Holmövind

I juli publicerade Gunnar Fredriksson en artikel i VK. Denna var ett svar på de tidigare artiklarna av Thorbjörn Lindberg som visas på annan plats på vår sida. Gunnar menar sammanfattningsvis att Slitevinds satsning på vindkraft på Holmöarna inte är till nytta för ön och han kritiserar även starkt Naturvårdsverkets agerande när naturreservatet bildades.
Men det kanske mest uppseendeväckande i artikeln var ändå nylanseringen av vindkraftbolaget Holmövind. Som också fick stöd i en insändarkommentar. Sedan Holmövind beslöt att släcka ner sin hemsida Holmövind så har man allmänt trott att projektet var dött och begravet. Bild från gamla hemsidan med verksplaceringar sedda från Berguddens fyr:
Holmovinds verk sedda från Bergudden
Men projektet pågår och bolaget är aktivt enligt artikelförfattaren och bolagsregistret. Här ett citat ur Gunnars artikel:
Ännu fungerar bolaget ”Holmövind” och skulle man välja mellan pest och kolera förefaller ”Holmövind-alternativet” klokast, eftersom de skattar i kommunen och har byamässiga intressen, bättre placeringar för snurrorna och dessutom gynnar samfälligheten på ön.
För att bevaka Holmöns intressen i vindkraftsfrågor finns en markägargrupp utsedd av Holmöns byamän. Sammankallande i gruppen är Sven Karlsson, väl insatt i förhandlingarna genom åren med de båda bolagen Holmövind och Slitevind. Han kommenterade så här i VK:
Bäste Gunnar,
Du gör en liknelse mellan pest och kolera när Du beskriver Holmövinds- och Slitevinds planer om vindkraft på Holmöarna. Holmövind hade i sina första planer redovisat två kraftverk invid Lillhälluddens strand. Ett mindre där nuvarande SMHI:s väderstation är belägen och ett större invid kumlet på norra hällspetsen. Ett verk strax öst om Kyrkan samt ett på Kammen. Utöver detta fanns reserverad yta där nuvarande affären är belägen samt det mesta av nuvarande parkeringsplats som upplagsområden.
I deras kontraktförslag (upphävt) med byamännen var det tveksamt om något arrende skulle utgå till samfälligheten för allt detta. När Slitevind presenterade sin lösning med ett solidariskt arrendekontrakt med bygdemedel ansåg de flesta markägare att denna lösning skulle accepteras. Vi behövde vid den tidpunkten och även i dag den hjälp vi kunde/kan få för att vårda och bevara Holmöns bys vitala värden, som leder till en god utveckling. Men inte sälja sin själ och medge byggnationer på olämpliga platser, där man möttes av verk redan i inseglingsrännan i Byviken eller verk som skulle störa byns centrala och norra delar samt Kyrkogården.
Att det skulle bli ett paradis har det aldrig varit tal om. Det får självklart var och en avgöra, men byn är för mig ett paradis, som är värt att skydda och bevara, som kan möjliggöras med hjälp av bl.a. vindkraft. En uppfattning som jag hoppas även Du och många fler även med djupa rötter delar. Vindkraften jagar inte bort besökande, det har bevisats på många platser i landet, utan tvärt om.
Jag delar helt din uppfattning om att fler entreprenörer borde etablera sig på ön, för att göra byn mer levande, men vilka är då dessa som har resurser och riskvilligt kapital. Vi får ena oss och göra avkall inom vissa områden om byn skall räddas.
Bäste Gunnar och alla andra,
Sänder en fortsättning till min föregående kommentar om dagsläget: Holmövind hade som mest kanske plats för ett 10-tal verk på den mark de förfogade över, enligt samma ekonomiska koncept, som från början. Foton över deras senaste planer fanns tills helt nyligen på garagedörr i Norrfjärden.
Holmövinds utställning i Byviken
Eftersom de troligen i dag inte har så mycket byggbar yta ligger projektet i träda, men anledningen får de självklart svara på. De har ändå byggbar yta på Kammen och på andra platser och inget hindrar dem från att fullfölja med en ansökan, även med ytterligare mark de kan skaffa.
