir betydande för en året runt fungerande service.

Under årens lopp har massor av goda tips och förslag publicerats och framförts. Men få har blivit använda, så material finns i gömmorna, kanske man skall se i annalerna om man kan ha nytta av tidigare förslag.

Som framgår av ingressen bör Umeå kommun axla ett betydligt större ansvar än vad man gjort tidigare, det gäller inte minst satsningar på Holmön, och på transportmedlet.

Den betydande ekonomiska satsningen som behövs bör ske på nationell basis.

Lycka till!

Thorbjörn Lindberg

FortF dnr H 511/79 M 2


Den 5/5 1980 träffades en överenskommelse FortF-dnr-H-511-79-M2 mellan fortifikationsförvaltningen, å statens vägnar, och Holmöns byalag, om överlåtelse av byalagets samfällda mark på Holmögadd med kringliggande öar – omfattande totalt cirka 185 hektar – jämte vatten och grund – mot en ersättning av 100.000 kr.
Omräknat till ersättning per kvadratmeter innebar detta ca 5 öre. Men fanns det något alternativ för Samfälligheten?

Lite historia
Naturvårdsverket ville tidigt inrätta ett Naturreservat på Holmöarna. Bra så, men för de markområden som Naturvårdsverket inte kunde träffa frivillig överenskommelse om markköp för en mycket låg ersättning, ansökte man 1975 istället om expropriation.
Inledningsvis ställde sig Umeå kommun bakom expropriationsansökan men man ändrade sig sedan.
Försöken att expropriera markerna avbröts men istället beslutade Regeringen Jordbruksdepartementet den 22 februari 1979 om fortsatt förordnande enligt 11 § naturvårdslagen för delar av Holmöarna i Umeå kommun. Dvs brukningsförbud.
Den 15 december 1980 beslutades så om bildande av naturreservat för delar av Holmöarna med angränsande vatten, Umeå kommun.
Detta innebar fortsatt brukningsförbud med undantag för rätt till avverkning av brännved och husbehovsvirke för markägarna.
Någon intrångsersättning lämnades emellertid inte vilket är anmärkningsvärt och har ställt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i dålig dager.
Sven Nordblad

Holmöfärjan Helena Elisabeth


(Uppdaterad) År 1984 fick Holmön en ny färja som döptes till Helena Elisabeth. Här följer något om historien bakom. Hon byggdes på AB Holms Skeppsvarv i Råå 1983. Färjan är namngiven efter Holmöns gamla kyrka, Helena Elisabeth, som i sin tur har fått sitt namn efter köpmanfrun Helena Elisabeth Grahn från Umeå, som donerade kyrkans första nattvardsservis.


19840807-Vf-Helena-Elisabeth-Specifikation-och-bakgrund
Som man ser i specifikationerna för Helena Elisabeth är hon klassad för Isklass 1B vilket innebär att hon är godkänd för färd i 30-50 cm is. Hon har också till skillnad från färjan Capella 2 st motorer, vilket ökar tillförlitligheten vid gång i hårt väder. Däremot är hon senare nedklassad till 59 passagerare. I Trafikverkets rapport konstaterar man att Helena Elisabeth klarar att gå i is upp till 20 cm.
Helena har för liten kapacitet för att upprätthålla en godtagbar trafik och Trafikverket som är huvudman börjar därför utreda alternativ för en lämpligare färja. Det hela utmynnar i en ambitiös rapport 20130125-Trafikverket-Holmoleden-Samhallsekonomi-m-bilagor.
Tre alternativ presenteras. Dels två isbrytande färjor isklass 1A som dock behöver kompletteringar av färjelägena i Norrfjärden och Byviken. Man rekommenderar istället En ny större färja som något motsvarar Helena men med högre kapacitet.

Ett flertal remissvar från Holmöbor och andra lämnas med tonvikt på en färja med god kapacitet och god framkomlighet även under svåra is- och vindförhållanden.
Efter utvärdering inköper Trafikverket istället, mot sin egen rekommendation, en begagnad färja Capella från Finland, som är äldre än Helena. Efter upprustning sätts Capella i trafik på Holmöleden men driftsäkerheten är inte den förväntade. Varken Helena eller Capella får numera gå i is av risk för alltför hårt slitage. Svävaren behöver 20 cm helst blank is och däremellan skall helikopter trafikera leden. Hur godstransporter nu ska ordnas under förfallstiden är oklart.
Senare meddelar Färjerederiet att Helena Elisabeth nu får gå i is så länge man inte överskrider dubbla normala gångtiden mellan Norrfjärden och Holmön. En förbättring men förstås inte en permanent lösning.
Trafikverket uttalar sig i VK den 12 november om möjligheterna till en ny färja
Holmöborna menar att Capella inte är byggd för klimatet här uppe.
– Jag (Erik Froste, Färjerederiet Trafikverkets chef) har också hört de argumenten, att vi köpte Capella begagnad och att vi borde köpt annat och…vad ska jag säga?
– Ja, det går att köpa mer optimerade färjor, det gör det, men ingen har 100 miljoner över att ge till oss för att göra det. Sen ska de passa i färjelägena också och då måste de byggas om och då är det 100 miljoner till. Det är tråkigt att säga det, men i slutändan handlar det om pengar.
Så ingen ny, bättre färja?
– Vi har inga som helst planer på att ta bort Capella, vi har inget alternativ.

I Trafikverkets egen utredning (ovan) om Holmöleden 2013 föreslog man som huvudalternativ dock en Ny större färja med ungefär samma kapacitet som Capella för en kostnad av ca 66 miljoner kr och där endast mindre anpassning av färjelägena för ca 2 miljoner skulle krävas. Det senare en väl optimistisk beräkning men en ny färja enligt förslaget skulle inneburit en avsevärd förbättring av Holmöleden.
Sven Nordblad

Holmöfärjan Capella i sjönöd


Under lördagsförmiddagen den 9 november larmades Sjöräddningen efter att Holmöfärjan fått motorhaveri. Ombord fanns fyra passagerare och två från besättningen. Passagerarna fick vinschas upp i en helikopter för att evakueras.
Olyckstillbudet kunde slutat riktigt illa om inte Sjöräddningen och Capellas besättning agerat snabbt när färjan i mycket hårt väder drev mot land. Om detta har det rapporterats flitigt i pressen: VK.se (1) VK.se (2) SVT.se (1) DN.se Aftonbladet.se Expressen.se SVD.se Sjöfartstidningen.se Sverigesradio.se SVT.se (2) Sverigesradio.se (2) Sjöstedt (V) uttalar sig.
Men bäst beskrivs det hela nog i Sjöräddningssällskapets incidentrapport

