Holmöns framtid

Holmön har många utmaningar. Vissa kräver de boendes engagemang. Men det finns frågor där berörda myndigheter måste ta sitt självklara ansvar: Trafikverket måste omedelbart ordna en stabil och väl fungerande kommunikationslänk mellan Holmön och fastlandet! För att inte hämma öns fortsatta utveckling är det nödvändigt att en gång för alla lösa färjeproblematiken.
Debattartikel i VK
Holmön, en skärgårdsby en mil ut i havet utanför Umeå, har de senaste åren haft en positiv utvecklingstrend med en ökning av antalet fast- och deltidsboende. Här finns en året-runt-öppen lanthandel, restaurang, flera vandrarhem, ett prisbelönt båtmuseum och populära och välbesökta kulturaktiviteter som Visfestival, Jazzfestival och Sommarteater. Ögruppen är därtill Sveriges största marina naturreservat och har mycket storslagen natur.
Vi som skriver den här artikeln har under flera år jobbat tillsammans för att utveckla Holmön så väl som samhälle att bo och leva i som besöksmål för både kortväga och långväga turister. Som alltid när det handlar om utveckling i glesbygd finns det många utmaningar, vilket vi på Holmön traditionellt sett varit bra på att hantera och ta oss an. Tyvärr har vi dock ett problem som är större än alla andra.
Att färjetrafiken till och från Holmön varit ett sorgebarn under lång tid vet alla som följt skriverierna i media genom åren. I Västerbottens-Kuriren den 27 mars publicerades en lång artikel som gav en bild av ö-livet och vinterns färjeproblematik. Här vill vi som drabbas av problemen förtydliga de aktuella problemställningarna.
Holmöleden har varit allmän väg sedan 1930-talet. Trafikverket har varit ensamt ansvarigt för trafiken på Holmöleden, året om, sedan 2007.
År 2013 beslutade man att ersätta den då 30 år gamla färjan Helena Elisabeth med en åtta år äldre båt, Capella. Capella har sedan sommaren 2015 trafikerat Holmöleden, dock med stora avbrott på grund av återkommande tekniska problem.
Helena Elisabeth, som har mindre gods- och passagerarkapacitet än sin efterträdare, har behållits som reservfärja. Hon har ofta fått ställa upp när Capella varit ur drift. Under i princip hela 2018 låg Capella på varv på grund av ett roderhaveri, vilket innebar problem för samtliga näringsidkare, alla öbor samt turister.
Mest påtaglig blev situationen under sommarsäsongen då den gamla färjan snabbt blev full (Helena Elisabeth tar 59 passagerare jämfört med Capellas 150). Besvikna Holmöbor och turister fick vänta i timmar på nästa tur, eller uppgivet vända hem.
Holmöns största arrangemang, Visfestivalen drabbades hårt ekonomiskt då besöksantalet under sommarens festival minskade med 30 procent, trots det fantastiska sommarvädret.
I vissa frågor behöver berörda myndigheter ta sitt självklara ansvar. I frågan om kommunikationerna vilar ansvaret tveklöst på Trafikverket:
Under hösten 2018 meddelade Trafikverket att man inte avser använda sina fartyg under vintern då isgång sliter för mycket på de ålderstigna fartygen. Snart därefter meddelades utan förvarning att man inte längre anser sig ha ansvar för att upprätthålla vintertrafiken till Holmön överhuvudtaget. Ett ställningstagande som går stick i stäv med tidigare beslut och som självfallet är ett mycket hårt slag mot alla verksamheter på ön.
När isen så började lägga i slutet av januari upptogs trafiken först med helikopter och sedan med svävare. Svävaren, som endast får användas på fast is hann trafikera leden i tretton dagar innan den återigen fick ställas åt sidan då isen försvann den 28 februari.
