Bara utveckling ger livskraft på Holmön

För att Holmön skall vara en levande bygd året runt måste vi gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov. Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör ta ansvaret att leda och utveckla ön långsiktigt. En reviderad utvecklingsplan länkad till kommunens, ”Strategier för framtiden” behövs.
Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten och i dag till stor del boende på Holmön.

Under 1900-talet till i dag har Holmöns by åderlåtits på ett alarmerande sätt, från drygt 400 åretrunt boende invånare, till dagens 30 tal, att bara skriva sig på ön är ett spel för galleriet. Totalt är 65 personer i dag mantalsskrivna på ön. Grunden till den negativa utvecklingen ligger i ändrade levnadsvanor där fiske, jordbruk och jakt fått stå tillbaka för arbeten på fastlandet.
För att Holmön skall fortsätta vara en levande bygd året runt måste vi nu gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov för att sedan fly ön på hösten.
Under vintern 1999/2000 engagerades öbor/fritidsboende i ett stort projekt om en utvecklingsplan för Holmön fram till 2010.
Huvudpunkterna var en ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Konkreta projekt med ett partnerskap av 66 deltagare – som skulle revideras och kompletteras kontinuerligt. Viktigast av allt var målet att det 2010 skulle finnas 180 fastboende i samhället.
Målsättningen finns fortfarande, men vi nådde inte fram. Därför krävs nu nya tag med en reviderad utvecklingsplan som länkas samman med Umeå kommuns, ”Strategier för framtiden” från 2012.
Att ett fåtal personer försöker begränsa företagssatsningar som kan utveckla Holmön har vi inte råd med.
Staten har satsat totalt drygt 36 miljoner de senaste åren på en förbättrad förbindelse med fastlandet. En förbindelse som kommer att möjliggöra att vi kan möta vår målsättning för Holmöns utveckling. Alla företag är välkomna, även vind- och solkraftföretag.
En miljömässig vindkraftsetablering innebär att bygdemedel tillförs samhället, vilket ger oss en kraftigt ökad ekonomisk möjlighet att möta framtiden och uppnå de målsättningar vi har för utveckling av vår levande kulturbygd. Bygdemedlen blir en ovärderlig tillgång för byns och öns framtid.
Baserad på bygdemedlen kan konkreta ekonomiska investeringar och projekt förverkligas. Projekten utföres i samarbete med vindkraftbolaget, Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket. Inom EU finns dessutom stora möjligheter till ekonomiskt stöd för skärgårdsprojekt, som man exempelvis nyttjat i Öviks kommun.
Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör här ta ansvaret att leda och utveckla Holmön långsiktigt. Med en förväntad kraftigt ökande befolkning i Umeå ligger Holmön idealiskt till som besöksmål, ett mål med högsta möjliga kvalitet.
Turistbostäder uppföres (byggs för kraftbyggarna), vägnätet utökas vilket ökar tillgängligheten för bofasta och besökare. Vandrings- och cykelleder kan rustas och utvecklas. I samband med nya elkablar över Kvarken dras också vattenledning samt en fiberkabel till byn.
Allt arbete utföres med största miljöhänsyn. Med ett ökat inflyttnings- och besöksflöde förbättras möjligheterna att få en bättre färja samt ökat underlag för företag inriktat mot transporter runt/på Holmön, natur, jakt- och fiskeguidningar, återskapande av våtmarker, småskaligt ekojordbruk samt vindkraftsturism. Med ett ökat tryck av besökare och boende kommer även servicenäringarna att få ett årligt uppsving.
Motståndarna till vindkraft strävar efter att endast förmedla sina tankar mot en vindkraftsetablering, fakta och andras tolkning av samma verklighet vill man inte ta till sig. Hemliga listor, anonyma inlägg och nyttjandet av riksmotståndare till vindkraft gör att tilltron för motståndet urholkas.
Låt oss alla samarbeta för en utveckling av Holmön, vi värnar samtliga om Holmöns natur och miljö, därför bör vi gemensamt medverka i utvecklingen av ett framtida bebott Holmösamhälle, öppet även för vindkraftsetablering.
Thorbjörn Lindberg
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i oktober 2014 och en debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …


Om ”försvunna” örnbon och Thorbjörn Lindbergs artikel
Björn Olsen:
Så har vi nått vägs ände i diskussionen om örnbon. Uppenbart hade Torbjörn Eriksson ”läst fel” och pudlar nu på Fria Vindars hemsida. Fast bara nästan, nu undrar ”entouraget” istället vilka bär jag plockade när jag inte såg smålommen. Klassisk och välkänd skuldbeläggningsteknik, när man beslås med lögn.
