Holmöns framtid

När vi diskuterar Holmöns framtidsmöjligheter nämns ibland EKO-jordbruk och BIO-gas och SOL-energi som lovande förslag. Men hur ser framtiden på Holmön egentligen ut för dessa planer?
VK rapporterade nyligen att Umeå Kommuns sista grisbonde slagit igen.
Grisbonden Erik Bäckström, i Stöcke, välkomnar intresset men konstaterar att det kommer för sent. Han är den ende grisbonden i Umeå kommun. I januari skickade han sina sista grisar på slakt. Slakteriet vill inte skriva på nya avtal och därmed kan han inte satsa på att köpa in nya grisar. Han renoverade sitt stall för sex år sedan. Installerade golvvärme och målade om. Av den satsningen återstår endast lån.
– Jag skulle kunna ha 400 grisar här, säger Erik Bäckström som nu inte har en enda.
– För oss är antibiotika ett utskrivet läkemedel. Där (Danmark) får grisarna antibiotika i fodret. Det blir som att vi skulle äta antibiotika till frukost, lunch och middag. Men de har haft konsumenterna med sig. Konsumenterna har köpt köttet, säger Erik Bäckström som har liten förhoppning om att grisföretag på nytt kan bli lönsamma.
Artikel i VK
En rustad ladugård med plats för 400 grisar är inte längre lönsam. Erik berättar när jag talade med honom att slaktpriserna är för låga och omkostnaderna för höga. Eriks grisar bodde fint, bara två per box och matades inte med antibiotika som utländska importgrisar ofta gör. Köttet klassificerades som ”Närproducerat svenskt” och borde rimligen haft en god och lönsam marknad. Men icke.
Erik var den sista av kommunens grisbönder som tvingades ge upp. VK har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för näringen. År 2011 fanns i hela Västerbottens Län bara 12 grisbönder kvar, år 1996 var antalet 142
Artikel i VK
Lönsamhetskalkyl för uppfödning av EKO-grisar
Hur ser den ekonomiska kalkylen ut för uppfödning av EKO-grisar. Svenska Pig har utrett detta och ett kalkylblad för EKO-kravcertifierad produktion visas här:

För Holmöns del är detta inte goda nyheter. Exemplet avser en kalkyl för 65 årssuggor med 20 kultingar per år. Tyvärr krävs då 140 ha åkermark för foderproduktion vilket är det dubbla mot vad Holmöns samtliga åkrar kan erbjuda.
Förlusten (TB3) per sugga och år uppgår till 532 kr eller sammanlagt ca 30.000 kr. Och detta alltså på en djurbesättning dubbelt så stor som den Holmön maximalt skulle kunna föda. Då bortser vi ifrån att markerna på Holmön är magra och skulle behöva omfattande kultivering för att tillnärmelsevis kunna producera foder i tillräcklig mängd. Lägg sedan till detta de svåra transportförhållandena som ytterligare fördyrar produktion på Holmön.
BIO-gasenergi
Det har också framförts tankar om att producera el via BIO-gas. Råvara för detta skulle kunna vara flytgödsel från det nämnda EKO-jordbruket med EKO-grisar. Till och med som ett alternativ till el från vindkraft.
Låt oss titta på kalkylen.
LRF och Västra Götalandsregionen har gjort ett faktablad kallat El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket:
Broschyr gårdsbaserad biogas



En svinuppfödning med ca 1.300 grisar ger blygsamma 84.000 kWh el per år. Detta är optimistiskt i överkant för Holmöns del och motsvarar lika mycket el som ett enda 5 MW vindkraftverk producerar på 48 timmar vid en kapacitetsfaktor av 35%. Vindkraftverk är mycket effektiva elproducenter!
____________________
SOL-energi
Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men framförs ibland som ett alternativ till vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.
Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % hela 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.
En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.
En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
____________________
Som var och en nu förstår finns det inga möjligheter att driva ett EKO-jordbruk med KRAV-grisproduktion och en BIO-gas anläggning för elproduktion med lönsamhet på Holmön.
Jordbruk, även ekologiskt sådant, är en verksamhet som har mycket svårt att nå lönsamhet. Allt annat är önsketänkande. Och att hela tiden ropa på bidrag från EU, Umeå Kommun eller Länsstyrelsen är i längden ohållbart. Politikerna tröttnar. Vi måste visa att Holmön kan stå på egna ben.
Med vindbruk på Holmön och 0,5-1 miljon kronor i bygdepeng ändras förutsättningarna radikalt. Genom bidrag kan summan sedan växlas upp till det dubbla.
Information från Jordbruksverket
Nu finns plötsligt medel för att trygga t.ex ett jordbruk som skulle hjälpa till att hålla markerna öppna och skapa de arbeten som tillsammans med de som vindkraften ger, innebär en framtid för Holmön med bofasta året runt och en tryggad färjeförbindelse och affär.
Men sannolikt är det bättre att som Hushållningssällskapet rekommenderar satsa på Herrefordboskap för att hålla markerna öppna istället för grisproduktion som i den skalan vi nu diskuterar inte är optimalt för Holmön av olika anledningar.
Att Peter och Susanne föder upp hushållsgrisar i litet antal är en annan femma. Men minns att bägge arbetar utanför hemmet för försörjningen dessutom, så detta kanske mest kan betraktas som en hobbyverksamhet, om än en mycket trevlig sådan!
Vi måste nu arbeta gemensamt för Holmöns framtid men förslagsvis överlåta grisproduktionen till Erik Bäckström som har 400 lediga stallplatser just nu!
Sven Nordblad