För Holmöns del skulle de 0,5-1 milj kronor om året som vindkraften kan ge i bygdemedel göra det möjligt att stödja t.ex ett ekologiskt jordbruk eller skapa och underhålla en fågellokal som Degersjön (se särskilt inlägg) eller stödja affären och friluftslivet. Genom att bidrag för olika verksamheter också kan sökas från EU och liknande kan bygdemedlen dubblas eftersom bidrag i regel kräver egenfinansiering med 40-50 %.
Hela Sverige ska leva har gjort en bra sammanfattning om bygdemedel:
Vindbrukets lokalekonomiska nytta
Vad innebär ett mutbrott?
Givande av muta föreligger när någon lämnar, utlovar eller erbjuder en muta eller en annan otillbörlig belöning till en arbets- eller uppdragstagare för dennes tjänsteutövning. Tagande av muta begås när en arbets- eller uppdragstagare för sin egen eller för annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.
Varken markägare eller för den delen Holmöns affärsföreståndare kan sorteras in i kategorin tjänsteutövare med ett arbete hos Umeå Kommun eller Länsstyrelsen där de har möjlighet att deltaga i beslut om vindkraft. Alltså kan varken markarrenden eller förskott på markarrenden från vindkraft betraktas som muta.
Ändå hör man påståenden om att bygdemedel och markarrenden är mutor och bestickning. Se t.ex ett inlägg av C-E Simonsbacka på Friavindar 2014-05-27 där han genom att feltolka ett uttalande som kraftbolaget E.ON gjort försöker leda detta i bevis.
Naturligtvis finns det ingen laglig grund för att hävda att E.ON skulle kunna ”muta” en hel kommun genom bygdemedel. Men vad säger E.ON egentligen om att återföra medel till bygden? På sin hemsida under rubriken E.ON Winds miljöfond står detta att läsa:
Vi vill vara en partner på de platser där vi har verksamhet och har därför tagit fram en konkret modell för att lokalt skapa värde vid vindkraftetableringar. Denna baseras på våra värderingar kring samhällsansvar och socialt ansvar.
I linje med detta har E.ON etablerat en energi- och miljöfond, som gäller alla E.ON-ägda landbaserade vindkraftparker i drift i Sverige. E.ON överför 10 000 kronor per turbin till fonden varje år. Pengarna öronmärks till lokala miljö- och energiprojekt som gynnar samhället och de som berörs av vindkraften.
Ansökan om pengar ur fonden kan göras av privatpersoner, lokala företag, organisationer, föreningar med flera. Alla ansökningar kommer att bedömas enskilt och E.ON välkomnar innovativa ansökningar från alla delar av det lokala samhället.
http://www.eon.se/om-eon/Om-energi/Energikallor/Vindkraft/EON-Winds-miljofond/
Detta är den modell E.ON valt. Kraftbolagets presschef förklarar: ”Man kan inte betala bygdepeng till den instans eller myndighet som sedan ska ge oss tillstånd”. Man kan förstå E.ON:s resonemang och huvudsaken är ändå att medel återförs.
Hur skulle bygdemedel på Holmön fungera? Faktiskt på i princip samma vis som hos E.ON. Med den skillnaden att alla medel från vindkraften på Holmön stannar just där och inte fördelas via en nationell miljöfond. På Holmön kommer föreningar och privatpersoner att kunna söka medel utan att vare sig Umeå Kommun eller Länsstyrelsen i Västerbotten är inblandade.
Det är alltså fel av C-E Simonsbacka att använda exemplet E.ON för att påstå att bygdemedel generellt innebär mutor och bestickning.
______________________
Det förekommer också påståenden om att Boverket anser att bygdepeng är mutor. För att få veta Boverkets uppfattning ställde jag en fråga till dem om detta:
Hej Boverket,
I debatten om vindkraft i Sverige idag florerar en stor mängd mer eller mindre felaktiga argument. I bif presentation ”Hur kan vi få stopp på vindkraftseländet” från FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd) påstås bland annat på sidan 22 att Boverket anser ”bygdepeng” vara en muta:
… attackera lögnerna och lockelserna med ”bygdepeng”, de är mutor anser Boverket, de är varken lagstadgade eller garanterade …
Stämmer det att Boverkets uppfattning är att ”bygdepeng” är att betrakta som muta?