Men om vi nu vänder blad så lyser en vettig diskussion kring budskapet i Thorbjörn Lindbergs debattartikel med sin totala frånvaro. Motståndarna vill inte på några villkor ha vindkraft, de sägs vara bullriga, nedsmutsande och livsfarliga. Dessutom orsakar de psykiska problem för de som bor i närheten. Och är de inte ens byggda är blotta tanken på vindkraft psykiskt påfrestande. För några är detta ett klassiskt NIMBY (not in my backyard) beteende. Men vad vill man ha istället? När vi ställer frågan får vi orealistiska svar som ekojordbruk och ökade turistsatsningar till svar.
Men även här finns en hake, det är någon annan som skall åstadkomma det. Kommunen, länsstyrelsen, landstinget, staten men inte kapitalet och i sluttampen kanske G-d.
Nånannanismen är utbredd i vindkraftsmotsåndarnas led. En inställning som leder åt ett enda håll; Holmöns långsamma avveckling som en levande bygd året runt. Till och med detta ultimata är man beredda att acceptera, bara det inte blir vindkraft på Holmön.
En Stilla Reflektion:
Tycker att Fria Vindars diskussioner och förslag handlar om att det – precis som det föreslagna vindkraftsprojektet – ska vara ett gemensamt initiativ bland Holmöborna. Initiativ som ser till Holmöns överlevnad och tar tillvara på Holmöns naturvärden, istället för att slå spiken i kistan och ta död på det sista som finns kvar. Skillnaden mellan förslagen är att ingen kan sko sig, tjäna pengar på någon annan, genom Fria Vindars förslag. Du får gärna prata om nånannism och nimby, det visar hur svår situationen är för dem som inte delar ditt och övriga förespråkares syn på projektet.
Det är väldigt odemokratiskt att några få åretruntboende anser sig äga Holmön, att inga andra har rätt till åsikter, att nyutflyttade som som inte delar vindkraftförespråkares åsikter ska jagas bort. Ser du inte hur märkligt det agerandet ter sig i betraktarens öga? Var inte tanken med Holmöns utvecklingsplan att fler skulle flytta ut? Att alla är välkomna? Eller är det bara vindkraftspositiva som är välkomna till Holmön?
Björn Olsen:
Jag har absolut inget emot om några få markägare ”skor sig” på projektet. Om det ökar deras drivkraft att återinvestera i Holmön är det bara positivt. Du tror väl ändå inte att detta går att genomföra med ett hundraprocentigt samförstånd. I sådana fall skulle det vara första gången i vindkraftens världshistoria. Alla har rätt till sina åsikter. Är du emot vindkraft skall du få uttrycka det, men jag behöver inte hålla med dig. Däremot måste jag respektera din rätt att yttra dig. Det är demokratins spelregler.
Däremot värjer jag mig emot Fria Vindars personangrepp och direkta lögner. Det är klart att somliga är sluggers i de verbala slagsmålen. Själv föredrar jag floretten.
Sven Nordblad:
Hej Torbjörn,
VK:s läsare undrar nog varför du inte tar tillbaka dina grava anklagelser mot Björn Olsen och Christer Olson om ”försvunna” örnbon som du framfört i ett flertal kommentarer:
”I en lägesrapport skriven av (CO) finns beskrivet din (BO) medverkan ang detta örnbo. Är det en lögn då saknas trovärdighet och heder hos fågelutredaren!”
”Jag ska visa dig skriften om örnboet! Jag ljuger ej!”
”Jaha Tartsiger, Vi har alla läst texten om när du skulle titta till ett örnbo och du hävdade att det helt plötsligt var borta!?”
”Jag kan plocka fram texten om örnbot om du är intresserad!”
Och här är utdraget ur fågelrapporten som visar att du spridit felaktiga uppgifter. Den lade jag ut på VK för två dagar sedan:
2013-UU-EM-BO-Smalom
Jag ser på din sida att du nu till slut erkänt ditt misstag men det är som sagt viktigt att även VK:s läsare får reda på detta!
