Holmöns framtid

Angående Västerbottens Museums kommentarer på överlämnade synpunkter på förslag till vindkraft på Holmöarna 2014-12-18.
Tidigare lämnade synpunkter 2014-11-12 till Museet.
Här nedan lämnas vissa fakta till översänt material som borde vägas in ur kulturell synpunkt vid kommande diskussioner inför lokaliseringsprövning. Jag hoppas dessa vänder den negativa bilden och leder fram till en utvecklingsfas och ett klokt och allsidigt beslut från berörda myndigheter.
Enligt samstämmiga uppfattningar från berörda markägare finns det för närvarande ingen lösning för att byn skall kunna fortleva utan att en kraftig utveckling sker av bygden, vilket nu föreslås genom en uppbyggnad av en vindkraftsanläggning. Tillskapas ingen satsning i denna omfattning, med inkomster till bygden genom arrenden och bygdemedel, kommer vi inom en mycket snar framtid få bevittna hur en bygd långsamt dör ut genom vikande befolkningsunderlag och brist på arbetstillfällen. Skulle det ske kommer all verksamhet på byn att beröras. Den ursprungsbefolkning som gett bygden sin kultur förlorar sina rötter och bygdens kultur kommer till stora delar att gå förlorad.
Åretruntboende på Holmön är enligt senaste räkning färre än 30 personer.
Kriteriet för åretruntboende är: personer som har åretruntbostad och har sin huvudsakliga vistelse och/eller nattvila året runt på Holmön.
Nu krävs en klar viljeinriktning och en positivt samsyn för att vända den negativa trenden med ett utvecklingsarbete där alla berörda krafter bör delta, för tillskapande av arbetstillfällen och resurser för att bevara äldre byggnadsbestånd, byns karaktär med dess kultur, den öppna landskapsbilden, vägnät och grundvattennivåer, från äldre tider till dags dato.
Enligt Punkt 1 i Museets svar
Frågan är om vindkraft inom skogsmarksområde tillhör den ärendetyp som berör er verksamhet när det gäller fysisk planering av mark och vatten eller områden där det inte finns intressanta kulturmiljöer. Dessa områden är klassade som vindbruksområden av energimyndigheten och utgörs av privatägda produktiva skogsmarker vilka aldrig utgjort något större kulturvärde eller har besökts regelbundet annat än av markägare och skogsfolk samt el-tekniker.
Enligt Punkt 2 i Museets svar
Avstånden mellan de känsliga kulturmiljöerna och vindkraftverken är så pass långa, enligt upprättad kartskiss, att känsliga kulturmiljöer inte alls påverkas. Uppbyggnad av vindkraftsparken kommer givetvis att stärka bygden i utvecklingsavseende och kan bidra till att ge bygden nödvändig ekonomisk överlevnadskraft som i dag saknas.
På östra sidan om byn genomkorsas skogsmarken av en frihängande högspänningslinje i öst – västlig riktning från Holmöns byaväg mot havet i öster, vinkelrätt mot de förhärskande vindar som råder på Holmön och vilka också innebär att eventuellt ljud från verken inte driver in mot byn.

Elkraften leds vidare via sjökabel till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats som i dag är fågelstation och vandrarhem. När elförsörjningen anordnades på 50-talet till fyrplatsen fanns behov av samhällsviktig elkraft för drift av fyren med signalsystem, bostäder för driftpersonal, som då krävdes för att säkra sjöfarten i Norra Kvarken året runt. Fyrsystemen efter våra kuster har nu ersatts av andra navigationshjälpmedel för sjöfarten.