Larm från (JRCC) Sjö- och flygräddningscentralen klockan 10:46, rökutveckling på Holmöfärjan Capella. Utöver Rescue MinLouis larmas även Sjöfartsverkets Räddningshelikopter Life Guard 005, Sjöfartsverkets Tjänstebåt TJB 214 (lotsbåten) och Kustbevakningens KBV 181. Samtliga enheter sätter högsta möjliga fart mot området i det rådande vädret med temperatur på -4 grader, vindstyrkor mellan 17-20 m/s och våghöjder upp mot 4 m samtidigt som vi hör över radion att färjan ligger och draggar.
LifeGuard 005 är först på plats och påbörjar vinschningen av färjans passagerare, lämnar av dessa på land, fyller på bränsle och återvänder strax innan vi är framme på platsen. Alldeles efter oss kommer TJB 214 och KBV 181 och det står ganska omgående klart att det måste bli KBV 181 som uppdras att koppla färjan och bogsera till Holmsund. Vi förbereder genom att lämna över vår hanfot till Capella att fästa bogsertrossen i och KBV 181 skjuter över trossen. När alla förberedelser är gjorda är det dags för Capella att hissa ankar men maskineriet som sköter detta fungerar av någon anledning inte.
TJB 214 hämtar verktyg för att kapa ankarkättingen från KBV 181 och lämnar av dessa på Capella och vi ligger under tiden och bevakar tills allt är klart för bogsering.
KBV 181 börjar dra mot Holmsund med TJB 214 som följeslagare och vi återvänder mot Holmsund och förtöjer Rescue MinLouis i Pataholmsviken strax före kl 16.00.


Styrhytten på lotsbåten TJB 214. Viss nedisning i det svåra vädret.

Uppvinschning av de fyra passagerarna till helikoptern LifeGuard-005. Se filmen!
Så vad händer nu

Capella kommer att genomgå en noggrann undersökning för att fastställa vad som hänt. Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet för Trafikverket kommer också att utreda olyckan. Färjerederiets pressmeddelande den 13 november ger tyvärr inga närmare förklaringar.
Förmodligen berodde stopp i maskin på att den kraftiga sjögången utlöste ett säkerhetssystem, rapporterar Färjerederiet Trafikverket.
– Orsaken till att man bad om understöd var att färjan drev och inte hade möjlighet att styra på grund av att motorn var tillfälligt utslagen. I en sådan situation handlar det om att se till passagerarnas bästa. Så fattades beslutet att man skulle evakuera passagerarna, utifrån att det var svårt att avgöra om man skulle få igång maskin eller inte, säger Ingrid Jarnryd, kommunikationschef på Färjerederiet Trafikverket till Sjöfartstidningen.

______________________
Capellas haveri
Tidigare skepparen på Holmöleden den erfarne kaptenen Thorbjörn Lindberg har analyserat Capellas haveri genom intervjuer med de inblandade och ger här sin beskrivning. Han startade KOM-gruppen 2007 och var sammankallande fram till och med 2018
_____________________
KOM-gruppen på Holmön arbetar för en fungerande lösning på transportfrågan
Brådskande är att ordna en provisorisk lösning så att vinterns trafik med svävare och helikopter kan ske på ett säkert sätt. En helikopterplatta behöver anordnas och en enkel väg till en lämplig angöringsplats för svävaren är mest akut inför vintertrafiken:

Svävaren angör stranden väster om ställverket på Holmön, denna vik är fördelaktigt utifrån isförhållanden. Utanför den ordinarie hamnen i Byviken bildas oftast ishinder som svävaren ej kan forcera. Svävarens angöringsområde är idag väglöst. För att passagerare och gods ska kunna nå svävaren behövs en väg som kan hållas snöfri under vinterhalvåret. Det finns ett stort behov av en landningsplats för helikopter på Holmön. Tidigare har helikopter landat vid Byvikens strand ca 20 meter från plogad väg och 250 meter till närmsta parkering. Kriterier från Holmöns kommunikationsgrupp är att området bör kunna snöröjas vintertid, ligga nära parkering och att det ska finnas möjlighet till uppvärmd väntsal. Samtal har förts med baschef för räddningshelikoptern i Umeå vars kriterier är att platsen ska vara snöröjd, strandnära och fri från master. Fördelaktigt är om parkeringsförbud råder för platsen och att platsen är markerad med ett vitt H under snöfri period.

_____________________
Insändare i VK från Holmöborna.
_____________________
Men den stora frågan är om Capella alls kan fortsätta trafikera Holmöleden som är planen enligt Färjerederiet. Ännu har ingen förklaring på vad maskinfelet berodde på eller hur det ska avhjälpas presenterats. Teorier om smuts i bränsletankarna eller ett kylvattenintag som inte fungerar i hög sjö har framförts. Capella lider dessutom av ett systemfel då hon till skillnad från Helena Elisabeth endast har en huvudmaskin som dessutom är gammal och inte uppfyller utsläppsnormerna och ett ankarspel som inte kunde hissa ankar.
Kanske Capella inte är lämplig för drift i is men Helena har ändå visat att hon kan upprätthålla trafiken under svårare förhållanden. Så låt henne gå vid måttlig isläggning. Annars riskerar Holmön att bli i det närmaste helt isolerad under långa tider innan svävaren kan tas i drift och man måste lita endast till helikopter!

Det Holmöleden nu behöver är en modern sjövärdig färja!