Men det finns en allvarligare sida av detta. Du hjälper till att sprida misstankar om att de mycket seriösa ornitologer som gör fågelundersökningarna på Holmön använder sina kunskaper för att förstöra boplatser. Vi försöker föra en seriös diskussion om Holmöns framtid så var vänlig och radera följande påstående från din sida och låt bli liknande skamgrepp i fortsättningen:
20140921-FV-Anklagar-ornitologer
Torbjörn Eriksson:
Tja Rotorn, byt ut örn mot lom så stämmer allt. Du ska inte tro att folk är så dumma att de inte förstår skillnaden mellan en förväxling och en grov lögn! Då är det svårare att förklara bärplockning i maj!
Björn Olsen:
Nu är du ute på riktigt hal is, igen. Tror du verkligen att bara för att du upprepar en lögn tillräckligt många gånger att det blir en sanning? Det var i augusti. AUGUSTI! Nu till en liten lektion i ornitologi; örnar sitter och bygger bo i träd, lommar plaskar i tjärnar och bygger bo på en liten ö eller tuva. Örnar har krokig näbb, lommar har rak. Båda käkar fisk. Örnen äter andra djur och as ibland. Måste jag fortsätta för att undvika dina ”förväxlingar”?
Magnus:
Så du menar att denna fågelstudie är trovärdig och stöder den till fullo?
Björn Olsen:
Absolut. Den är genomförd av en de mest hedervärda ornitologerna i Sverige. Att den är beställd av exploatören är inget konstigt. Sådant görs hela tiden. Bara man redovisar vem som beställt undersökningen och vilka kopplingar som finns är det okomplicerat.
Anledningen till att Uppsala Universitet kopplades in var att få vetenskaplig oantastlighet samt att kunna bidra med forskning kring hur fågelpopulationer och fågelrörelser påverkas av vindkraft.
Om vissa i Fria Vindar inte kan läsa innantill och inte heller förstår skillnaden mellan havsörn och smålom är det bara tragiskt. Torbjörn Eriksson och entouraget kring honom har åter visat att sanningen är något relativt och kan tolkas utifrån deras egna vanföreställningar.
Peace Love and Understanding:
Hej! Vi håller ihop på Ön för dess överlevnad dvs vi som bor på riktigt. Tyvärr vill ”Vissa” att det ska se ut som ”många” är emot bl.a perifera bekanta och ”fritidsbesökare” som försöker Misskreditera vår uppriktiga mening och ambition på ön. Sorgligt att missunnsamma och avundsjuka måste ha just Holmön som ”hatmotor” i sitt liv! En By utan levande bykärna är inget lockande turistmål. Mkt bra artikel!
__________________
Om buller från vindkraft och vägar
Magnus:
Har Du Thorbjörn Lindberg tänkt på att det du förespråkar faktiskt bullrar ungefär lika mkt som en genomfartsled i Stockholm kl 15:30 en lördag när mången köpstark stockholmare är påväg hem med bil från sin shopping? Mitt ute i Kvarken på en väldigt tyst ö med höga naturvärden. Har dom andra (Fler än 1. Det är sant!) förespråkarna tänkt på det? Kommer Ni att ta ert ansvar för denna ljudförorening om det mot all förmodan skulle bli en exploatering av ön?
En genomfartsled rakt genom Holmön från norr till söder rent ljudmässigt. Är det den ”utveckling” av ön du verkligen vill ha? Fundera på det en stund!
Sven Nordblad:
Hej Magnus,
Först hade jag väldigt svårt att förstå vilka ljudnivåer du jämfört när du likställer en bullrande genomfartsled med ljud från vindkraftsparken på Holmön. För vindkraft gäller maxvärdet 40 dB(A) vid bostad medan bullret från en storstadsgata brukar ligga på ca 75 dB(A). Jmf denna bild över olika ljudnivåer:
Ljudniva-skala-3
Men sedan såg jag på Torbjörns sida att du mätt bullret från Bergslagsvägen på 500 meters avstånd från balkongen med din mobiltelefon och fått 40 dB(A). Om nu detta stämmer (denna typ av mätningar måste tas med en stor nypa salt) motsvarar det alltså ”Svagt vindbrus” dvs rimmar inte alls med din upprördhet.
