Naturskyddsföreningen i Umeå har lämnat ett samrådssvar om vindkraftprojektet på Holmöarna. Argumenten som framförs mot projektet består emellertid mest av de vanligaste felaktigheterna och missuppfattningarna om vindkraft och situationen på Holmöarna.
Dessutom har man uppenbarligen inte förstått vilka områden på Holmöarna som planeras för vindkraft, vilket ensamt diskvalificerar samrådssvaret.
________________
Den Violetta guldvingen
I ett samrådssvar lyfter Naturskyddsföreningen fram den Violetta guldvingen som ett viktigt skäl att inte anlägga vindkraft på Holmön. ”Ett exempel på en skyddsvärd art som riskerar att minska i antal eller försvinna från området vid störning är fjärilen Violett guldvinge (Lycaenahelle), som är starkt hotad i hela Europa. Arten har påträffats
utanför Natura 2000-området.”
Här har antingen Naturskyddsföreningen fått det hela om bakfoten i allmänhet eller duperats av Fria Vindar i synnerhet. Eftersom den främst trivs i blöta översvämningsområden av ängskaraktär är det viktigaste tillhållet för Violetta guldvingen på Holmön Degersjön.
”Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttermark, i skogsgläntor, på kalkrik mark i fjällen och på andra platser där dess värdväxt växer.” Vare sig till exempel Klafsänget eller Fanasjöarna med sin karga karaktär är optimala miljöer för arten. Vad de och Fria Vindar ”glömmer” att tala om är att den Violetta guldvingen är starkt hotad på Holmön på grund av att Degersjön och andra slåttermarker i snabb takt växer igen.
En restaurering av Degersjön skulle, trots vad Fria Vindar anser, vara en av de viktigaste åtgärderna för att få behålla arten på Holmön. Naturvårdsverket finansierar ett åtgärdsprogram under perioden 2013-2017 för att stärka artens fortlevnad.
Åtgärdsprogrammet väntas även gynna andra hotade arter som också är knutna till öppna marker. Bland dessa arter kan nämnas bland annat storspov, buskskvätta, och sånglärka. Kort sagt har den Violetta guldvingen inte ett dyft att göra med vindkraftsetablering på Holmön. Som vanligt helgar alla medel ändamålet för Fria Vindar. Allt från direkta lögner till att skapa en sanning som har mycket lite med verkligheten att göra. Det är tråkigt om Naturskyddsföreningen i Umeå inte genomskådar detta.
Läs mer om restaurering av Degersjön och hur Fria Vindar motarbetar projektet
Fågellivet på Holmöarna
För generella synpunkter vad gäller Holmöns fåglar hänvisar vi till våra kommentarer till Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar om vindbruk på Holmöarna.
Om Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar
Tryck Read more för fortsättning …
Västerbottens Museum
Naturskyddsföreningen refererar även till Västerbottens Museums samrådssvar om vilket vi svarat så här:
Om Västerbottens Museums samrådssvar
Riksintresse för vindbruk
Som Naturskyddsföreningen påpekar är de delar av Holmöarna där vindbruk planeras av Energimyndigheten utpekade som riksintresse för vindbruk. Men man hävdar också – eller vill genom ett försåtligt språkbruk förleda oss att tro – att dessa områden sammanfaller med riksintresse för Friluftsliv och Naturvård. Det senare stämmer dock inte vilket kullkastar tidigare fört resonemang om att ”vindkraft inte ska lokaliseras till platser som omfattas av skydd enligt miljöbalken”.
Upplysningsvis omfattar riksintresse för Naturvård samma arealer som Natura 2000 och Holmöns naturreservat. Och inom dessa områden planeras inte vindbruk utan endast inom de områden som brukar karaktäriseras som ”produktionsmark för skogsbruk”. Här visas Natura 2000 och vindbruksområdena där det västra strukits:
|
|
Turism och friluftsliv
Naturskyddsföreningen ger vidare uttryck för en förutfattad mening att turism och friluftsliv inte kan samsas med vindbruk. Tvärtom är den gängse uppfattningen att dessa snarare kompletterar varandra vilket även Naturvårdsverket ger uttryck för i sin rapport nr 6497 ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”:
I skogslandet, med en generellt svag kommersiell turism, bedömer företrädare för näringen att de positiva kortsiktiga ekonomiska effekterna av storskaliga vindparksprojekt är en nödvändig (om än inte tillräcklig) förutsättning för att turistnäringen och bygden ska överleva på längre sikt. I de fall där markägande och företagande går hand i hand är acceptansen för en utbyggnad stark, liksom uppfattningen att vindkraftparken kan tjäna som turistiska mervärden och förstärka områdets attraktionskraft.
Vi har även exemplifierat detta på vår sida genom en artikel från Öland kompletterad med en referens till undersökningar från Gotland år 2013 som visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt:
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas på Öland
För Holmöns del skulle en satsning på vindbruk och turism stärka möjligheterna för ön att överleva med fastboende, affär och en fungerande transportlösning liksom en möjlighet för ”Panget” att överleva på sikt.