Sven Nordblad

Hämma inte utvecklingen mer – lös färjeproblematiken


Holmön har många utmaningar. Vissa kräver de boendes engagemang. Men det finns frågor där berörda myndigheter måste ta sitt självklara ansvar: Trafikverket måste omedelbart ordna en stabil och väl fungerande kommunikationslänk mellan Holmön och fastlandet! För att inte hämma öns fortsatta utveckling är det nödvändigt att en gång för alla lösa färjeproblematiken.
Debattartikel i VK
Holmön, en skärgårdsby en mil ut i havet utanför Umeå, har de senaste åren haft en positiv utvecklingstrend med en ökning av antalet fast- och deltidsboende. Här finns en året-runt-öppen lanthandel, restaurang, flera vandrarhem, ett prisbelönt båtmuseum och populära och välbesökta kulturaktiviteter som Visfestival, Jazzfestival och Sommarteater. Ögruppen är därtill Sveriges största marina naturreservat och har mycket storslagen natur.
Vi som skriver den här artikeln har under flera år jobbat tillsammans för att utveckla Holmön så väl som samhälle att bo och leva i som besöksmål för både kortväga och långväga turister. Som alltid när det handlar om utveckling i glesbygd finns det många utmaningar, vilket vi på Holmön traditionellt sett varit bra på att hantera och ta oss an. Tyvärr har vi dock ett problem som är större än alla andra.
Att färjetrafiken till och från Holmön varit ett sorgebarn under lång tid vet alla som följt skriverierna i media genom åren. I Västerbottens-Kuriren den 27 mars publicerades en lång artikel som gav en bild av ö-livet och vinterns färjeproblematik. Här vill vi som drabbas av problemen förtydliga de aktuella problemställningarna.
Holmöleden har varit allmän väg sedan 1930-talet. Trafikverket har varit ensamt ansvarigt för trafiken på Holmöleden, året om, sedan 2007.
År 2013 beslutade man att ersätta den då 30 år gamla färjan Helena Elisabeth med en åtta år äldre båt, Capella. Capella har sedan sommaren 2015 trafikerat Holmöleden, dock med stora avbrott på grund av återkommande tekniska problem.
Helena Elisabeth, som har mindre gods- och passagerarkapacitet än sin efterträdare, har behållits som reservfärja. Hon har ofta fått ställa upp när Capella varit ur drift. Under i princip hela 2018 låg Capella på varv på grund av ett roderhaveri, vilket innebar problem för samtliga näringsidkare, alla öbor samt turister.
Mest påtaglig blev situationen under sommarsäsongen då den gamla färjan snabbt blev full (Helena Elisabeth tar 59 passagerare jämfört med Capellas 150). Besvikna Holmöbor och turister fick vänta i timmar på nästa tur, eller uppgivet vända hem.
Holmöns största arrangemang, Visfestivalen drabbades hårt ekonomiskt då besöksantalet under sommarens festival minskade med 30 procent, trots det fantastiska sommarvädret.
I vissa frågor behöver berörda myndigheter ta sitt självklara ansvar. I frågan om kommunikationerna vilar ansvaret tveklöst på Trafikverket:
Under hösten 2018 meddelade Trafikverket att man inte avser använda sina fartyg under vintern då isgång sliter för mycket på de ålderstigna fartygen. Snart därefter meddelades utan förvarning att man inte längre anser sig ha ansvar för att upprätthålla vintertrafiken till Holmön överhuvudtaget. Ett ställningstagande som går stick i stäv med tidigare beslut och som självfallet är ett mycket hårt slag mot alla verksamheter på ön.
När isen så började lägga i slutet av januari upptogs trafiken först med helikopter och sedan med svävare. Svävaren, som endast får användas på fast is hann trafikera leden i tretton dagar innan den återigen fick ställas åt sidan då isen försvann den 28 februari.
Vi fick ännu en gång förlita oss på en väderkänslig helikopter som sporadiskt upprätthöll trafiken fram till och med den 21 mars då färjan Helena Elisabeth började trafikera Holmöleden. Först den 1 april kunde den nyköpta färjan Capella återgå i trafik. Hur länge hon är i trafik denna gång vågar vi inte gissa.
Läget är nu mycket svårt. En besvärlig sommar följt av en ännu värre vinter har tärt på Holmöborna och öns verksamheter. Orsaken är enkel – Trafikverket har inte investerat i en långsiktig lösning för Holmöleden.
”Hela Sverige ska leva” basuneras just nu ut från regeringshåll. På Holmön har vi ett rikt föreningsliv med stort ideellt engagemang och drivna entreprenörer. Tillsammans hjälps vi åt att utveckla bygden.
Vi kan dock inte lösa alla problem själva. I vissa frågor behöver berörda myndigheter ta sitt självklara ansvar. I frågan om kommunikationerna vilar ansvaret tveklöst på Trafikverket: Vi kräver att Trafikverket tar sitt ansvar och omedelbart ordnar en stabil och väl fungerande kommunikationslänk mellan Holmön och fastlandet!
Lars Berglund, vägentreprenör
Magnus Carlsson, Novas Inn
Agneta Edlund,
Sandvikstjärns samfällighetsförening
Fredrik Elgh,
Stiftelsen Holmöns båtmuseum & besökscentrum
Gustaf Egnell, Postroddsföreningen
Åsa Engman, Ö-Miljö
Olle Forsgren, Hamnföreningen
Per Hansson och Martina Popermajer, Vox Natura
Leena Hortell, Visfestival Holmön
Tarja Lindkvist, Holmöns sommarteater
Susanne Lundberg och Peter Tornberg, lantbrukare
Karin Lundemark, Holmöns utvecklingsforum
Josefin Lämås, Berguddens vandrarhem
Petter Lämås, Kommunikationsgruppen Holmön
Ulla Löfgren, Holmöns hembygdsförening
Sven Nordblad, Holmön byamäns samfällighetsförening
Olle Nygren, Damina AB
Björn Olsen, Holmöns sjöängar
Jorik Otterbjörk, Holmöns lanthandel
Egil Sandström, Holmöns snickeri
Joar Sandström, STF Stora Fjäderägg
Mona Skoglund, Holmö SeaJazz
Kent Stecksén, HolmöService
Mikael Taflin, Ängesöns vägsamfällighetsförening
Clarissa Tegström, Kaplangården
Bert Tegström, Tegströms Gräv Entreprenad

_________________________________________________
Läs mer:

Klicka på bilden för att läsa Umeå kommun Strategier för framtiden för Holmön antagen av Kommunstyrelsen 2013-01-25.
Utdrag ur övergripande målsättning för Holmön:
• Det ska vara möjligt att bo, arbeta och bedriva verksamheter på Holmön. Likaså ska det vara möjligt att ha daglig arbetspendling till/från fastlandet.
• Det stora värdet av Holmöns unika natur- och kulturmiljö ska tillvaratas, utvecklas och marknadsföras för besöks-, rekreations- och turiständamål för såväl lokala, regionala som andra målgrupper.
• Bofast befolkning på Holmön. Minst 100 personer i en nära framtid.
• En kärna av fast boende utgör fundamentet för en fungerande samhällsbildning. För att kunna vända trenden av befolkningsminskning och få till en ökning av den fasta befolkningen krävs att en rad faktorer samverkar.
• Det måste vara möjligt att bo på Holmön och ändå kunna försäkra sig om en utkomst som är tillräcklig för att klara livet och vardagen. Det betyder att det antingen finns arbetstillfällen på ön eller inom rimligt pendlingsavstånd.
• För att kunna locka fler boende till Holmön krävs även att det går att skapa en attraktiv boendemiljö med acceptabel standard samt att det finns en fungerande offentlig och kommersiell service, anpassad till befolkningens storlek och sammansättning.

_________________________________________________
Lennart Holmlund bloggar i VK om Holmötrafiken

Fyrvaktarens sista pass

 

Klicka för större bild
Det finns hur mycket intressant som helst att berätta om Holmögadd en ö som ligger i norra Kvarken i Västerbottens län.
Holmögadd är känt bland annat för sina farliga farvatten och som Sveriges sista bemannade fyrplats.
Men Holmögadd har också en spännande militärhistorisk bakgrund och har sedan 1940 varit ett militärt skyddsområde. Standardverket heter Holmögadd 1943-2003 60 år i marinens tjänst och kan inhandlas hos till exempel Bokus, Akademibokhandeln eller Adlibris.