Men sedan är det fler faktorer man måste ta hänsyn till som att maxvärdet 40 dB(A) gäller vid en vindstyrka om 8 m/s på 10 meters höjd över slät mark. När det blåser så pass kommer blåsten i sig att ge ett högt bakgrundsljud från buskar, träd och havets brus. Och det behövs bara att omgivningsbullret är 10 dB(A) högre än ljudet från vindkraftverket för att detta inte alls skall gå att uppfatta. Jmf denna bild som visar hur ljudnivån påverkas vid olika avstånd och du måste gå väldigt nära för att alls höra det vid kraftig vind:
Ljudniva-skala-4
Naturvårdsverket rapport 6241: Det är därför inte ovanligt att ljudet från ett vindkraftverk vid kraftig vind överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar och därigenom blir omöjligt att uppfatta. Detta fenomen kallas maskering.
Bullerkraven för vindkraft är för övrigt mycket hårdare än för t.ex trafik där följande ljudnivåer gäller enligt Naturvårdsverket:
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Vid tillämpning av riktvärdena för trafik ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

För vindkraft på Holmön gäller som sagt maximalt 40 dB(A) utomhus eftersom Holmön inte är utsett till ”tyst område” trots att sådana påståenden förekommer i debatten. Jag ställde i december 2011 denna fråga till Umeå Kommun:
Finns det några friluftsområden i Umeåregionen som enligt kommunens översiktsplan ska ha en ljudnivå som inte överskrider 35 dBA?
Och fick detta svar:
Hej Sven!
Vi har inga sådana friluftsområden utpekade i vår översiktsplan.
Hälsningar
Sara Wård, Miljöstrateg, Umeå kommun

Värt att nämna är också att enligt samrådsförslaget kan de kommande vindkraftverken ställas i ”tyst läge” som sänker ljudnivån till just 35 dB(A) vilket skulle kunna användas t.ex vid speciella väderleksförhållanden.
Så Magnus, jag tycker inte att du ska oroa dig för ljudstörningar från vindkraftverken på Holmön. Säkert kommer de någon gång att höras men inte mer än vad som kan accepteras!
Magnus:
”Och nu till en lektion i ljudteknik”. (Näe, jag tänker inte läxa upp nån och slå an en sån otrevlig ton som andra gör, inte heller kalla någon för liten. Även om mina 189 cm gör mången människa mindre än mig.)
MIG behöver du Sven inte lära om ljudteknik och inte heller mätteknik! Jag byggde min första ljudanläggning redan i mellanstadiet. Men den stora allmänheten vet inte vad du försöker pracka på dom. Dom har helt enkelt ingen aning om vad du snackar om med en massa siffror, och då får dom inget grepp om vad det i verkligheten innebär!
Du skriver ”bara att omgivningsbullret är 10dB(A) högre”
BARA 10dB(A)??? Precis så som det står i din lilla fina bild på monologsidan:
Två ljudkällor med 50dB(A) ger ”bara” 53dB(A)! För att få 56dB(A) måste man dubbla (alltså 4 st) ljudkällorna en gång till! Och ytterligare dubbla antalet för att få 59 dB(A), alltså 8st. Då är vi ändå inte hela vägen till 10dB(A)!
Då kan man kanske tänka sig hur mkt det måste ”susa i säven” för att dränka/maskera ett vindkraftverks oljud.
Din fina bild med ljudnivåer på t.ex ett kylskåp a 40dB är ju intressant, mitt eget ger 30dB (med samma app som mätinstrument) på c:a 1 DECIMETERS avstånd! Det krävs alltså mer än 8 såna kylskåp för att hamna på 40dB! Och då ska alla kompressorerna gå samtidigt…
Jag stannade till vid Brahehus rastplats/värdshus på en av mina jobbresor (i sommras).
Stående vid staketet tittandes på vindkraftverket och med E4:an i ryggen. Ljudnivån från E4:an är inte speciellt rolig där, men det dränkte inte ljudet från det relativt lilla verket!
Att jag hade 40 dB i bakgrundljud på min balkong kan du inte ifrågasätta eftersom du inte har en aning om det. Jag anser att det är ok i ”stan” där jag valt att bosätta mig. Men inte när jag sitter på läsidan i stugan för att koppla av!
Dom som har tillgång till en ”smartphone” kan ju med fördel ladda ner bullerappen (från Arbetsmiljöverket) och mäta lite själva för att få en uppfattning om vad 40dB(A) innebär.
Dom 75dB(A) du nämner är ju inte heller flera hundra meter från ”en storstadsgata”.
Och det är ju helt orelevant!
