 |
 |
– Långtidsmätningar av ljud från vindkraftverken i Dragaliden visar att Naturvårdsverkets regler uppfylls även för så kallat amplitudmodulerat ljud.
– Undersökningar från Stor-Rotliden visar att reglerna uppfylls vintertid även när problem med is undantagsvis uppkommer.
Dragaliden
Vi får ibland höra att de ljudberäkningar för vindkraftverk som utförs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinjer inte är tillförlitliga och inte kan ligga till grund för att bevilja t.ex vindparken på Holmön.
En långtidsundersökning i forskningssyfte för att bedöma hur verkliga mätdata från en vindpark i Dragaliden i Piteå kommun och Ryningsnäs i Hultsfreds kommun står sig mot beräknade värden har utförts av Uppsala Universitet och presenteras i rapporten Ljud från vindkraftverk, Conny Larsson.
I undersökningen beskrivs svårigheterna med att i förväg beräkna exakt hur ljud från en vindpark sprids på grund av markförhållanden och väderleksfenomen. Men slutsatsen blir ändå att Naturvårdsverkets modell för ljudberäkning står sig mycket väl genom att den utgår från ett förmodat värsta fall. Man konstaterar (se även figur 17 nedan) nämligen att:
| Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA. |
Särskilt intressant är att även motståndare till vindkraft i olika sammanhang refererar till denna undersökning som tydligen inte anses vara kontroversiell och därför bör vara användbar även för Holmön. Genom att undersökningen är gjord vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten torde också förtroendet för dessa båda nu vara återupprättat hos motståndarna efter tidigare ifrågasättande av de fågelundersökningar på Holmön som bedrivs i deras regi.
_____________________
Fler utdrag ur rapporten
Denna mätkurva visar uppmätt ljud från Dragaliden och Ryningsnäs jämfört med beräknade:
 |
Naturvårdsverkets modell, SEPA – Swedish Environmental Protection Agency, se figur 6, gäller strikt bara för medvind och vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd, vilket troligen har valts ut för att representera ett förmodat värsta fall.
Observera också Naturvårdsverkets bedömning om maskering genom bakgrundsljud:
| Naturliga ljud, som vind i trädkronor eller bruset av vatten, döljer ofta ljudet av vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 dB(A) lägre än bakgrundsljudet. Normalt är det naturliga ljudkällor som kan dölja ljudet på detta sätt. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft. |
Kontrollmätningar
Mätningarna ger oss en möjlighet att studera om vi kan göra förenklingar så det är möjligt att utföra kontrollmätningar. Om vi utnyttjar resultatet presenterat i figur 6 så ser vi att det rör sig om ganska stora variationer i ljudnivån för denna plats. Ljudnivåer för förhållanden med uppåtböjning, dvs. negativa ljudhastighetsgradienter, är betydligt lägre än de vid nedåtböjning, s.k. positiva ljudhastighetsgradienter. Dessutom så är spridningen betydligt större. Detta innebär att vi kan utnyttja nedåtböjning som kan vara medvind och/eller vertikalt temperaturtilltagande som ett lämpligt mätförhållande. För att möjliggöra relativt många mättillfällen så bör mätförhållande uttryckas i termer av ljudhastighetsgradient eller nedåtböjning snarare än att begränsa till vissa medvindshastigheter och vertikala temperaturförhållanden. Om vi nu lägger in vissa begränsningar på tillåtna mätförhållanden, se figur 14, där vi har valt ett smalt intervall som 0,05 ≤ ljudhastighetsgradient ≤ 0,1 så får vi väldigt liten spridning av uppmätta ljudnivåer vid barmark. Kontrollmätningar av ljudnivå från vindkraftverk skall utföras i medvind (0,05 ≤ ljudhastighetsgradient (120-0 m) ≤ 0,1). |
|
Här visas uppmätta ljudnivåer i procent av tiden vid långtidsmätning:
|
Rapporten ger också ett förslag till ny förenklad formulering av bullerkrav mot bakgrund av de värden som uppmätts:
Formuleringen av förslaget till nytt riktvärde kan då uttryckas som: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40 dBA. På motsvarande sätt kan 40 dBA bytas ut mot 35 dBA om det rör sig om områden med lågt bakgrundsljud eller vid rena toner. Genom denna formulering kommer vi ifrån en diskussion om att ett riktvärde aldrig får överstigas eller att ett riktvärde skall vara medelförhållande eller att det är definierat vid ett visst förhållande som t.ex. 8 m/s uppmätt på 10 m höjd. Det viktiga är egentligen att riktvärdet skall beskriva ljudnivån vid en bostad och att olika ljudutbredningsförhållanden kommer att medföra att ljudnivån varierar över ett ganska stort område. De allra högsta ljudnivåerna uppkommer så sällan så det knappast kan ge upphov till återkommande störning. För att förenkla både beräkningar och kontrollmätningar så föreslås därför att riktvärde/begränsningsvärde skall anges som en ljudnivå som 90 % av tiden är lägre än ett visst värde. De dragna linjerna i figur 17 visar att detta är uppfyllt för vår mätpunkt nära Dragaliden. Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA. Nytt riktvärde för ljud från vindkraftverk föreslås: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40/35 dBA. När ljudet är amplitudmodulerat skärps kravet med 5 dBA. |
Anm) För Holmöarna gäller gränsen 40 dB(A) eftersom de inte av Umeå Kommun är utpekade som tyst område.