Elproduktion
Naturskyddsföreningen för även ett närmast obegripligt resonemang om Sveriges elproduktion. Man menar t.ex att Umeåregionens kvot av hela Sveriges produktion av 150 TWh/år redan är fylld genom att 5-8 TWh/år produceras här. Men varför inte istället se till Västerbottens län. I så fall borde med hänsyn till areal hela 20 TWh/år el produceras här?
Men naturligtvis kan man inte föra ett sådant geografiskt resonemang. Istället är det Miljöbalkens regler om ”god hushållning” som skall tillämpas. Och i Umeå Kommun finns de kanske bästa förutsättningarna för vindbruk på Holmöarna:
Överhuvudtaget känns det inte som att Naturskyddsföreningen i Umeå är medvetna om den hastiga förändring av Sveriges energipolitik vi just nu genomgår. Kärnkraftreaktorn Oskarshamn 1 signaleras för nerläggning, reaktorerna Ringhals 1 och 2 kommer avvecklas inom kanske 10 år samt har effektuppgraderingen av Forsmark 3 just ställts in på grund av alltför låg lönsamhet.
Elforsk rapporterar att vindkraft nu är det billigaste CO2-fria energislaget i Sverige näst vattenkraft, se denna bild som visar kostnad exkl styrmedel:
Mats Ladeborn på Vattenfall deklarerar angående ett påstående om att ”Vattenfall planerar för fullt för ny kärnkraft”:
– Det stämmer inte alls, vad vi inser är att vi står inför stora utmaningar för energiproduktionen de kommande åren, och därför har vi gjort ett omfattande analysarbete för hur vi på sikt ska kunna ersätta kärnkraften. Det handlar enbart om ett analysarbete där det ingår att ta reda på de förutsättningar som kommer att gälla för att ersätta kärnkraften med ny kärnkraft framöver, men det finns inga som helst planer på att bygga ut den befintliga kärnkraft som vi har idag, säger Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, och lägger till:
– I samband med att vi nu fått en ny ägare tar vi heller inga steg i den riktningen.
Miljöbalkens begrepp ”god hushållning” innebär här naturligtvis att utbyggnaden av vindbruk nu måste proriteras! Man får heller inte glömma att Sverige och Europa behöver elström även om vintern dvs den tid då vindkraften producerar som bäst och solkraften som sämst! Energiproduktionen för vindkraft:
Vägar
Ett bättre vägnät på Holmöarna skulle öka tillgängligheten för friluftslivet – även för rörelsehindrade. Men vägnätet skulle också vara till nytta för skogsbruket som bedrivs på Holmöarna och minska körskador i markerna. Dvs tvärtemot vad Naturskyddsföreningen hävdar så skulle våtmarker och övrig natur gynnas av ett bättre vägnät som anläggs i nära samråd med tillståndsmyndigheterna.
Artikel om vägar och vindbruk
Ursprungsbefolkningen på Holmöarna
Naturskyddsföreningen i Umeå uttrycker ett tydligt och vällovligt patos för friluftsliv och naturvård. Frågan man ställer sig är hur mycket man värnar om ursprungsbefolkningen på Holmöarna och om man ser kopplingen mellan fastboende och skötsel och underhåll av Holmöarnas kulturarv. Så här ser befolkningsutvecklingen de senaste 150 åren ut:
Detta är uppgifter hämtade från den senaste samrådshandlingen om vindkraftsprojektet men berörs inte med ett enda ord i Naturskyddsföreningens samrådssvar. Samtidigt som man borde förstå att ett projekt som detta skulle generera arbetstillfällen och hjälpa till att trygga Holmöns framtid:
Vindkraften ger arbeten lokalt
Den 25 december 1980 bildades genom ensidigt beslut av svenska staten Holmöarnas Naturreservat omfattande 24.223 ha mark med angränsande vatten. Man hade åtminstone den goda smaken att i beslutet om reservatet slå fast att ”Med hänsyn till att förutsättningarna till fortsatt fast bosättning på Holmöarna inte skall rubbas har emellertid länsstyrelsen ansett att nu beslutad avgränsning av naturreservatet är en lämplig avvägning mellan dessa intressen”. Innebärande att viss areal för ursprungsbefolkningens skogs- och jordbruk undantogs.
Förutsättningarna för fortsatt fast bosättning på Holmöarna är nu starkt hotade. De traditionella näringarna bär inte längre och ett flertal ersättningsalternativ som prövats har inte visat sig livskraftiga. Skola och äldreboende med flera verksamheter är numera nedlagda.
Naturskyddsföreningens vision för 2030
Till sist vill vi gärna citera Naturskyddsföreningens hemsida om förnybar energi vars åsikt vi delar till fullo:
Vårt mål är att Sverige år 2030 drivs av 100 % förnybar energi, så att vi blir ett land som visar vägen ur klimatkrisen och mot en mycket energismartare värld.
Det enda som skulle sätta käppar i hjulet, ja, det är faktiskt vi själva. Det är taskiga politiska beslut, för lite engagemang och gamla fördomar.
Det vore verkligen tragiskt om Naturskyddsföreningen i Umeå skulle kullkasta genomförandet av detta utomordentliga mål genom sitt samrådssvar om vindbruk på Holmöarna som närmast verkar hämtat från propagandaorganisationen Föreningen Svenskt Landskapsskydd!
Björn Olsen
Kurt Edlund
Sven Nordblad