Slitevind hade som mest redovisat ett 60-tal verk, som nu är nedbantat efter samråd till ett 20-tal verk efter samtal, diskussioner, förhandlingar etc (som ej redovisas), på platser inom nu godkända vindbruksområden. Se denna bild – dock uteslöts Västerön:
Vindbruksområden
Dessa planeringssamtal pågår allt efter behov för byns bästa. Vi markägare har sagt kollektivt ja vid två sammanträden innan arrendeavtalet godkändes. Allt har skett i demokratisk ordning med juridiskt biträde och ingen har känt sig lurad. Att några inte gick med måste accepteras.
Men jag förstår inte din liknelse Gunnar, med pest och kolera det är ingen sjukdom som vi försöker bota, där den ena går att bekämpa med vatten. Det handlar om att utveckla Holmön i tiden och för framtiden. Mer fakta och information finns att läsa under sidan www.holmon.info, som kommer att uppgraderas efter behov.

_____________
Klicka på Read more för fler kommentarer …


Ohelig allians mellan Friavindar och Holmövind
Att Holmövind fortfarande är aktivt med planer på att bygga vindkraft på Holmön får naturligtvis också andra konsekvenser. Friavindars hemliga lista som alla – även de som saknar anknytning till Holmön – uppmanas skriva på kan då innehålla namn även på de som har egna intressen i Holmövind. Kriteriet för att skriva på listan är att motarbeta vindkraft på Holmön – inte specifikt Slitevinds projekt – vilket också diskvalificerar personer med anknytning till Holmövind.
Varken Holmövind eller Torbjörn Eriksson vill trots flera uppmaningar dementera att detta förekommer utan kommenterar så här i VK på annan plats:
… alla som jobbar emot Slitevind (är) mina vänner …
… motståndet mot Slite har flera ansikten …
20140730-VK-Torbjorn-E-Holmovind
Blotta misstanken om att Friavindar på detta vis indirekt gynnar ett annat vindkraftsprojekt på Holmön vilket man inte förnekar är under all kritik.
________________
Carl von Linné
I kommentarerna till artikeln finns en debatt om Holmöns gamla väderkvarnar värd att lyfta fram. Det fanns en gång sju kvarnar mitt i byn. De bullrade och ”kastade slagskuggor”.
Signaturen ”Visans visdom” (Vv) invänder:
De var små, användes i ekologiskt jordbruk, helt byggda i trä från orten och dessutom vanligt förekommande i hela det då jordbrukstäta Sverige. Det fanns inga alternativ & man var tvungen att arbeta hårt för brödfödan. Detta var innan Ace Wilder skrev ”framförde låten” – ”don’t want to work..want to make money while I sleep” och innan Dire Straits sjöng ”money for nothing.
Men dagens situation på Holmön är mycket lik den Vv beskriver. Modern vindkraft på Holmön skulle kunna ge bärkraft åt ett ekologiskt jordbruk genom bygdemedel. Den är också synnerligen ”ekologisk” då den skapar ren elström av luft. Alternativen är få. Kärnkraft är CO2 fritt, men är dyrt, farligt och ger långlivat radioaktivt avfall och skapar inga jobb i Norrland. Vattenkraften är utbyggd.
En annan parallell med modern vindkraft är att kvarnarna användes mest vintertid. Därför att det blåser bäst då. Precis som idag när vindkraften producerar mest el på vintern då den behövs som bäst men ofta står stilla på sommaren under högtrycksperioderna – som denna sommar.
I själva verket handlar det nu som då mest om en attitydfråga till ny teknik.
Vv menar också att gammaldags väderkvarnar var ett accepterat inslag. Men det stämmer inte alls. I början när väderkvarnarna byggdes ut på 1700-talet möttes de av stor skepsis och motstånd. Den kände Carl von Linné utropade när han besökte Öland dessa bevingade ord:
Å, dessa vedervärdiga väderkvarnar
Inte ens en forskare av hans kaliber förstod alltså till en början att uppskatta de fördelar kvarnarna innebar. Citatet är hämtat från en rapport från Länsstyrelsen i Kalmar och ett utdrag ses här:
Lst-Kalmar-Vaderkvarnar-Oland
Ämnet var dock svårt och motståndarna till vindkraft ville hellre missuppfatta det och menade att vindkraftverk är mycket större än väderkvarnar. Förvisso sant, men frågan handlade ytterst om attityder inför det som är nytt.