Holmögadd har under nära 300 år varit av intresse för Sveriges försvar, främst genom läget mitt i Kvarken. Härifrån kan farvattnen norrut kontrolleras, liksom hamnarna och sjötrafiken till och från Bottenviken.
Här visas en karta över befästningarna på Holmögadd och ett av de artillerier som monterades ner 2003.

Området har också varit mål för fientligt angrepp: de ryska anfallen 1714, 1720, 1721 och under finska kriget 1809 skedde alla via Holmöarna och Holmögadd.
Här återges också historien om stövlarna tillhörig en rysk soldat …
Finska kriget 1808-1809 (Wikipedia) där bland annat Umeå och Sävar nämns.

Fler fakta om Gadden
SVT 1992 reportage från Holmögadd
Resa till Holmögadd 1940
Holmön Byamäns samfällighetsförenings fiskebastuar
Föreningen rustar nu gamla fiskebastuar för användning av föreningens medlemmar och för friluftslivet. Just nu finns tre bastuar iordningställda på Gåsflötaögern, Sikskär och Västra Rössgrundet. De bokas (gratis) hos Holmöns Lanthandel – Västra Kvarkens mest välsorterade telefon 090-55170.
Via bland andra Umeå kommun marknadsförs bastuarna:
Karta från ansökan om byggnadsvårdsbidrag för fiskebastun på Norrgadden, Lst AC dnr 434-149-2019
Aktuell nu för upprustning är fiskebastun på Norrgadden
På Gadden finns en så kallad Fiskebastu som ägs och förvaltas av Holmön Byamäns samfällighetsförening. Bastun är idag i dåligt skick och byamännen planerar därför att rusta upp den. För detta har man i dagarna sökt byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen Västerbotten.
Bastun har gammalt ursprung och flyttades omkring 1949 från Holmön till Holmögadd för att tjäna som replipunkt för fisket i området.
Klicka på Read more för att läsa om den antikvariska utredningen om bastun …

Read more

Med kanot genom Nordsundet


En perfekt höstdag i oktober med sol, knappt någon vind och framförallt – högvatten +45,1 cm över. Då passar det bra att paddla kanot genom Nordsundet, alltså den smala kanal som skiljer Holmön från Ängesön. Idag en rännil tack vare landhöjningen som sakta grundar upp den men fortfarande farbar under gynnsamma förhållanden.

Film som visar kanalen från Gäddbäckssundet sydväst från Koögern via Haraskeket och Roarhålet ut till Kvarken i nordöst. Foto Erik Nordblad.
Riksintressen
Kanalen Nordsundet ingår i Natura 2000 och Holmöarnas naturreservat. Det ingår dessutom i Riksintresse för Friluftsliv AC 8 och i väster och öster Riksintresse för yrkesfiske. Området marknadsförs av Umeå kommun liksom av Länsstyrelsen Västerbotten som friluftsområde.
Huvudkriterier enligt Riksintresse friluftsliv AC 8 för Holmöarna:
1. Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur och kulturlandskapet.
2. Område med särskilt goda förutsättningar för land och vatten anknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.

Se vidare bilagorna i slutet av artikeln.
Bevara kanalen Nordsundet
Kanalen fungerade i gångna tider som en viktig förbindelselänk mellan västra sidan med fiskeläget i Gäddbäck och fiskevattnen i öster och Stora Fjäderägg. Idag är Gäddbäckssundet och kanalen kanske främst en farväg som ger oss möjlighet att studera Naturreservatet från vattnet under lugnare förhållanden – Holmöarnas ytterskärgård passar utmärkt för kajakpaddling men för de med kanadensare är vind och strömmar ofta alltför riskabla.
Genom den kraftig landhöjningen, ungefär 0,85 cm år, flyter allt mindre vatten genom kanalen och ofta är den helt avsnörd. Något men inte tillräckligt motverkas detta av havsnivåhöjningen som idag är ungefär 0,30 cm/år. Bilden visar havsvattenståndet sedan 1892 vid Ratan den 1 oktober varje år. Vattenståndet låg tidigare väl över en meter högre än idag. Senast det var högre än i år var 2005. Uppgifterna från SMHI.

Vattenståndet från 2018-05-01 till 2018-10-28 visar mycket lågt vatten fram till mitten av augusti.

Om strömmen av friskt vatten genom kanalen uteblir kommer fiske och fiskreproduktion i Gäddbäckssundet på sikt att försvåras vilket i så fall inte är i enlighet med det uppsatta riksintresset för yrkesfiske. Och särskilt som ett av byns avvattningsdiken (”afloppsdike”) rinner ut i Gäddbäckssundet vilket innebär ökad risk för övergödning, algtillväxt och igenväxning.
Kanalen har muddrats under 1980-talet och detta syns tydligt i filmen. Man noterade då att vattenkvalitén förbättrades, särskilt i Gäddbäckssundets västra del. Att nu rensa kanalen igen så att den är väl farbar och ger ett ökat flöde även under låg- och medelvattenstånd borde vara en fråga alla kan ena sig om. Här ett utdrag ur beslut och skötselplan för naturreservatet:


Holmön Byamäns samfällighetsförening söker LOVA-bidrag för att utreda kanalen
Länsstyrelsens svar 2018-05-17 på LOVA-ansökan:
Detta är ett svar på den intresseanmälan som gjorts för att eventuellt komma in med en fullständig ansökan om LOVA bidrag för att genomföra:
”En förstudie av vattenflöden och tekniska möjligheter att öka vattengenomströmningen i den uppgrundade kanalen Nordsundet på Holmön och vilka effekter det skulle ha på vattenkvalitén i Gäddbäckssundet och påverkan på fiskreproduktionen”.

Pågående förändring med uppgrundning i Nordsundet och Gäddbäckssundet är ett naturligt skeende som skapar värdefulla variationsrika kustmiljöer för de växter och djur som lever där. De aktuella sunden ingår både i ett N2000-område och i ett naturreservat. Enligt reservatsföreskrifterna är det förbjudet att muddra i reservatet och i bevarandeplanen (kopplat till Natura 2000) har landhöjningsmiljöer ett prioriterat bevarandevärde.
Enligt LOVA-förordningen kan bidrag ges till projekt som bl a syftar till att genomföra åtgärder för att minska belastning av näringsämnen till vatten och för att genomföra åtgärder så att vatten med sämre än god status kan nå beslutade miljökvalitetsnormer. Omkringliggande vatten har idag en god vattenstatus enligt vattenmyndigheternas klassning och miljökvalitetsnormen anger att ingen försämring får ske.
Med stöd av detta vill vi meddela att en fullständig LOVA ansökan inte är nödvändig. Det föreslagna projektet kan inte prioriteras med utgångspunkt i LOVA-förordningen och kommer därför inte att kunna tilldelas medel. Reservatsföreskrifterna anger vidare att det inte är tillåtet att genomföra en muddringsåtgärd i området.
Bifogat finns en kartbild som redovisar gränserna för reservatet och natura 2000 området samt nedan visas ett urklipp från VISS (VattenInformationssystemSverige, Vattenkartan) som redovisar att omkringliggande statusklassade vatten redan uppnår miljökvalitetsnormen god ekologisk status.