Högspänningsledningen som då anlades skar av ett skogsområde på ca 2 km längd och har därefter genom åren orsakat många rovfåglars död i samband med ledningskollisioner. Jag har påträffat havsörnskadaver efter ledningens östra del i snitt vart tredje år från den byggdes och troligen kan det antalet utökas med ett stort mörkertal, när naturen själv städar genom rovdjur, vilka tar hand om skadade eller döda fåglar. Förutom fågelkollisioner har det regelbundet inträffat driftstörningar och elavbrott med ständiga återkommande felsökningar på Holmöns högspänningsnät efter varje höststorm, som även berört övriga el-abonnenter på byn. Vid många platser passerar ledningen 30–35 m höga träd och vid kraftig höststorm lägger sig höga träd över högspänningsledningen och orsakar avbrott. Förutom höga driftkostnader för energiverket uppstår kostnader för markägare, och de sammanlagda kostnaderna för driftstörningarna överstiger klart de inkomster energiverket erhåller för den försålda kraften till abonnenten, den nedlagda fyrplatsen. Dessutom erhåller inte markägare någon kompensation för stormfälld skog i ledningsgatan.
Detta innebär sammantaget att elkraften till Stora Fjäderäggs före detta fyrplats borde anordnas på annat sätt med ny teknik, inte bara som skydd för havsörn utan även ur ekonomisk synpunkt.
Det är också önskvärt att de ekonomiska resurserna förbättras och bred enighet tillskapas bland markägare för att vidmakthålla det öppna åkerlandskapet genom byn för att bibehålla byns karaktär, något som måste ske i samverkan mellan berörda markägare.
Känsliga kulturområden
Självklart är det så att de människor som levt och verkat på Holmön från forna tider format den kultur som byn uppvisar genom Öns isolerade geografiska läge. Därför finns det alla skäl för att ursprungsbefolkningen i första hand får vikta och ta ansvar för de kulturmiljöer som borde skyddas och även för den kultur som nyskapas genom utveckling på de marker vi tillsammans äger.
Det vore önskvärt om vi alla tillsammans med kulturvårdande myndigheter kunde bevara känsliga kulturmiljöer på Holmön, som nu synbarligen är eftersatta och borde skyddas och förvaltas bättre.
Vidare vore det föredömligt om kulturvårdande myndigheter också bidrog med bättre skydd för de skyddsvärda, samfällda vägarna och de äldsta vägarna i byns centrala områden, som nu dokumenterat hotas genom enskildas krav och önskemål.
Bevarande av värdefulla kulturintressanta byggnader och gårdsmiljöer är ett angeläget område att samverka för, som skulle förhöja bevarandevärdet för ägare och skulle gagna och skydda byns karaktär.
Ett annat område är vård och skötsel av kyrkogården genom återplantering av vårdträd, exempelvis rönn inom begravningsplatsen vid kyrkan, i stället för de överåriga rönnarna, som dött ut och skadats genom råttangrepp, betesskador av älg m.m. Detta för att ge kyrkogården en trivsammare rogivande landskapsbild, som kontrast till den gamla kortväxta risiga blåbärsgranskogen, vilken tränger sig fram mot stenmuren som omger kyrkogården och förstärker den mörka ovårdade helhetsbilden. Dessa åtgärder torde i första hand beröra kyrkoförvaltningen. I övrigt sköts kyrkogården med blommor och planteringar väl.
Stora Fjäderägg
Det har även i flera sammanhang påtalats de störande synintryck vindkraftverk på Holmön skulle åstadkomma på Stora Fjäderägg. Denna Ö som ägs till större delen av naturvårdsverket och Holmöns samfällighetsförening samt statens fastighetsverk med fyrplatsen med dess tomt och byggnader. De äldre fiskarbastubyggnaderna vid hamnområdet är belägna på samfälld mark. Avstånd mellan närmaste vindkraftverk och St. Fjäderägg kan räknas till ca 2 km vilket knappast kan störa synintrycken för de som tillfälligtvis råkar uppehålla sig på denna Ö.
Bastubyggnaderna uppfördes av befolkningen på Holmön, som för sitt uppehälle ägnade sig åt kustfiske. Övernattningar på Ön krävdes framförallt vid strömmingsfiske runt skäret och i norra Kvarken. I de flesta fall var fiskarna markägare till de små skärgårdshemmanen som fanns på Holmön. Öborna skaffade sitt levebröd i stor utsträckning av fiske.