Jämför följande svar från statsrådet Anna-Karin Hatt i en Riksdagsdebatt där jag inte finner stöd för uppfattningen att ”bygdepeng/bygdemedel” är att betrakta som en muta:
19 § Svar på interpellation 2011/12:406 om vindkraftsvinster
Anf. 141 Statsrådet ANNA-KARIN HATT (C):
Herr talman! Gunnar Sandberg har frågat mig om jag avser att komma med ett lagförslag om berörda kommuners rätt till vinster från vindkraften i form av bygdemedel.
Det är positivt och angeläget att projektörer av vindkraft eftersträvar att få ett folkligt stöd för sina etableringar. Ett sätt kan vara att erbjuda bygdepeng. Därutöver finns många andra sätt att skapa lokal och regional förankring.
Inte minst har vindkraften positiva effekter för den direkt berörda markägaren men också på den regionala utvecklingen genom att många arbetstillfällen skapas under byggnationen. Vindkraften bidrar även på sikt till den lokala ekonomin via behov av driftspersonal och genom upphandling av lokala entreprenörer för snöröjning med mera.
Det finns i dag inget som hindrar att kommuner påtalar att det är angeläget att vindkraftsföretag för tillbaka en del av sina vinster till det lokala föreningslivet. Däremot finns det inget lagstöd för någon kommun att kräva en bygdepeng för de tillstånd som kommunen behöver ge för att det ska kunna byggas vindkraftverk.
Frågor om exempelvis bygdemedel har behandlats av näringsutskottet vid ett flertal tillfällen de senaste åren, och samtliga motionsyrkanden har avstyrkts.
Frågan om en eventuell delning av vinsterna från vindkraften är något som man bäst hanterar mellan den enskilde vindkraftsprojektören och lokalsamhället eftersom förutsättningarna kan variera mycket från fall till fall.
Jag avser därför inte att komma med ett lagförslag om berörda kommuners rätt till vinster från vindkraften i form av bygdemedel men ser mycket positivt på att fler vindkraftsprojektörer på olika sätt anstränger sig för att skapa en god lokal förankring för olika vindkraftsetableringar. God lokal förankring kan även öka möjligheten att använda bra vindlägen utifrån goda lokala förutsättningar.
___________________________
Boverket svarade sedan så här:
Hej!
Boverket anser inte att bygdepeng är en muta. Vi instämmer i Anna-Karin Hatts uttalande och tycker det är positivt att ekonomiska medel på olika sätt återförs till bygden när naturresurser utnyttjas. Precis som ministern skriver finns det däremot inget lagstöd för någon kommun att kräva en bygdepeng för de tillstånd som kommunen behöver ge för att det ska kunna byggas vindkraftverk.
Boverket har uppmärksammat att det finns kritik mot bygdepeng och detta lyfts bland annat i några konsultrapporter som togs fram i samband med utvärderingen av ett stöd till planeringsinsatser för vindkraft som Boverket administrerat, se länk. Det är olyckligt om några av de enskilda kommentarer som citeras i dessa rapporter har tolkats som Boverkets uppfattning, men någon annan förklaring till var Svenskt Landskapsskydd fått sina uppgifter ifrån kan vi inte hitta.
Vänliga hälsningar
Hanna Olin Petersson
landskapsarkitekt
________________________
Vi kan alltså nu känna oss helt säkra på att bygdemedel inte kan betraktas som muta eller bestickning vilket C-E Simonsbacka på Friavindar hävdar.
En sak verkar han dock ha rätt i, nämligen att frågan inte prövats rättsligt. Trots försök från en grupp i Brattberget, liknade Friavindar, att till polisen i Piteå anmäla kommunen för mutbrott. Polisen avfärdade anmälan. Man gruppen nöjde sig inte med detta utan gick vidare till åklagare i Luleå som gjorde samma bedömning att anklagelserna var grundlösa.
Som så ofta tycks det här handla om att försöka hitta argument emot vindkraft. Om de är hållbara eller inte är betydelselöst. Och särskilt tråkigt är det när man försöker skrämma människor med påståenden om brottslig verksamhet! Som alltså inte har någon som helst grund!
Sven Nordblad