Fortfarande 1940 var många områden av Västerbotten inte elektrifierade eller 22% av hushållen, däribland Holmön. Här gäller istället fotogen- och karbidlampa som ljuskälla. Dessutom råder fotogenbrist i landet. Det är krigstid. Men nu skulle det bli ändring. I Västerbottens-Kuriren beskrivs elektrifieringen av Holmön i tre artiklar. Klicka på bilderna för att förstora.
Dokument från Holmöns Elektriska förening upa
Ljus i 3,000 hushåll på länets landsbygd.
En allmän förstämning och oro förspörjes bland befolkningen i länets icke elektrifierade delar med anledning av den redan så gott som fullständiga fotogenbristen.
Länsstyrelsen hemställer, att k. m:t antingen genom proposition till urtima riksdagen eller på annat sätt bereder medel, varigenom till länsstyrelsens förfogande kan ställas ett anslag av 382,000 kr för genomförande i största möjliga utsträckning av elektrifiering inom Västerbottens län.
Avsikten är att här uppföra ett vedgasdrivet elektricitetsverk, vilket torde vara det första i sitt slag.
Holmöborna vänta med spänning på att gengasljuset tändes.
Nu följde en tid av febrilt arbete. Många av dem, som förut varit motståndare och aggressiva sådana, gåvo efter hand med sig, påverkade av grannar och bekanta. De anslöto sig till ljusets anhängare och blevo till och med bland dess livligaste förkämpar.
Beslut hade efterhand fattats att fyra ljusstolpar skulle levereras av varje abonnent, och fyra dagsverken skulle utföras eller bekostas av var och en sådan.
En åttacylindrig 80 hktr:s chevroletmotor skulle utgöra drivkraften för generatorn, och motorn återigen skulle i sin tur drivas av gengasaggregatet.
Vedgaselektrifieringen är nu klar. Fungerar till belåtenhet.
Holmöborna höras vara storbelåtna, och komminister Algot Kyhlberg förklarar, att han aldrig kunnat tänka sig att ljuset skulle bli så bra – det bästa tänkbara säger han.
För närvarande är det ett 60-tal, vilka anslutit sig till nätet, och man kan nog beräkna att varje hushåll har minst en fem till sex ljuspunkter.
Sista gården, som hade elektriskt ljus, var den Viklundska gården längst bort i södra byn. Kanske det var särskilt roligt att se det klara ljuset strömma ut just från detta hem, liksom påminnande om att en ny tid gått upp.
Alla sidor i högupplöst PDF-format
Så småningom ersattes elektricitetsverket på Holmön av en sjökabel från fastlandet vilket naturligtvis är både mer praktiskt och ekonomiskt.
Men problemet att strömförsörja otillgängliga platser finns även idag. Det svenskgrundade företaget LeadCold utvecklar en blykyld kärnreaktor för otillgängliga områden men tekniken blir dyr och en reaktor kallad Sealer på 3 MW beräknas kosta 700 miljoner kronor när den är färdigutvecklad om kanske 10 år.
Redan idag finns däremot lokala energisystem som bygger på förnybar energi. Till exempel dessa ö-projekt eller detta skånska projekt från E.ON i Simris som beskrivs här i SVT Nyheter.
Sidorna från Västerbottens-Kuriren innehåller mycket annat också. Bilder från kriget, en kort artikel som berättar om sex månaders straffarbete för stöld av en halvsida rökt lax, oro för den allmäna prisuppgången på livsmedel, funderingar kring det lämpliga i att blanda koffein i kaffesurrogat eller renarnas ankomst till Hällaström söder om Åsele. Man får också veta att ett modernt gengasaggregat klarar 60-70 km körning på 1 hektoliter ved och ger mindre motorslitage än vid bensindrift.
Sven Nordblad