Numera fungerar dessa byggnader inte som fiskarbastur, utan ägs och brukas som tillfälliga härbärgen för det rörliga friluftslivet. I de flesta fall besöks de några gånger om året. Att nu vissa intresserade krafter övervärderar den kulturen, som de inte upplevt själva är tydligt. De har endast fått uppleva miljön genom föräldrars tillfälliga semesterbesök sommartid med anordnade dagsturer med ortsbor från Holmön. Deras åsikt kan inte viktas lika högt som ortsbefolkningens, vilka i flera generationer tillskapat denna kultur samt är och varit markägare trogna Holmön i flera generationer. Fyren har varit arbetsplats med fyra arbetstillfällen och gett plats för tre familjebostäder och under åren betytt mycket för byns sociala liv.
Vid elektrifieringen av fyrplatsen drogs en högspänningsledning från Holmön till Fjäderägg, först som frihängande ledning, därefter sjökabel, vilket på den tiden betydde stor teknisk utveckling, för sjöfarten och för fyrpersonalen. När automatisering av fyrarna skedde fanns inget behov längre för bemannade fyrplatser med personalindragningar som följd.
Enligt Punkt 3 i Museets svar
Det västra området på Holmön har utgått av entreprenören, vilket framgår av samrådsunderlaget, som även ni haft tillgång till vid er genomgång. Det nya förslaget innebär t.ex att den gamla begravningsplatsen vid ”Orrskiärs kyrkia” inte längre ligger inom vindbruksområdet eller fiskebastun vid Gåsflötaögern och inte heller Berguddens fyrplats. Likaså syns inte längre några verk i sydväst när man från Byviken färdas längs byvägen söderut..

Totalhöjden för de 19 nya vindkraftverken i 2 grupper istället för de tidigare 29 verken i 3 grupper har visserligen ökat från 179 till 204 meter men detta innebär inte en påtaglig skillnad och sammantaget en minskad påverkan på kulturlandskapet.
Det har även nämnts att enstaka fiskebastur på östra sidan mot östra Kvarken skulle störas av vindkraftverk. Detta anser vi inte är en realistisk bedömning, dels genom deras läge vid stränderna och dels för att de inte längre brukas vid yrkesmässigt kustfiske och är i bristfälligt skick. Utan stödåtgärder finns risk för dessa bastubyggnader att förfalla och rasa samman.
Länsstyrelsen/kommunens engagemang
Vilket ekonomiskt engagemang länsstyrelsen eller kommunen är beredda att ta för Holmön i framtiden är vi berörda markägare frågande inför, eftersom de flesta förslag avförts av ekonomiska skäl genom de erfarenheter som byggts upp under de senaste åren. Många försök till utveckling har företagits men tyvärr har dessa havererat på grund av lönsamhetsproblem och brist på riskvilligt kapital.
Det är mycket viktigt att vi kan samverka i utvecklingsfrågor på Holmön, som är så oerhört viktiga för byns överlevnad samt i viktiga frågor rörande den framtida energiomställning, som måste ske för att motverka de uppenbara riskerna som föreligger genom hot om klimatförändring. Klimatförändring i framtiden hotar stora kustarealer som kan läggas under vatten, vilket framgår av SMHI-s prognoser och kommer då att särskilt beröra Holmöarna och de norra delarna av Sveriges och Finlands kustområden eller närhet till polen där förändringarna kommer att bli mest påtagliga, enligt samstämmiga uppgifter från SMHI och framstående forskare.
Sammanfattning
Trivsel och trevnad på byn kan vi tillskapa gemensamt om vi kan ena oss i viktiga framtidsfrågor oavsett vi är fast boende, markägare, sommarstugeägare eller tillfälliga boende på Holmön. Genom långsiktigt ansvarstagande och ägande, god förvaltning, kan vi förhindra skövling i skog vilket tidigare skett i samband med arvskiften och vi kan driva verksamheter med miljö- och kulturhänsyn. Dessa avgörande framtidsfrågor måste nu få en klok och bred lösning för bygdens bästa.
Holmön den 15 januari 2015
Med vänlig hälsning
Sven Karlsson
markägare