Så tänk på detta och hejda er, ni som motarbetar en nödvändig klimatvänlig satsning på förnybar energi tillika en avgörande möjlighet för Holmön att överleva åretrunt med fastboende och service!
______________
Bisfenol A – ännu en gång
Denna fråga har vi gått igenom flera gånger. Alla torde vi detta laget ha förstått att endast mikroskopiska halter av ämnet BPA avges från den epoxiplast som vindkraftverkens vingar innehåller. Halten BPA i vingarna uppgår till storleksordningen 1 ppm dvs mindre än 60 gram eller lika mycket som i en vanlig limtub för hobbybruk. Halten BPA i en vinge är tom lägre än maximal halt i konserver. Enligt EU-direktiv är det tillåtet med en urlakning av 3 mg BPA/kg föda [European Commission, 2000a]. Till och med signaturen Dag Blomqvist medger numera detta när han betecknar avgiven mängd BPA som ”liten”.
Exponeringen av BPA sker istället fr.a via livsmedel och termopapper.
Men det är nu meningarna går isär. Dag Blomqvist accepterar inte att BPA är aerobt lättnedbrytbart i jord och hävdar också att BPA bioackumuleras dvs lagras i kroppen:
Hur ska ni kunna sanera bort den bisfenol A som under 30 års tid spridits runt omkring i naturen, och som lagrats upp i fåglar, fiskar och andra djur samt i människor som får sin fortplantningsförmåga förstörd?
Men BPA bryts ner i jord enligt den sammanställning som NV gjort:
Enligt Fent et al, 2003, upplöses BPA snabbt i jord med en halveringstid på <3 dagar och att BPA:s potential att kontaminera grundvatten är låg.
Cousins et al, 2002, har i sina studier påvisat halveringstider av BPA i jord och ytvatten på <1 vecka vid aerob biologisk nedbrytning. Troligen sker den aeroba nedbrytningen lika fort i ytsediment.
Det mest problematiska med Dag Blomqvists påstående om att BPA lagras i kroppen är naturligtvis den rädsla och oro för en livslång påverkan detta skulle innebära. Som inget har med vindkraftverk 1 km ute i skogen att göra utan beror på det intag av BPA vi får t.ex genom livsmedel och termopapper. Livsmedelsverkets utredning om intag av BPA från källor för barn och källor för vuxna.
Lyckligtvis stämmer Dags påstående inte utan BPA avlägsnas ur kroppen. De mängder man uppmäter beror på den kontinuerliga tillförseln av BPA och inte på upplagring. Man kan alltså genom sin livsföring påverka den mängd BPA man utsätts för. De stora livsmedelskedjorna har också infört termokvitton som inte innehåller BPA och nappflaskor får heller inte innehålla BPA.
BPA metaboliseras huvudsakligen genom glucuronid konjugation, där BPA omvandlas till en mer vattenlöslig sammansättning [European Commission, 2003]. Detta är viktigt för detoxifieringen av BPA då ämnet elimineras fort, primärt via avföringen [Shaw och Chadwick, 1998].
Man brukar tala om biokoncentrationsfaktor (BCF) som anger ett ämnes förmåga att upplagras. Ett värde över 2.000 anger att upplagring sker.
I prover på fisk som fått vistas ett antal dagar i vatten med känd halt av BPA har faktorn uppmätts till låga värden som visar att BPA inte upplagras.
BCF bestämdes för karp Cyprinus carpio vilka blivit exponerade av BPA-koncentrationer på 150 μg/l och 15 μg/l under sex veckor. Vid exponeringen av 150 μg/l uppmättes en BCF på 5,1-13,3 och vid exponeringen av 15 μg/l uppmättes BCF på <20-67,7 [European Commission, 2003].