Vi fick ännu en gång förlita oss på en väderkänslig helikopter som sporadiskt upprätthöll trafiken fram till och med den 21 mars då färjan Helena Elisabeth började trafikera Holmöleden. Först den 1 april kunde den nyköpta färjan Capella återgå i trafik. Hur länge hon är i trafik denna gång vågar vi inte gissa.
Läget är nu mycket svårt. En besvärlig sommar följt av en ännu värre vinter har tärt på Holmöborna och öns verksamheter. Orsaken är enkel – Trafikverket har inte investerat i en långsiktig lösning för Holmöleden.
”Hela Sverige ska leva” basuneras just nu ut från regeringshåll. På Holmön har vi ett rikt föreningsliv med stort ideellt engagemang och drivna entreprenörer. Tillsammans hjälps vi åt att utveckla bygden.
Vi kan dock inte lösa alla problem själva. I vissa frågor behöver berörda myndigheter ta sitt självklara ansvar. I frågan om kommunikationerna vilar ansvaret tveklöst på Trafikverket: Vi kräver att Trafikverket tar sitt ansvar och omedelbart ordnar en stabil och väl fungerande kommunikationslänk mellan Holmön och fastlandet!
Lars Berglund, vägentreprenör
Magnus Carlsson, Novas Inn
Agneta Edlund,
Sandvikstjärns samfällighetsförening
Fredrik Elgh,
Stiftelsen Holmöns båtmuseum & besökscentrum
Gustaf Egnell, Postroddsföreningen
Åsa Engman, Ö-Miljö
Olle Forsgren, Hamnföreningen
Per Hansson och Martina Popermajer, Vox Natura
Leena Hortell, Visfestival Holmön
Tarja Lindkvist, Holmöns sommarteater
Susanne Lundberg och Peter Tornberg, lantbrukare
Karin Lundemark, Holmöns utvecklingsforum
Josefin Lämås, Berguddens vandrarhem
Petter Lämås, Kommunikationsgruppen Holmön
Ulla Löfgren, Holmöns hembygdsförening
Sven Nordblad, Holmön byamäns samfällighetsförening
Olle Nygren, Damina AB
Björn Olsen, Holmöns sjöängar
Jorik Otterbjörk, Holmöns lanthandel
Egil Sandström, Holmöns snickeri
Joar Sandström, STF Stora Fjäderägg
Mona Skoglund, Holmö SeaJazz
Kent Stecksén, HolmöService
Mikael Taflin, Ängesöns vägsamfällighetsförening
Clarissa Tegström, Kaplangården
Bert Tegström, Tegströms Gräv Entreprenad
_________________________________________________
Läs mer:

Klicka på bilden för att läsa Umeå kommun Strategier för framtiden för Holmön antagen av Kommunstyrelsen 2013-01-25.
Utdrag ur övergripande målsättning för Holmön:
• Det ska vara möjligt att bo, arbeta och bedriva verksamheter på Holmön. Likaså ska det vara möjligt att ha daglig arbetspendling till/från fastlandet.
• Det stora värdet av Holmöns unika natur- och kulturmiljö ska tillvaratas, utvecklas och marknadsföras för besöks-, rekreations- och turiständamål för såväl lokala, regionala som andra målgrupper.
• Bofast befolkning på Holmön. Minst 100 personer i en nära framtid.
• En kärna av fast boende utgör fundamentet för en fungerande samhällsbildning. För att kunna vända trenden av befolkningsminskning och få till en ökning av den fasta befolkningen krävs att en rad faktorer samverkar.
• Det måste vara möjligt att bo på Holmön och ändå kunna försäkra sig om en utkomst som är tillräcklig för att klara livet och vardagen. Det betyder att det antingen finns arbetstillfällen på ön eller inom rimligt pendlingsavstånd.
• För att kunna locka fler boende till Holmön krävs även att det går att skapa en attraktiv boendemiljö med acceptabel standard samt att det finns en fungerande offentlig och kommersiell service, anpassad till befolkningens storlek och sammansättning.
_________________________________________________
Lennart Holmlund bloggar i VK om Holmötrafiken