___________________________
Stor-Rotliden
Stor-Rotliden vindkraftpark ligger 20 km norr om Fredrika. Den ägs av Vattenfall och sysselsätter 9 personer med drift och underhåll stationerade i Fredrika. Vattenfalls informationsbroschyr.
Stor-Rotliden förs ofta fram av motståndare till vindkraft. En frontfigur som ofta förekommer i debatten och refereras till av motståndare till vindkraft på Holmön är Simon Rudin. Denne skickar skrivelser till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen i Västerbotten och försöker få till stånd en rivning av parken. Se originaldokument nedan.
 |
Länsstyrelsen i Västerbottens avvisar begäran om rivning:
 |
Länsstyrelsen hänvisar till olika undersökningar som är intressanta även för Holmöns del. Om problemet med nedisning och eventuellt ljudpåslag visar man att detta inte innebär att gränsvärden överskrids – se examensarbetet nedan. Ärendet avslutas.
Undersökningen av påverkan av is vid Stor-Rotliden skedde med huvudsyfte att mäta skillnader i ljudnivån och ej bestämning av ljudeffektnivån och gjordes vid en mätstation mycket nära vindkraftverket. Det visar sig att garanterad källjudsnivå utan ispåslag ligger 4 dB(A) under gränsen för verket och maximalt 7 dB(A) över vid ispåslag.
Denna tabell visar att ljudnivåer på 42 dB(A) vid bostäder kan påräknas färre än 3 dagar per år vid ispåslag på samtliga verk och i medvind medan normala ljudnivåer ligger så lågt som 27-31 dB(A):
 |
Som vanligt får vi inte heller glömma att vindförhållandena på Holmön oftast är sådana att eventuellt ljud drivs bort från bebyggelsen som ligger väster om verken, vilket denna vindros från Holmögadd tydligt visar:
 |
Ispåslag innebär också att produktionen minskar. På moderna verk används avisningssystem vilket förövrigt föreskrivs i tillståndsbeslutet för vindkraftsparken Ivarsboda/Gryssjön och vi kan räkna med att tekniken för avisning utvecklas ytterligare tills det är dags att bygga vindkraftsparken på Holmön och problemet därmed är löst!
Originaldokument:
20140225-Simon-Rudin-Storrotliden
Lst-AC-Svar-till-S-Rudin
1. Lst-AC-121128-buller-kallt-klimat-Stor-Rotliden
2. Lst-AC-Examensarbete-buller-nedisning
___________________________
Artikel i Läkartidningen
I en artikel i Läkartidningen som heter Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem konstateras att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom:
|
___________________________
Om infraljud från vindkraftverk
Ibland hävdas att vindkraftverk avger ett infraljud som skulle vara skadligt – se inlägget här ovan. Omfattande undersökningar av EPA i Australien visar att infraljud är vanligt förekommande och främst orsakas av till exempel vägtrafik, luftkonditioneringar, hushållsmaskiner, vind etc.
 |
Undersökningen visar att den lägsta uppmätta nivån av infraljud faktiskt förekom i den bostad som låg nära ett vindkraftverk:
Infrasound levels near windfarms and in other environments It is clear from the results that the infrasound levels measured at the two residential locations near wind farms (Location 8 near the Bluff Wind Farm and Location 9 near Clements Gap Wind Farm) are within the range of infrasound levels measured at comparable locations away from wind farms. Of particular note, the results at one of the houses near a wind farm (Location 8) are the lowest infrasound levels measured at any of the 11 locations included in this study. This study concludes that the level of infrasound at houses near the wind turbines assessed is no greater than that experienced in other urban and rural environments, and that the contribution of wind turbines to the measured infrasound levels is insignificant in comparison with the background level of infrasound in the environment. |
___________________________
Så är mystiken kring infraljud, ”amplitudmodulering” (AM) och ljudspridning vid olika väderförhållanden utredd liksom nedisningsproblematiken. När AM förekommer ska det behandlas enligt dagens regler för rena toner vilket innebär en sänkning på 5 dB(A). I Holmöns fall kan nerreglering med 5 dB(A) göras av verken vid behov vilket innebär att gränsvärden innehålles även under svåra och ovanliga väderförhållanden!
Kan man hoppas att vi i fortsättningen får en debatt om vindbruk på Holmön baserad på sakliga fakta istället för på feltolkade undersökningar och missvisande skrämselpropaganda!
___________________________
Sven Nordblad