Regnbågsforell exponerades av BPA med en koncentration av 100 μg/l varefter nivåerna av BPA uppmättes i blodplasma, lever och muskelvävnader. Nivåerna i blodplasman nådde ett maximum under de första tolv timmarna av exponeringen och leverns och muskelvävnadernas maxvärden nåddes efter 24 respektive 48 timmar. BCF för alla tre proverna låg mellan 3,5-5,5 [European Commission, 2003].
Livsmedelsverkets uppfattning är att vi trots sänkta gränsvärden för BPA ändå ligger under tolerabelt intag, se pressmeddelande.
BPA är ett ämne som man ska behandla med respekt. Men det gäller att vara rädd för rätt saker och inte använda BPA som ett argument emot vindkraft. Vad blir annars nästa steg – att förbjuda alla plastbåtar i Byviken?
Källa: NV Diarienr. 721-1173-03Mm
______________
Övning i procenträkning
Nyansernas mästare Torbjörn Eriksson anförde i en kommentar till artikeln att Slites ingrepp innebär en totalavverkning av stora delar av öarnas yta.
Hur stämmer detta uttalande? Holmöns yta är 2.395 ha och Ängesöns 2.417 ha dvs totalt 4.012 ha. Av detta kommer mindre än 40 ha att påverkas av vindkraftsprojektet dvs:
40 / 4.812 * 100 = 0,83 %
Om 0,83 % innebär en ”totalavverkning av stora delar av öarnas yta” är sedan upp till var och en att avgöra.
Påståendena om ”totalavverkning” skall också ställas i relation till det normala skogsbruk som bedrivs på Holmöarna utanför Naturreservatet och Natura2000 områdena. Alltså där vindkraften skall byggas.
Avverkning och gallring sker inte varje år på Holmöarna, därtill är produktionen för liten. Men man kan beräkna att vart annat år så slutavverkas ca 30 ha skog och gallras 45 ha vilket ungefär motsvarar tillväxten.
Källa: Norra Skogsägarna.
När man jämför detta med att vindkraftsprojektet under en 30-årsperiod berör mindre än 40 ha skog så inser man hur fullständigt felaktiga påståendena om ”totalavverkning” och ”skövling” är och vi hoppas nu slippa höra dessa i fortsättningen. De vägar som planeras kan också användas i skogsbruket vilket minskar körskadorna i skogen.
______________
Solenergi i Afrika
I ett inlägg ifrågasätts satsningen på vindkraft i Sverige. Anledningen skulle vara att man för Afrikas del främst diskuterar utbyggnad av vatten- och solkraft och därför skall vindkraft uppfattas som omodernt.
Men varför man satsar på solenergi i Afrika blir tydligare när ser hur solinstrålningen på olika breddgrader fördelar sig:
SolarGIS-Solar-map-Europe-en
Solen i Afrika ger 2-3 ggr så mycket energi som i Sverige!
För Sveriges del och vindkraften handlar det också om att det blåser bättre på vintern när det är mörkt och elströmmen behövs bäst, än på sommaren när det är ljust. Om man tittar på vindstatistik från SMHI blir detta väldigt tydligt:
1991-2004-SMHI-Vindstatistik-Holmogadd
I tabellen ser man att det blåser väldigt bra på Holmöarna. Det är i själva verket mycket få platser i Sverige som har en högre medelvind än den uppmätta på Holmögadd. Det här är också orsaken till att Holmöarna är aktuella för vindkraftsprojektet.
Energiinnehållet beräknas som vindhastigheten i kubik. För januari med 6,7 m/s medelvind jämfört med juli 4,3 m/s innebär detta nära 4 ggr så stor elproduktion i januari! Här är data från Vindstat som visar hur vindkraftsproduktionen fördelar sig över året och är störst under vintern:
2014-06-Vindstat-produktion-per-manad
För Sveriges del kan sol och vind i viss mån komplettera varandra. På sommaren producerar solen som bäst och på vintern vinden.
Förnybar energi är framtiden!
______________
Sven Nordblad

Comments are closed.