Natura 2000 bevarandeplan för Holmöarna
I planen Natura 2000 för Holmöarna nämns återkommande ”bevara” men för att bevara viktiga funktioner och naturtyper måste man ibland ingripa eller som här varsamt underhålla vattenflödet genom Nordsundet. Att effekterna av landhöjning skulle ha företräde över bevarandet av Gäddbäckssundet och kanalen till glädje och nytta för friluftsliv och fiskevård känns svårt att acceptera.
Om vi tittar närmare på Nordsundet i planen ser vi att denna är definierad som naturtyp 1160 – Stora vikar och sund:

Går man vidare till Naturvårdsverkets vägledning för naturtyp 1160 läser man:


Genom den snabba landhöjningen finns det nu mycket stor risk för att Nordsundet naturtyp 1160 snart kommer att försvinna på grund av uppgrundning och bristande ”konnektivitet” mellan västra Kvarken och Gäddbäckssundet …
Sammanfattning
Naturreservatet är riksintresse för naturvård och ingår i nätverket Natura 2000 enligt både Art- och Habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Men här finns också riksintresse Friluftsliv och Yrkesfiske. Och hur prioriterar man då? Länsstyrelsen säger så här:
Det är inte ovanligt att olika riksintressen överlappar varandra. Om ett område är av riksintresse för flera ändamål, måste en avvägning göras. Det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt ska prioriteras.
Kanhända är en LOVA-ansökan för att undersöka vattenkvalitén i Gäddbäck för kanalen inte rätt väg fram för att bevara den. Att ansökan avslås (på förhand) på andra grunder än kriterierna för LOVA är däremot problematiskt och visar att en helhetssyn inte tillämpas vid bedömningen. Helt klart är bevarandet av kanalen bemyndigat enligt skrivningen i reservatsbeslutet 1980 och intentionerna för riksintresse Friluftsliv och Yrkesfiske samt enligt riktlinjerna i Natura 2000 att behålla och utveckla ett livskraftigt Holmön, och bör nu prioriteras.
Löfte om tillstånd/dispens för en varsam muddring av kanalen Nordsundet bör därför lämnas av Länsstyrelsen. En annan men senare fråga är förstås hur detta sedan ska finansieras. Den tidigare muddringen utfördes delvis som en arbetsmarknadsåtgärd. Idag bör diskussionen om finansiering föras förslagsvis mellan Länsstyrelsen som är reservatsförvaltare, Umeå Kommun, HUF (Holmöns Utvecklings Forum) och Holmön Byamäns samfällighetsförening.
Praktiska åtgärder
För att återställa kanalen så att den blir farbar både för kanot och småbåtar som på 1980-talet behöver egentligen inte så mycket göras. Problemet med landhöjningen ska inte överdrivas. Landhöjning 0,85 cm/år minus havsnivåhöjning 0,30 cm/år innebär en förlust på knappt 20 cm. Till detta kommer slam som samlats i vissa passager.
Först och främst behövs nu en teknisk undersökning för att fastställa kanalens kondition och ett åtgärdsförslag.
Skrivelse om Nordsundet
Eller som det uttrycks i en skrivelse från många Holmöbor till Länsstyrelsen i samband med att Naturreservatet nu är under revidering:
För att underlätta/möjliggöra fiske inom så stora delar av vattnen runt ögruppen som möjligt har muddring av ett antal kortare sträckor utförts. På just de platser där muddringen utförs innebär åtgärden givetvis en påverkan genom ökad vattengenomströmning, vilket i sin tur i första hand kan påverka vegetationssammansättning och syresättning av bottensediment.
Givet det mycket stora antal vikar inom Holmöarna, som är under kontinuerlig uppgrundning och avsnörning, så kan fortsatt öppethållande av ett mycket litet fåtal passager genom muddring på intet vis påverka naturvärdena inom reservatet i stort.
En försiktig förbättring av vattenleden genom Norrsundet kan istället bidra till att skapa ökade naturvärden för besöksnäringen med tillgång till en småbåtsled till östra sidan av Holmöarna och natursköna kanotleder. Detta kan även skapa arbetstillfällen, som kan ge biinkomster, i enlighet med målen i Natura 2000.

Att bevara unik natur och förhållanden på Holmöarna är inte detsamma som att inget göra och bara låta allt förfaras och växa igen. Titta gärna på filmen igen och fundera på om detta inte är värt att bevara för framtiden!
Sven Nordblad
__________________________________
Bilagor:
Umeå-Kommun-friluftsområden
Riksintresse_Friluftsliv_AC_8_Holmöarna_VB2014
Riksintresseområden-i-Västerbottens-län

Riksintresse-fiske-finfo2006_1

Bevarandeplan-512-7784-2016-Lst-AC-N2000-Holmöarna
Naturvårdsverket-vl-1160-stora-vikar-sund

Konspirationsteorier och kompensationsåtgärder

Debatten om en våtmark på Holmön går vidare. Ett argument emot våtmarken sägs vara att en våtmark ger möjlighet att bygga vindkraft på Holmön. Stämmer det verkligen att en våtmark som anläggs av en ideell förening kan betraktas som en ”kompensationsåtgärd” som innebär frikort för vindkraft? Det korta svaret är – Nej. Men för att förstå detta måste man känna till de regler och bestämmelser som gäller för en miljöskyddsprövning.
Först en kort påminnelse om varför våtmarker är så viktiga – inte bara för att locka intresserade besökare till Holmön. Av de miljökvalitetsmål som satts upp uppnås de allra flesta inte som till exempel Myllrande våtmarker:
20170320-NV-Miljomal-Myllrande-vatmarker
Regionalt för Västerbotten
Tvådelad miljöskyddsprövning
En miljöskyddsprövning sker i två steg där man först bedömer om en verksamhet alls är förenlig med lagstiftningen. Är den inte det kan en kompensationsåtgärd aldrig ändra på detta:
Ekol-kompensation-NVs-nya-vagledning-13
Att läsa:
Ekologisk kompensation NV:s nya vägledning – sammanfattning
Handbok NV 2016:1 978-91-620-0179-7
Kan det sägas tydligare – en våtmark på Holmön handlar inte om vindkraft utan om att gynna den biologiska mångfalden och göra Holmön ännu attraktivare som besöksmål.
Eller som Jenny Lonnstad på Naturvårdsverket, miljökvalitetsmålsansvarig på nationell nivå för Myllrande våtmarker, bedömer projektet Holmöns Sjöängar:
”Naturvårdsverket … ser gärna att det anläggs våtmarker på det vis som beskrivs i er folder och önskar er lycka till med ert projekt”.

