Fyrvaktarens sista pass

 

Klicka för större bild
Det finns hur mycket intressant som helst att berätta om Holmögadd en ö som ligger i norra Kvarken i Västerbottens län.
Holmögadd är känt bland annat för sina farliga farvatten och som Sveriges sista bemannade fyrplats.
Men Holmögadd har också en spännande militärhistorisk bakgrund och har sedan 1940 varit ett militärt skyddsområde. Standardverket heter Holmögadd 1943-2003 60 år i marinens tjänst och kan inhandlas hos till exempel Bokus, Akademibokhandeln eller Adlibris.

Holmögadd har under nära 300 år varit av intresse för Sveriges försvar, främst genom läget mitt i Kvarken. Härifrån kan farvattnen norrut kontrolleras, liksom hamnarna och sjötrafiken till och från Bottenviken.
Här visas en karta över befästningarna på Holmögadd och ett av de artillerier som monterades ner 2003.

Området har också varit mål för fientligt angrepp: de ryska anfallen 1714, 1720, 1721 och under finska kriget 1809 skedde alla via Holmöarna och Holmögadd.
Här återges också historien om stövlarna tillhörig en rysk soldat …
Finska kriget 1808-1809 (Wikipedia) där bland annat Umeå och Sävar nämns.

Fler fakta om Gadden
SVT 1992 reportage från Holmögadd
Resa till Holmögadd 1940
Holmön Byamäns samfällighetsförenings fiskebastuar
Föreningen rustar nu gamla fiskebastuar för användning av föreningens medlemmar och för friluftslivet. Just nu finns tre bastuar iordningställda på Gåsflötaögern, Sikskär och Västra Rössgrundet. De bokas (gratis) hos Holmöns Lanthandel – Västra Kvarkens mest välsorterade telefon 090-55170.
Via bland andra Umeå kommun marknadsförs bastuarna:
Karta från ansökan om byggnadsvårdsbidrag för fiskebastun på Norrgadden, Lst AC dnr 434-149-2019
Aktuell nu för upprustning är fiskebastun på Norrgadden
På Gadden finns en så kallad Fiskebastu som ägs och förvaltas av Holmön Byamäns samfällighetsförening. Bastun är idag i dåligt skick och byamännen planerar därför att rusta upp den. För detta har man i dagarna sökt byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen Västerbotten.
Bastun har gammalt ursprung och flyttades omkring 1949 från Holmön till Holmögadd för att tjäna som replipunkt för fisket i området.
Klicka på Read more för att läsa om den antikvariska utredningen om bastun …


