Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:
– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.
Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?
Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet
Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.
Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.
Foto OKG
Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft
VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.
I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.
Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.
I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.
Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över
Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:
Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.
Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.
Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki
I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …
Vindkraftsprojektet på Holmöarna
Holmöprojektet ligger utanför både Naturreservatet och Natura 2000 området men däremot inom riksintresse för Friluftsliv. Men Friluftliv och Vindbruk är förenliga intressen som kan samsas och samverka.
På Öland går det utmärkt att driva Degerhamns camping alldeles invid vindkraftverk. Men även på Gotland samsas vindkraft och turism mycket bra visar en undersökning genomförd 2013. Läs här sammanfattningen och undersökningen. Vindkraftparker är också intressanta som turistmål som t.ex i Jädraås och Laholm.
Övriga riksintressen som Kulturmiljövård, Yrkesfiske, Totalförsvarets sjöövningsområde och Bevara kusten ligger utanför områdena för Vindbruk. Vid prövningen gäller det att väga eventuell påverkan på dessa liksom på Naturreservatet och Natura 2000 området.
Påverkan på fågelbeståndet är den kanske mest omdiskuterade frågan. Att Naturvårdsverket ställer sig avvisande till projektet är ingen hemlighet och man anför bl.a att ”Bolaget måste visa hur Natura 2000 området kan komma att påverkas och ge förslag till eventuella försiktighetsmått”. Bolaget har efter detta samrådsyttrande och synpunkter från Holmöns markägargrupp tagit bort det västra området och planen omfattar nu de delar av östra Holmön och norra Ängesön som av Energimyndigheten utpekats som riksintresse för vindbruk.
Naturvårdsverkets synpunkter måste också vägas mot av Länsstyrelsen upprättad Bevarandeplan Natura 2000 enligt det sk fågeldirektivet.
Nu gäller det alltså för bolaget att redovisa lämpliga försiktighetsmått och kompensationsåtgärder så att bevarandemålen upprätthålls:
Av Havsörn skall t.ex minst 2 revirhävdande par finnas.
Ett exempel på kompensationsåtgärd är t.ex att tillskapa en våtmark:
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Men det finns också en akut utrotningshotad art på Holmön som måste fredas, nämligen Homo Sapiens. Detta insåg man redan när Holmöns Naturreservat bildades och det uttrycks på detta sätt i Beslut och Skötselplan:
En vindkraftspark skulle innebära ett flertal nya arbetstillfällen inte bara genom den driftspersonal som stationeras på Holmön utan också genom bygdemedel och markarrenden. Bygdemedel på kanske 1 miljon om året uppväxlade till det dubbla med EU-bidrag skulle kunna ge sysselsättning åt flera personer. Markarrenden skulle komma att användas för underhåll och skötsel av kulturbyggnader och kulturmark dvs innebära ytterligare arbetstillfällen.
Iskast
Ibland anförs iskast som en risk med vindkraft. Jämför det med vad t.ex Vattenfalls undersökningar visar:
Att promenera på en gata i stan innebär sannolikt större risk genom nedfallande istappar och takras!
Det finns också möjlighet att förse vindkraftverken med avisningssystem.
Begränsad klimatpåverkan eller 2-gradersmålet
Naturvårdsverket skriver:
Den globala medeltemperaturen stiger och den senaste tioårsperioden var den varmaste som har uppmätts. Medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre jämfört med under 1800-talets andra hälft. Orsaken är utsläpp av koldioxid och andra gaser som förstärker atmosfärens växthuseffekt på jordens temperatur. Höjningen bör begränsas till högst två grader för att minska risken för farlig klimatpåverkan. För det bör koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på sikt stabiliseras på högst 400 miljondelar (ppm). Den totala halten av växthusgaser är i dag cirka 470 ppm och den ökar för varje år.
Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka
Koldioxidhalten i atmosfären är i dag högre än vad halterna varit på minst 800 000 år. De globala koldioxidutsläppen fortsätter dessutom att öka. Huvuddelen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el- och värmeproduktion, industriprocesser och för transporter.
Naturvårdsverket konstaterar att klimatmålet inte kommer att uppnås till 2020.
Eller så går det riktigt illa om utsläppen inom EU inte minskar med så mycket som 100%:
Generationsmålet
Glöm heller inte det styrande sk ”Generationsmålet” som Riksdagen beslutade om 2010 och som kortfattat innebär:
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Och Generationsmålet är en realitet i Länsstyrelsens i Västerbotten arbete med klimatfrågor som t.ex denna artikel i VK visar.