Sven Nordblad

Ringa olägenhet för bygden …

20160421-N201505341TIF-1a
Trafikverket har länge velat dra in underhållet av vägen till och kajen i Gäddbäcks fiskeläge och istället överföra ansvaret och kostnaderna på Holmön Byamäns samfällighetsförening vilket föreningen har överklagat. Föreningen har tillräckliga medel för att i fortsättningen kunna underhålla vägsträckan men däremot inte kajen.
Ärendet har prövats i olika instanser och nu har Regeringen Näringsdepartementet fattat beslut att Trafikverket får rätt att dra in underhållet. Dock ska man utföra en upprustning av anläggningen innan överlämnandet.

Tidigare inlägg med bakgrunden i ärendet
Holmöarnas naturreservat bildades 1980 med höga ambitioner. Det vi nu ser är en nedmontering av dessa. Visserligen kan ett indraget underhåll av Gäddbäcks fiskeläge möjligen beskrivas som en ”ringa olägenhet för bygden” men tillsammans med övrigt eftersatt underhåll inom reservatet blir en trend tydlig, att Holmöarna nu tycks satta på undantag.
Det finns nämligen flera andra projekt som hittills inte fått det stöd de förtjänar. Så t.ex bedömdes kanalen Nordisundet ursprungligen så viktig för turism och samfärdsel att man lät muddra den. Numera håller kanalen på att slamma igen utan att någon agerar.
Så här beskrevs muddringen av Nordisundet i beslut och skötselplan för reservatet:
1980-NR-Skotselplan-3-5
Och vidare:
19801125-NR-Rossgrundet-replipunkt
Det fanns en ”naturhamn” vid Rössgrundet som ansågs som en viktig ”replipunkt” för friluftslivet. Badplatsen vid Öllerskataviken är numera indragen och idag ser hamnen i Rössgrundet ut så här. Observera skylten ”Varning rasrisk”:
20160427-Rossgrundet-bryggan-1
Foto: Thorbjörn Lindberg
Sammantaget innebär det eftersatta underhållet av Gäddbäck, Nordisundet och Rössgrundet att Holmön och Holmöarnas Naturreservat allteftersom blir mindre attraktivt för naturstudier, friluftsliv och turism vilket är till stor olägenhet för bygden …
Sven Nordblad

Remissvaren om Pyhäjoki

Fennovoima-pyhäjoki-arlima_mw980
Många på Holmön är oroliga för de finska planerna på att i samarbete med ryska Rosatom bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i Bottenviken nära Holmön. Förslaget har gått på remiss till Sverige och Naturvårdsverket har sammanställt remissvaren som överlämnades den 8 maj 2014 till det finska Miljöministeriet.
Om detta har vi skrivit i tidigare artiklar t.ex Tjernobyl 29 år senare. Den här gången handlar det om vad som sagts i olika remissvar och som knappast lugnar. Slutsatserna är ofta citerade men följande utdrag på ofta torr kanslisvenska beskriver kanske tydligare de olika problem och risker projektet innebär. Läs särskilt det avslutande remissvaret från Robertsfors kommun!
Och nya problem dyker hela tiden upp som till exempel det senaste jordskalvet i mars 2016 som var det kraftigaste på 100 år och med epicentrum endast 10 mil från Pyhäjoki.
Eller omvärderingen av små doser av joniserande strålning som under lång tid kan vara farligare än man trott. Det visar en stor studie bland över 300 000 anställda inom kärnkraftsindustrin.
Naturvårdsverket summerar:
Vi konstaterar att remissvaren ger uttryck för en övervägande kritisk inställning till projektet som sådant …
Tryck på Read more för att läsa valda delar av remissvaren …

Read more

SLU om provfiske vid Holmön

Ofta framförs argumentet att vindbruk på Holmöarna skulle påverka fisket negativt. Men vad anser Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har hand om kustfiskeövervakningen i Bottniska viken.
På den här sidan hos SLU finns faktablad för olika områden som provfiskas inom den samordnade nationella och regionala övervakningen av kustfisk. Den här kartan visar hur och var provfisket sker vid Holmöarna:
20140527-SLU-Faktablad-Holmon-s1
På frågan om hur en vindkraftspark på Holmön eventuellt skulle kunna påverka fisket säger SLU så här i ett svar som finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten dnr 7356-2014:
20141010-SLU-Provfiskeomrade
SLU gör denna bedömning:
Vi har uppfattat att vindparken kommer att anläggas på land, dvs på Holmön och
inte i vattnet. Vi bedömer att en sådan vindpark inte skulle påverka fångsterna
inom provfisket.

Avslutningsvis säger man också:
Vi … räknar med att ärendet kommer att tas om hand på gott sätt av de som har en möjlighet att göra en god avvägning mellan olika intressen.
Just så – fisket är på inget vis hotat och vindbruk på Holmön ska prövas enligt de regler och bestämmelser som gäller!
Sven Nordblad

Om Västerbottens Museum samrådssvar

Angående Västerbottens Museums kommentarer på överlämnade synpunkter på förslag till vindkraft på Holmöarna 2014-12-18.
Tidigare lämnade synpunkter 2014-11-12 till Museet.
Här nedan lämnas vissa fakta till översänt material som borde vägas in ur kulturell synpunkt vid kommande diskussioner inför lokaliseringsprövning. Jag hoppas dessa vänder den negativa bilden och leder fram till en utvecklingsfas och ett klokt och allsidigt beslut från berörda myndigheter.

