Ett test på reaktor fyra i Tjernobyl gick helt snett och reaktorn exploderade den 26 april 1986. Det dröjde däremot innan invånarna i intilliggande Pripjat fick vetskap om vad som verkligen hänt – dagen efter hölls exempelvis sex bröllop. Först under eftermiddagen den 27 april inleddes evakueringen. Då hade luften varit fylld med livsfarlig radioaktivitet i närmare 40 timmar. FOTO: AP
Källa SVD
Det största nedfallet av det radioaktiva ämnet Cesium skedde i Ukraina. Men även Sverige – framförallt i Gävletrakten – och Holmön drabbades vilket fått till följd att gränsvärdet i vilt, fisk och svamp tidvis överskridits och livsmedlen klassats som otjänliga. Här en bild som visar nedfallet:
Livsmedelsverket har gjort beräkningar som visar att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.
Följande gränsvärden för cesium gäller:
– Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder
– Mat som innehåller 300-1.500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan
– Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år
– Mat med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls
Rapport från SSI – Statens Strålskyddsinstitut – år 2005 om cecium i ren
Vilt kött från älg, ren och rådjur, vilda bär, svamp, insjöfisk, nötter fick 1987 höjt gränsvärde från 300 Bq/kg till 1.500 Bq/kg vilket minskade kassationen av livsmedel. Inom EU rekommenderades 2003 gränsvärdet 600 Bq/kg men detta följdes inte av Sverige.
| Cesium i älg Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan 1986. Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över 1 500 Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över 3 000 Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under 1 500 Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden. |
| Problemet med radioaktivt cesium i vildsvinskött ökar De flesta vildsvinen finns i Sydsverige, i områden som inte drabbades av nedfall av radioaktivt cesium efter Tjernobylkatastrofen. Men under senare år har stammen börjat etablera sig längre norrut. Nu förekommer den bland annat i Uppland och östra Västmanland. Och risken är därmed att allt fler djur drabbats av radioaktiv strålning. Efter Tjernobylolyckan bestämde man i Sverige att gränsvärdet för cesiumhalten i viltkött ska ligga på 1 500 becquerel per kilo (bq/kg). Om cesiumhalten är högre får köttet inte säljas. I en större studie som Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde 2012 och 2013 hittades flera vildsvin med halter över 1 500 bq/kg. Vissa nådde till och med upp till nästan 5 000 bq/kg. Ett problem med det här är att det svenska gränsvärdet på 1 500 bq/kg ligger mer än dubbelt så högt som det gör i andra EU-länder. I Tyskland till exempel har man bestämt sig för att en halt på 600 bq/kg inte får överskridas, och det gränsvärdet gäller också för importer inom hela EU. |
Påverkan på foster
Det är känt sedan tidigare att foster är särskilt känsliga för radioaktiv lågdosstrålning vilket en svensk studie från 2007 tycks bekräfta:
| Japanese atomic bomb survivors irradiated 8-25 weeks after ovulation subsequently suffered reduced IQ [Otake and Schull, 1998]. Whether these findings generalize to low doses (less than 10 mGy) has not been established. This paper exploits the natural experiment generated by the Chernobyl nuclear accident in April 1986, which caused a spike in radiation levels in Sweden. In a comprehensive data set of 562,637 Swedes born 1983-1988, we find the cohort in utero during the Chernobyl accident had worse school outcomes than adjacent birth cohorts, and this deterioration was largest for those exposed approximately 8-25 weeks post conception. Moreover, we find larger damage among students born in regions that received more fallout: students from the eight most affected municipalities were 3.6 percentage points less likely to qualify to high school as a result of the fallout. Our findings suggest that fetal exposure to ionizing radiation damages cognitive ability at radiation levels previously considered safe. |
Vad händer nu i Tjernobyl
Den havererade reaktorn i Tjernobyl täcktes av en betongsarkofag efter olyckan. Denna håller nu på att vittra sönder och en ny övertäckning måste byggas för att förhindra nya utsläpp.
Detta arbete påbörjades 1997 och kostnadsberäknades då till 8 miljarder kronor. Kostnaden nu är snarare 20 miljarder och pengar för att färdigställa bygget saknas. Bygget bekostas av Chernobyl Shelter Fund där Sverige ingår bland 40 andra bidragsgivare.
Fler bilder från Tjernobyl och bygget
Fortfarande finns 11 st reaktorer av Tjernobyltyp RBMK i drift och även om det genomförts säkerhetshöjande åtgärder finns det stora problem med reaktortypen:
Reaktorbygget i Flamanville i Frankrike
En ny typ av kärnreaktor kallad EPR – European Pressurized Reactor – byggs nu av AREVA i Frankrike (Flamanville 3), Finland (Olkiluoto 3) och i Kina (Taishan 1 och 2). Reaktortypen är också på förslag i England (Hinkley Point C). Detta är en reaktortyp som brukar kallas Gen III+ dvs en vidareutveckling av nuvarande reaktortyper och ska inte förväxlas med Gen IV där en kommersialisering ligger mycket långt fram i tiden om den alls blir av.
Häromveckan meddelade AREVA att man hittat allvarliga svagheter i reaktorkärlet i Flamanville:
This week, Areva informed the French nuclear regulator that ”very serious” anomalies had been detected in the reactor vessel steel of an EPR plant under construction in Flamanville, northern France, causing ”lower than expected mechanical toughness values”.
Artikel i The Telegraph
Detta kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk och väntas medföra ytterligare förseningar och fördyringar av pågående byggen och kanske helt stoppa planerna på den nya reaktorn i Hinkley Point C.
Om ny kärnkraft i Pyhäjoki vid Bottenviken 20 mil från Holmöarna
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades på ett allmänt möte i Luleå den 11 december 2011. Nätverket är partipolitiskt obundet och för alla som säger nej till kärnkraft vid Bottenviken. Man arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft.
___________________________
Den här artikeln uppmärksammar 29-årsdagen av haveriet i Tjernobyl som fortfarande har effekter för Sverige och Holmön.
Vi kan bara hoppas att den nya inkapslingen av Tjernobyl reaktor fyra blir klar i tid och att de gamla reaktorerna av samma typ som fortfarande finns kvar inte havererar av tekniska skäl eller av någon annan orsak som t.ex sabotage. Detsamma gäller förstås för de totalt 429 st reaktorer som fanns i drift i hela världen år 2014.
Säkerhetsproblem för den allt äldre kärnkraftsflottan är svåra att lösa. Men även säkerhetsproblem för nybyggda reaktorer är svårbemästrade, avfallsfrågan långtifrån löst och den ekonomiska kalkylen ser allt sämre ut. Sannolikt är det så att kärnkraften nu kommit till vägs ände!
Sven Nordblad
