I en tidigare artikel Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland visades att någon motsättning inte finns mellan dessa tre intressen och parallellerna med Holmön är tydliga.
Vid Degerhamns Camping finns tre nära 20 år gamla vindkraftverk som tjänat bra men vars ekonomiska livslängd nu är till ända. Vad händer då? Blir de kvarlämnade som rostiga monument över en felaktig energisatsning – ett öde som motståndarna till vindbruk gärna hävdar.
Nej, inte alls. Verkens tekniska livslängd är långt större än 20 år och de säljs nu av Kalmar Energi till Polen för att återanvändas där enligt ett pressmeddelande:
 |
Detta är heller inte en unik händelse. För ett år sedan hände samma sak på Utö i Stockholms skärgård enligt SVT. Men den gången gick exporten till England. Ortsborna saknar sitt vindkraftverk men när Försvaret ändrar sin övningsverksamhet måste verken säljas. Detta exempel är också en påminnelse om att acceptansen för förnyelsebar elproduktion är hög även i Stockholm och i skärgården till råga på allt:
 |
Vindkraftverk går inte i konkurs
Det är naturligtvis så att motståndarna till vindkraft försöker hitta argument mot vindkraft men det är också så att de gärna försöker hitta på argument, vilket är tråkigt. Ett sådant påhittat argument är att vindkraftverken gärna går i konkurs eftersom elpriset är lågt. Men det enda som egentligen kan hända är att långivaren dvs banken tar över verken och fortsätter driften. Vindkraften har nämligen mycket låga driftskostnader och när det väl är byggt är det kapitalkostnaderna som står för den övervägande delen.
Dessutom kommer priset på elcertifikat att höjas i slutet av 2015 så att målet om 30 TWh ny elproduktion till 2020 kan uppfyllas!
Kontrollstation 2015 – förslag till justeringar i elcertifikatsystemet
Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten.
Återställning efter avslutad produktion
En annan diskussion gäller återställande efter avslutad produktion. I det fallet är det tillståndsmyndigheten som ställer hårda krav på bland annat ekonomiska garantier.
| Syftet med en säkerhet är att skydda samhället från risken för att behöva stå kostnaden för efterbehandlingen i en situation där verksamhetsutövaren inte kan fullfölja sina åligganden. Med den utgångspunkten bedömde MÖD att säkerheten ska täcka hela kostnaden för nedmontering och att man inte ska räkna med skrotvärdet. (MÖD Mål nr M 2210-08, 2008) |
 |
Rapport om nedmontering och efterbehandling – Energimyndigheten
Så här har Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten till exempel sagt i tillståndsbeslutet för vindbruk vid Ivarsboda/Gryssjön inom Umeå och Robertsfors kommuner:
 |
Inte heller ställs några krav på att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan. Så här uttalar sig Naturvårdsverket i frågan:
| Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar. |
_______________________
Med gott hopp om mer förnybar elenergi i framtiden!
Sven Nordblad