Enligt samstämmiga uppfattningar från berörda markägare finns det för närvarande ingen lösning för att byn skall kunna fortleva utan att en kraftig utveckling sker av bygden, vilket nu föreslås genom en uppbyggnad av en vindkraftsanläggning. Tillskapas ingen satsning i denna omfattning, med inkomster till bygden genom arrenden och bygdemedel, kommer vi inom en mycket snar framtid få bevittna hur en bygd långsamt dör ut genom vikande befolkningsunderlag och brist på arbetstillfällen. Skulle det ske kommer all verksamhet på byn att beröras. Den ursprungsbefolkning som gett bygden sin kultur förlorar sina rötter och bygdens kultur kommer till stora delar att gå förlorad.
Åretruntboende på Holmön är enligt senaste räkning färre än 30 personer.
Kriteriet för åretruntboende är: personer som har åretruntbostad och har sin huvudsakliga vistelse och/eller nattvila året runt på Holmön.
Nu krävs en klar viljeinriktning och en positivt samsyn för att vända den negativa trenden med ett utvecklingsarbete där alla berörda krafter bör delta, för tillskapande av arbetstillfällen och resurser för att bevara äldre byggnadsbestånd, byns karaktär med dess kultur, den öppna landskapsbilden, vägnät och grundvattennivåer, från äldre tider till dags dato.
Enligt Punkt 1 i Museets svar
Frågan är om vindkraft inom skogsmarksområde tillhör den ärendetyp som berör er verksamhet när det gäller fysisk planering av mark och vatten eller områden där det inte finns intressanta kulturmiljöer. Dessa områden är klassade som vindbruksområden av energimyndigheten och utgörs av privatägda produktiva skogsmarker vilka aldrig utgjort något större kulturvärde eller har besökts regelbundet annat än av markägare och skogsfolk samt el-tekniker.
Enligt Punkt 2 i Museets svar
Avstånden mellan de känsliga kulturmiljöerna och vindkraftverken är så pass långa, enligt upprättad kartskiss, att känsliga kulturmiljöer inte alls påverkas. Uppbyggnad av vindkraftsparken kommer givetvis att stärka bygden i utvecklingsavseende och kan bidra till att ge bygden nödvändig ekonomisk överlevnadskraft som i dag saknas.
På östra sidan om byn genomkorsas skogsmarken av en frihängande högspänningslinje i öst – västlig riktning från Holmöns byaväg mot havet i öster, vinkelrätt mot de förhärskande vindar som råder på Holmön och vilka också innebär att eventuellt ljud från verken inte driver in mot byn.
SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli
Elkraften leds vidare via sjökabel till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats som i dag är fågelstation och vandrarhem. När elförsörjningen anordnades på 50-talet till fyrplatsen fanns behov av samhällsviktig elkraft för drift av fyren med signalsystem, bostäder för driftpersonal, som då krävdes för att säkra sjöfarten i Norra Kvarken året runt. Fyrsystemen efter våra kuster har nu ersatts av andra navigationshjälpmedel för sjöfarten.
Högspänningsledningen som då anlades skar av ett skogsområde på ca 2 km längd och har därefter genom åren orsakat många rovfåglars död i samband med ledningskollisioner. Jag har påträffat havsörnskadaver efter ledningens östra del i snitt vart tredje år från den byggdes och troligen kan det antalet utökas med ett stort mörkertal, när naturen själv städar genom rovdjur, vilka tar hand om skadade eller döda fåglar. Förutom fågelkollisioner har det regelbundet inträffat driftstörningar och elavbrott med ständiga återkommande felsökningar på Holmöns högspänningsnät efter varje höststorm, som även berört övriga el-abonnenter på byn. Vid många platser passerar ledningen 30–35 m höga träd och vid kraftig höststorm lägger sig höga träd över högspänningsledningen och orsakar avbrott. Förutom höga driftkostnader för energiverket uppstår kostnader för markägare, och de sammanlagda kostnaderna för driftstörningarna överstiger klart de inkomster energiverket erhåller för den försålda kraften till abonnenten, den nedlagda fyrplatsen. Dessutom erhåller inte markägare någon kompensation för stormfälld skog i ledningsgatan.
Detta innebär sammantaget att elkraften till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats borde anordnas på annat sätt med ny teknik, inte bara som skydd för havsörn utan även ur ekonomisk synpunkt.
Det är också önskvärt att de ekonomiska resurserna förbättras och bred enighet tillskapas bland markägare för att vidmakthålla det öppna åkerlandskapet genom byn för att bibehålla byns karaktär, något som måste ske i samverkan mellan berörda markägare.
Känsliga kulturområden
Självklart är det så att de människor som levt och verkat på Holmön från forna tider format den kultur som byn uppvisar genom Öns isolerade geografiska läge. Därför finns det alla skäl för att ursprungsbefolkningen i första hand får vikta och ta ansvar för de kulturmiljöer som borde skyddas och även för den kultur som nyskapas genom utveckling på de marker vi tillsammans äger.
Det vore önskvärt om vi alla tillsammans med kulturvårdande myndigheter kunde bevara känsliga kulturmiljöer på Holmön, som nu synbarligen är eftersatta och borde skyddas och förvaltas bättre.
Vidare vore det föredömligt om kulturvårdande myndigheter också bidrog med bättre skydd för de skyddsvärda, samfällda vägarna och de äldsta vägarna i byns centrala områden, som nu dokumenterat hotas genom enskildas krav och önskemål.
Bevarande av värdefulla kulturintressanta byggnader och gårdsmiljöer är ett angeläget område att samverka för, som skulle förhöja bevarandevärdet för ägare och skulle gagna och skydda byns karaktär.
Ett annat område är vård och skötsel av kyrkogården genom återplantering av vårdträd, exempelvis rönn inom begravningsplatsen vid kyrkan, i stället för de överåriga rönnarna, som dött ut och skadats genom råttangrepp, betesskador av älg m.m. Detta för att ge kyrkogården en trivsammare rogivande landskapsbild, som kontrast till den gamla kortväxta risiga blåbärsgranskogen, vilken tränger sig fram mot stenmuren som omger kyrkogården och förstärker den mörka ovårdade helhetsbilden. Dessa åtgärder torde i första hand beröra kyrkoförvaltningen. I övrigt sköts kyrkogården med blommor och planteringar väl.
Stora Fjäderägg
Det har även i flera sammanhang påtalats de störande synintryck vindkraftverk på Holmön skulle åstadkomma på Stora Fjäderägg. Denna Ö som ägs till större delen av naturvårdsverket och Holmöns samfällighetsförening samt statens fastighetsverk med fyrplatsen med dess tomt och byggnader. De äldre fiskarbastubyggnaderna vid hamnområdet är belägna på samfälld mark. Avstånd mellan närmaste vindkraftverk och St. Fjäderägg kan räknas till ca 2 km vilket knappast kan störa synintrycken för de som tillfälligtvis råkar uppehålla sig på denna Ö.
Bastubyggnaderna uppfördes av befolkningen på Holmön, som för sitt uppehälle ägnade sig åt kustfiske. Övernattningar på Ön krävdes framförallt vid strömmingsfiske runt skäret och i norra Kvarken. I de flesta fall var fiskarna markägare till de små skärgårdshemmanen som fanns på Holmön. Öborna skaffade sitt levebröd i stor utsträckning av fiske.
Numera fungerar dessa byggnader inte som fiskarbastur, utan ägs och brukas som tillfälliga härbärgen för det rörliga friluftslivet. I de flesta fall besöks de några gånger om året. Att nu vissa intresserade krafter övervärderar den kulturen, som de inte upplevt själva är tydligt. De har endast fått uppleva miljön genom föräldrars tillfälliga semesterbesök sommartid med anordnade dagsturer med ortsbor från Holmön. Deras åsikt kan inte viktas lika högt som ortsbefolkningens, vilka i flera generationer tillskapat denna kultur samt är och varit markägare trogna Holmön i flera generationer. Fyren har varit arbetsplats med fyra arbetstillfällen och gett plats för tre familjebostäder och under åren betytt mycket för byns sociala liv.
Vid elektrifieringen av fyrplatsen drogs en högspänningsledning från Holmön till Fjäderägg, först som frihängande ledning, därefter sjökabel, vilket på den tiden betydde stor teknisk utveckling, för sjöfarten och för fyrpersonalen. När automatisering av fyrarna skedde fanns inget behov längre för bemannade fyrplatser med personalindragningar som följd.
Enligt Punkt 3 i Museets svar
Det västra området på Holmön har utgått av entreprenören, vilket framgår av samrådsunderlaget, som även ni haft tillgång till vid er genomgång. Det nya förslaget innebär t.ex att den gamla begravningsplatsen vid ”Orrskiärs kyrkia” inte längre ligger inom vindbruksområdet eller fiskebastun vid Gåsflötaögern och inte heller Berguddens fyrplats. Likaså syns inte längre några verk i sydväst när man från Byviken färdas längs byvägen söderut..
Sparfran1000ar-Oskarskyrkogarden
Totalhöjden för de 19 nya vindkraftverken i 2 grupper istället för de tidigare 29 verken i 3 grupper har visserligen ökat från 179 till 204 meter men detta innebär inte en påtaglig skillnad och sammantaget en minskad påverkan på kulturlandskapet.
Det har även nämnts att enstaka fiskebastur på östra sidan mot östra Kvarken skulle störas av vindkraftverk. Detta anser vi inte är en realistisk bedömning, dels genom deras läge vid stränderna och dels för att de inte längre brukas vid yrkesmässigt kustfiske och är i bristfälligt skick. Utan stödåtgärder finns risk för dessa bastubyggnader att förfalla och rasa samman.
Länsstyrelsen/kommunens engagemang
Vilket ekonomiskt engagemang länsstyrelsen eller kommunen är beredda att ta för Holmön i framtiden är vi berörda markägare frågande inför, eftersom de flesta förslag avförts av ekonomiska skäl genom de erfarenheter som byggts upp under de senaste åren. Många försök till utveckling har företagits men tyvärr har dessa havererat på grund av lönsamhetsproblem och brist på riskvilligt kapital.
Det är mycket viktigt att vi kan samverka i utvecklingsfrågor på Holmön, som är så oerhört viktiga för byns överlevnad samt i viktiga frågor rörande den framtida energiomställning, som måste ske för att motverka de uppenbara riskerna som föreligger genom hot om klimatförändring. Klimatförändring i framtiden hotar stora kustarealer som kan läggas under vatten, vilket framgår av SMHI-s prognoser och kommer då att särskilt beröra Holmöarna och de norra delarna av Sveriges och Finlands kustområden eller närhet till polen där förändringarna kommer att bli mest påtagliga, enligt samstämmiga uppgifter från SMHI och framstående forskare.
Sammanfattning
Trivsel och trevnad på byn kan vi tillskapa gemensamt om vi kan ena oss i viktiga framtidsfrågor oavsett vi är fast boende, markägare, sommarstugeägare eller tillfälliga boende på Holmön. Genom långsiktigt ansvarstagande och ägande, god förvaltning, kan vi förhindra skövling i skog vilket tidigare skett i samband med arvskiften och vi kan driva verksamheter med miljö- och kulturhänsyn. Dessa avgörande framtidsfrågor måste nu få en klok och bred lösning för bygdens bästa.
Holmön den 15 januari 2015
Med vänlig hälsning
Sven Karlsson
markägare

