Uppdaterad 2015-07-28 se kommentarer sist på sidan
Enligt FN är de största hoten mot människors hälsa global uppvärmning, sociala orättvisor, konflikter och förlust av biologisk mångfald. Om vi fokuserar på det sistnämnda visar det sig som allt större monokulturer av grödor, husdjur och människor. Förutom en allmän utarmning av arter innebär förlusten av biologisk mångfald även stora risker för framtida sjukdomsutbrott och epidemier.
Det kan tyckas långsökt att bristen på biologisk mångfald skulle kunna ha något med sjukdomar att göra, men förklaringen är ganska enkel. När vi förlorar djur och växtarter i vår närhet ökar andra arter på de försvunnas bekostnad. Utspädningseffekten på grund av en hög biologisk mångfald försvinner och det innebär att om sjukdomsalstrande mikroorganismer, exempelvis Borrelia eller TBE, föredrar en expanderande djurart kommer mikroorganismen öka i naturen med ett ökat antal sjukdomsfall bland djur och människor.
Vad har då detta med Holmöns framtid att göra? Om vi bortser från vindkraften och vilka synpunkter vi har på den, är nog de flesta överens om att Holmön under de senaste decennierna tappat i biologisk mångfald. Det pågår en kraftig igenväxning som driver ut slättlandets varierade fågel, växt och fjärilsrikedom mot några få arter som kan leva i ett igenväxande landskap.
Som ett exempel; när jag började vara på Holmön i början av 1980 talet fanns det gott om storspov, sånglärkor, svalor och andra arter kopplade till det öppna landskapet. Jag har dessutom som den förste stationschefen för Stora Fjäderäggs fågelstation en djup inblick i fågelfaunan på Holmön. Idag, med endast ett, kanske två par, är storspoven snart utrotad från Holmön. De flesta andra arter kopplade till odlingslandskapet går samma öde till mötes.
Det andra hotet är invasiva arter. Under de senaste veckorna har det debatterats om lupinerna har något att göra i den svenska naturen. Vackra eller inte, så är de invasiva och tränger ut andra växtarter, med följd att exempelvis, fjärilar, humlor och bin får det allt svårare. Det mest märkbara exempel på invasiva arter på Holmön är
minken som invaderat på bred front. Idag sker minkföryngringar på många platser med stora effekter på kustfåglar i allmänhet och på tobisgrissla och svärta i synnerhet. De minneskunniga kommer nog ihåg hur stora svärmar tobisgrisslor från Trappskär mötte båtfararen som precis rundat trappen på väg mot östersidan eller Stora Fjäderägg. Det var det närmaste ett fågelberg som Holmön någonsin kunnat komma. Nere på Malgrundet, öster om Holmögadd, fanns bara för något årtionde sedan Skandinaviens största tobisgrisslekoloni. Idag är de borta.
Vad kan vi göra när det gått så långt? Det första är naturligtvis att hålla landskapet öppet. När några åkrar plöjdes i våras skapades en dramatisk kontrast i landskapet och fåglar av allehanda slag flockades. Det visar dels hur små åtgärder dramatiskt kan förändra djurlivet i byn, men det är också ett sorgligt exempel att en plöjd åker under en kort tid är Holmöns i särklass bästa fågellokal.
Det andra är att aktivt utrota minken. Det kan inte göras med fällor. Försöken är alltför många och misslyckandena lika många. Istället bör man göra som gjordes i Upplands skärgårdar. Använd minksökande hund, rök ut dem med lövblås med tillhörande rökaggregat och skjut de minkar som kommer upp. Vi måste arbeta för att Länsstyrelsen ger landstigningstillstånd att jaga på öar som omfattas av fågelskyddet. Å andra sidan har minken i stort sett gjort rent hus där så just nu har fågelskyddsområdena knappast något syfte.
Det tredje vi med enkla medel kan åstadkomma är ett skapa biotoper, exempelvis en fågelsjö, som ökar den biologiska mångfalden. Idag finns bidrag att söka från Länsstyrelsen för delfinansiering. Erfarenheter från södra och Mellansverige visar att en bygds attraktionskraft ökar dramatiskt när en fågelsjö är etablerad. På så sätt kan antalet och spektrum av besökare öka som utnyttjar Holmöns infrastruktur och som dessutom ofta är villiga att donera pengar till en av byn inrättad fågelsjöfond. Dessa medel kan finansiera arrenden, iordningställande och daglig skötsel.
Läs om Myllrande våtmarker på Naturvårdsverkets hemsida
Fler våtmarker behövs i odlingslandskapet anser Länsstyrelsen i Västerbotten
Sjösänkningar och utdikning har utarmat odlingslandskapet på våtmarker. Genom att återskapa våtmarker kan vi få ökad biologisk mångfald, en rikare kulturmiljö, renare vatten, starkare näringsliv och vackrare landskap.
Läs om den lyckade restaureringen av Hemmesta våtmark
Sjön omges av breda promenadstigar och två fågeltorn med informativa skyltar gör att alla kan njuta av både fisk- och fågelliv. Jo, man ser gäddorna leka uppifrån tornet!
Vi har tidigare på denna sida visat vilka positiva effekter en restaurerad
Degersjö kan få. Kritiken från FV har stundom varit hård även mot en restaurerad sjö. Argumenten har varit, ”vi vill inte ha några konstgjorda ankdammar, det finns så många våtmarker på Holmön att det inte behövs några nya”. Förvisso är det sant att det ständigt avsnörs våtmarker som småningom blir myrar. Gemensamt för dessa och i skarp kontrast mot en anlagd fågelsjö, är att de är näringsfattiga, innehåller få växt och djurarter samt är otillgängliga för dagbesökaren. Dessutom kan får och eventuellt framtida kor användas för att hålla en anlagd våtmark öppen, gödsla den och samtidigt dra nytta av näringsrikt bete. Klövarnas och mularnas kraft är stor. Med andra ord ett vinnande koncept för alla parter.
______________
Vi har lyssnat på kritiken och har istället inventerat andra alternativ som inte kommer i konflikt med de som bor nära Degersjön. Vi kommer småningom och om förarbetet lyckas, sammankalla till ett informationsmöte och samla in synpunkter från Holmöbor för att inom en snar framtid skapa en fågelsjö.
En fågelsjö med hög tillgänglighet, handikappanpassade spångar och fågeltorn. Dessutom finns flera ornitologer på Holmön som kan stå för guidade visningar av sjön och dess djurliv. En fågelsjö bidrar till att öka den biologiska mångfalden men sist men inte minst skulle den bidra till att Holmön fortsätter vara en levande bygd. Vindkraft eller inte.
Björn Olsen
Klicka på Read more för kommentarer till inlägget