RESTAURERING AV FISKEBASTU PÅ NORRGADDEN I HOLMÖSKÄRGÅRDEN
Antikvariskt utlåtande över bidragsansökan Holmöns byamän avser att i januari 2019 hos länsstyrelsen söka byggnadsvårdsbidrag för restaurering av en samfällt ägd fiskebastu på Norrgadden i holmöskärgården.
Byggnadens historia på sin nuvarande plats
I äldre tid fanns inne i Bastukroken på Bastugadden den s k Gaddbastun. Den
tjänade två fiskelag i Gaddarna. Här fanns också en iskällare för laxens förvaring i
väntan på laxuppköpare eller hemtransport. På denna plats låg, enligt gamla
dokument, holmöborna i fiske redan på 16-1700-talet.
År 1949 övergavs emellertid bastun för en ny och modernare på Gaddbådan strax i
väster. Hålet (sundet) in i Gaddgraven, ”Märkhålet”, hade nu av landhöjningen gjort
det nästan omöjligt att ta sig in med fiskebåtarna, som nu också inbegrep
motorbåtar. Den nya bastun på Gaddbådan, ”Gaddbåda-bastun”, ”Gaddbastun” eller
bara ”Gaddbådan”, låg närmare havet och därmed också närmare laxnätställena.
En ny laxfiskeförordning infördes fr o m säsongen 1953. Nu blev det tillåtet att även
använda storryssjor. Fiskelotternas antal och omfång ändrades också och de
nybildade 34 fiskelotterna fördelades hädanefter genom offentlig auktion i
byamännens egen krets. Nya fiskelag bildades, vilka i flera fall samsades om både
fiskeredskap, motorbåt och ny fiskestuga.
Gaddbastun var under en lång period på 1950- och 60-talet utarrenderad till
båtbyggaren Abel Jonsson, Täfteå, och hans måg Hilding Lindström. De uppförde
ganska snart, strax intill bastun, en fiskebod stor nog att rymma en storryssja.
Fiskeboden ägs i dag av Abel Jonssons barnbarn, Jonas Lindström.
Byggnadens tidigare historia på Holmön
Gaddbastun är den sist uppförda och den sydligast belägna i en kedja av sju
laxfiskebastur utmed holmöarnas västsida. Av dessa sju har fyra under åren 2007-
2008, inom ramen för ett projekt ”Fiskets miljöer på holmöarna”, restaurerats med
byggnadsvårdbidrag från länsstyrelsen. Ytterligare en, Sikskärsbastun, har tidigarev
renoverats på ett liknande sätt. Fyra av de ursprungliga sju laxfiskebasturna är idag
iordningställda för det rörliga friluftslivet. Såväl holmöbor som besökare utifrån kan
övernatta där utan kostnad och hämtar nyckeln i Holmöns Båtmuseum vid färjeläget
vid Byviken på Holmön. Stugorna har kompletterats med enkel utrustning, insats för
vedeldning samt torrdass.
Gaddbastun har, trots att den är uppförd på sin nuvarande plats så sent som 1949,
en hög ålder. Den timrade enkelstugan stod tidigare i Bastulund mitt i Holmö by, där
den var boställe för bonden Pehr Wiklund. När bostället ersattes med ett nytt
boningshus strax i väster användes den äldre stugan som snickarbod och kallades
då Snickarbastun. Bland annat byggde ett lag med säljägare en s k medjulle härinne omkring 1934. Av att stugan också kom att användas som festlokal och ”danshak”
blev den benämnd Syndens näste.
1949 köpte Holmöns byamän den knuttimrade stugan (för s k älgjaktsmedel) – till
lättnad för byns fromma – och flyttade den till Gaddbådan, där den fick ersätta byns
gamla fiskestuga inne i Nördgraven. Förutom stommen återbrukades gamla
spegeldörrar, stugans tak täcktes, så vitt vi kan förstå, med spån och en eldstad
murades upp. Historien är typisk för många stugor i den yttre holmöskärgården.
Timmerstommar och snickeridetaljer återbrukades i dessa miljöer, där man inte
vistades året om utan bara säsongsvis i samband med fiske- och slåtter.
Omfattande renoveringar gjordes inte, man åtgärdade bara nödtorftigt och efterhand
det som farit illa.
Bastun på Norrgadden försågs senare, oklart när, med stående lockläktpanel, som
enligt uppgift från början varit rödfärgad. Rödfärg finns ännu kvar i takfoten, i övrigt
har panelen blivit helt grå av väder och vind i det utsatta havsnära läget. Det tidigare
spånklädda taket har, troligen under 1980-talet, täckts med svart fabriksmålad
trapetskorrugerad s k TRP-plåt. Att byggnaden sedan kommit att förfalla beror
främst på splittrade ägoförhållanden och på att landstigningsförbud på gaddarna rått
under lång tid, på grund av militär verksamhet på Holmögadd. Detta
landstigningsförbud hävdes 2007.
Historiken bygger på texter sammanställda av Åke Sandström inom ramen för
projektet ”Fiskets miljöer på Holmöarna”.
Kulturhistoriskt värde
Byabastun på Norrgadden är, som framgått, den senast tillkomna i kedjan av de sju
samfällt ägda laxfiskebasturbildarna utmed holmöarnas västsida. Stugans stomme
och dess spegeldörrar har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Trots
sentida materialtillägg på tak och fasad utgör bastun tillsammans med intilliggande
privatägda fiskebod en värdefull kulturmiljö, som speglar en sen epok av laxfisket på
holmöarna.
Bastun är väl synlig från farvattnen på Gaddarnas västsida och kan nås till fots från
hamnen på Norrgadden. Avsikten är att bastun efter restaurering ska vara tillgänglig
för det rörliga friluftslivet. Ett byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen för dess
upprustning är därmed väl motiverat.
Lena Tengnér

När upprustningen av Samfällighetens fiskebastu på Norrgadden är färdig, kommer det att finnas möjlighet till bokning av gratis övernattning (4 bäddar i våningssängar) på ett av Sveriges kanske mest intressanta utflykstmål. Vi återkommer om detta, förhoppningsvis till säsongen 2019. I samarbete med lokala entreprenörer på Holmön är målsättningen också att erbjuda ett utflyktspaket inklusive transport från Holmön till Holmögadd.

Sven Nordblad
Holmön Byamäns samfällighetsförening

Comments are closed.