Vad Länsstyrelsen egentligen sade

På Fria Vindar bjuds vi nu på samrådssvar om den planerade vindkraftsparken på Holmöarna. Här en provkarta med populära felaktigheter och överdrifter som tycks hämtade direkt från deras propagandaskafferi:
… ödeläggas, Holmön mekaniseras, spekulation, fågellivet slås ut, olåten, ödesdigra konsekvenser, fisken lämnar kustnära områden, kaos, iskast, fasta jobb av betydelse skapas inte, kränkande, döda Holmön, grov infrastruktur, söndergrävt landskap, buller, blixtljus, fågeldöd, bullermatta, omfattande avverkningar, skogen blåser omkull, gynnar inte färjan, industrimiljöer eller stadsmiljöer med larmande ljud och ljusintryck. …
Om detta har vi på vår sida skrivit mycket och förklarat. Läs gärna de olika artiklarna i högerspalten!

Men så står där plötsligt ett citat som sägs komma från Länsstyrelsens (Lst) tidigare jurist Percy Johansson:
Föregångaren, Slitevind, satte i sin propaganda ett likhetstecken mellan ”att utveckla Holmön” och ”att vara för en vindkraftsetablering”. Denna semantiska förvirring fortsatte då bolaget började betala ut reda pengar till markägare för deras namnteckningar, ett förfarande som fick Länsstyrelsen att reagera. Dåvarande juristen vid miljöavdelningen, Percy Gustafsson, meddelade Slitevind i ett brev det otillständiga i att locka med pengar innan myndigheterna kunnat ta ställning till om det överhuvudtaget var lämpligt med vindkraftsverk på Holmöarna och var i så fall enskilda aggregat skulle placeras.
Är det möjligt att Lst verkligen sagt och menat detta?
Svar finner vi i det meddelande som mycket riktigt skickats – så långt är det rätt – från Lst den 2010-04-22 till de bägge bolagen Slitevind och Holmövind. I detta meddelande (eller är det något annat meddelande från Lst som åsyftas) påpekar Lst att vindkraftverk inte ska placeras inom naturreservatet. Istället bör man planera för ett ”avgränsat projekt utanför naturreservatet”.
20100422-Lst-Meddelande-1
20100422-Lst-Meddelande-2
Inom parentes kan det bantade projekt som Gröna Holmön AB nu beskriver med 19 st verk istället för som mest ett 60-tal verk betraktas just som ett avgränsat projekt.
Vidare säger Lst att ”Valet av lokalisering ska inte primärt utgå ifrån eventuella markägaröverenskommelser”. Vilket närmast är en självklarhet eftersom prövningen av projektet sker enligt Miljöbalkens bestämmelser.
Däremot står det naturligtvis projektören fritt att erbjuda intresserade markägare förskott på den ersättning som verken kommer att generera när de tas i drift.
I meddelandet från Lst nämns överhuvudtaget inget om pengar.
Så vad har vi då? Jo, ett meddelande från Lst om att vindkraftverk inte ska placeras inom naturreservatet utan hellre planeras inom ett avgänsat område utanför detta. Precis som nu sker!
Visst är det bekvämt men fult av Fria Vindar att trots de spelregler som Länsstyrelsen anvisat på uppdrag av riksdag och regering, föra en hetskampanj med personangrepp som främsta verktyg mot projektet, för att försöka stoppa en rättvis prövningen av det. Ett projekt som väldigt många stöder och hoppas på för Holmöns framtid.
Men att hålla sig till de demokratiska spelreglerna verkar inte vara Fria Vindars paradgren!
Sven Nordblad

Medvind för förnybar energi och vindkraft på Holmön

 
Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:
– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?
Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet
Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.
Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.
Flygfoto_OKG-580x386
Foto OKG
Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft
VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.
I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.
Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.
I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.
Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över

Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:
Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.
Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.
Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki
I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.
 
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …

Read more