När man då vet att Sveriges samlade utsläpp av CO2 snarare ökar istället för att minska och per capita ligger långt över vad jorden tål så måste åtgärder genomföras. Naturvårdsverket rapport 6483:
Som t.ex en vindkraftspark på Holmön som innebär 180.000 ton minskade utsläpp av CO2 från fossila bränslen. Försök att se med stolthet på att Holmön genom detta kan bidra med verklig nytta för klimatet.
De utsläpp som vindkraft under sin livscykel orsakar är försvinnande små jämfört med de fossila utsläpp den ersätter:
Kopplat till Miljöbalkens bestämmelser enligt 3 kap 1 § om vad som bäst främjar den långsiktiga hushållningen med mark och innebär en från allmän synpunkt god hushållning är det lätt att inse att väldigt mycket talar för vindkraftsprojektet på Holmön!
Vindkraftens kostnader
Ofta jämförs den tyska energiomställningen med den svenska och används som argument mot det svenska systemet. Men i Sverige är kostnaderna för elcertifikat till förnybar energi väsentligt mycket lägre än i Tyskland. Läs här vad Energimyndigheten anser:
Kostnaderna för den omställning som sker i Tyskland används ibland som exempel om hur dyrt det är att satsa på förnybar elproduktion. Då kan det vara relevant att påpeka att kostnaden för utbyggnaden av förnybar elproduktion är 43 öre per kWh för de tyska elkonsumenterna. I Sverige betalar elkunden knappt 3 öre per kWh för elcertifikatsystemet
Energibrist riskeras när kärnkraften avvecklas om förnybart inte kan byggas
Snabbare än vad man kunde tro närmar vi oss nu det läge när Sveriges energiförsörjning kan vara i fara. Ny kärnkraft kommer inte att byggas av lönsamhetsskäl och de äldsta reaktorerna O1 (492 MWe), R1 (865 MWe) och R2 (865 MWe) kommer sannolikt att stängas inom en 10-årsperiod vilket innebär ett bortfall av närmare 20 TWh per år vid fullt kapacitetsutnyttjande.
Lägg till detta att Norge bygger ut sin handelskapacitet motsvarande nära hela den svenska kärnkraftsproduktionen eller totalt ca 6.000 MW med andra länder än Sverige, främst Danmark, Storbritannien och Tyskland, medan den västra delen av Sydvästlänken inte genomförs, så förstår man att läget kan bli kärvt framöver.
Svensk elexport till Finland, Polen och Danmark
För närvarande har Sverige en större produktion än förbrukning av el som exporteras främst till Finland som har problem med sin kärnkraft, Polen och Danmark där den ersätter el genererad av fossila bränslen. Jmf energibalansen vecka 40 i år 2014:
Jämförbara vindkraftsprojekt och sammanfattning
I en intressant dom i Miljööverdomstolen (MÖD) 2010:38 fattades beslut att tillåta en vindkraftspark om 30 verk inom ett lågfjällsområde kallat Glötesvålen. Området är klassat som riksintresse både för rennäring och vindbruk.
Naturvårdsverket avstyrkte etableringen med hänvisning till förekomst av bl.a kungsörn och björn och menade att vindkraftsparken skulle innebära en påtaglig skada på områdets naturvärden. SGU avstyrkte med hänvisning till sällsynta geologiska formationer.
Energimyndigheten tillstyrkte vindkraftsparken och anförde med en intressant formulering:
Grundläggande för lokaliseringen ska vara vindresursen då vindbruk av flera skäl ska placeras där det blåser tillräckligt bra. Att allmänt hävda att vindkraftverk kan placeras på ”någon annan plats” är därför inte trovärdigt.
MÖD fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet, vildmarksturism och bevarandet av landskapsbilden.
MÖD fäste i sitt beslut stor vikt vid intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
Holmöarna och Glötessvålen är naturligtvis inte helt jämförbara men visst är det mycket som känns igen!
_______________
Ständigt möter vi i debattkommentarer t.ex i VK amatörmässiga miljöprövningar av vindkraftsprojektet som alltid utfaller till förmån för de som motarbetar det eftersom man inte kan eller vill se till helheten. Men det är ändå roligt att numera tillmäts tydligen beslutet om vindbruksområden på Holmöarna stor betydelse! Därav den närmast desperata tonen i inläggen?
Det ska bli mycket spännande att se hur tillståndsmyndigheterna i en allsidig prövning väger alla de olika intressena som fåglar, fritid, kulturmiljö, klimatmål, hushållning, avveckling av kärnkraften, bofast befolkning på Holmön, etc mot varandra – särskilt som kraftigt ökade klimatåtgärder nu blir alltmer nödvändiga!
Sven Nordblad