Sven Nordblad:
Hej Magnus,
Ska jag uppfatta ditt svar som att du inte accepterar Naturvårdsverkets uttalande i rapport 6241 om maskering av ljud:
”Det är därför inte ovanligt att ljudet från ett vindkraftverk vid kraftig vind överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar och därigenom blir omöjligt att uppfatta. Detta fenomen kallas maskering.”
Sedan förstår jag inte ditt resonemang att ett omgivningsljud orsakat av vind 10 dB(A) högre än 40 dB(A) skulle vara en orimlighet. Att du kommer att kunna mäta upp 50 dB(A) i en granskog vid stark vind är närmast en självklarhet. Ut och mät!
Och nu har jag också testat ljudmätningsappen. Tack för tipset! När jag nyss var ute och mätte på landet utan trafik och med träd och buskar vid en medelvind på 7 m/s (SMHI) så fick jag ett medelvärde på 65 dB(A). En ljudnivå som alltså mycket väl räcker till för att maskera ett ev vindkraftverk!
Ljudemission-trad-LTU-2013-42280710
Fegeant, O. (1999). Wind-induced vegetation noise. Part II: Field measurement
När det sedan gäller hur örat uppfattar olika ljudnivåer brukar man säga att 3 dB skillnad är det minsta som örat kan uppfatta och att 8-10 dB upplevs som en fördubbling av ljudet. Så fungerar nämligen örat. Om du istället menar att 10 dB skall uppfattas som en 8-dubbling av ljudet så är det helt fel:
Ljudniva-skala-5
Det sprids många hotbilder om vindkraften som helt enkelt inte är sanna!
En sista reflexion om det tillåts. Verken är huvudsakligen placerade öster om byn. Om vinden är ostlig (vilket är relativt ovanligt sommartid – se bilden) och ligger på mot byn är läsidan väster om stugan och i så fall hör man bara av den anledningen knappast något ljud från verken!
SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli
Magnus:
Nej Sven, jag har inte fel!
Du läser illa, eller kanske är det så att du VILL läsa fel och vrida på siffrorna till din fördel, som vanligt!
Jag skriver inte att man måste 8-dubbla ljudet…
Läs igen!
Anledningen till att jag valde 50dB(A) (som ”referensnivå”) var att det var det som stod i din lilla fina bild du refererar till.
10dB(A) är en 3-dubbling (lite drygt, PRECIS så som jag skrev) av ljudnivån, inte 2-dubbling! (9dB är exakt en 3-dubbling!)
http://sv.wikipedia.org/wiki/D…
Och blåser det i mikrofonen så får man naturligtvis ett högt mätvärde.
Vad har du för yrkes/arbetslivs-erfarenhet att mätteknik Sven?
Sven Nordblad:
Hej Magnus,
Uppriktigt sagt förstår jag inte vart du vill komma med dina resonemang. Min poäng är att ett bakgrundsljud som överstiger ljudet från vindkraftverket med 10 db(A) maskerar ljudet från vindkraftverket. Det är inget jag hittat på och det är samma uppfattning som Naturvårdsverket har.
Om ljudnivån från vindkraftverket är 40 dB(A) kommer det alltså att maskeras av omgivningsljud orsakat av vindbrus från träd, buskar och vågor på 50 dB(A). Att mäta upp – givetvis med mikrofonen i lä – de ännu högre ljudnivåer jag fick med den app du rekommenderat är absolut rimligt. Eller hur?
Som svar på din fråga om min erfarenhet av mätteknik kan jag nämna att jag arbetat på Miljöförvaltningen i Stockholm bland annat med ljudmätningar – dock med yrkesmässiga mätinstrument – och även med data och miljöfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm.
Hälsar
Sven Nordblad
Magnus:
Oj, glömde ju en liten trivial sak.
Den minsta ljudförändring den mänskliga hörseln kan uppfatta är ju 1dB, inte 3dB som du skriver Sven. Det är ju det hela skalan bygger på, att 1dB är det som örat kan uppfatta som förändring!
Och sen kan ju ni som läser och även eventuellt tittar på ”Svens” bilder vara lite källkritiska.
Kolla t.ex vad Struktor sysslar med. Ja, just precis, dom bygger bl.a vindkraft!
Sven Norbldad:
Hej Magnus,
Det stämmer precis som du säger att den minsta ljudförändring som det mänskliga örat kan uppfatta är 1 dB(A) men det gäller i extremt tyst labbmiljö där alla omgivningsljud eliminerats. Exakt (!) som det står i bilden från Structor. Det är inget som Structor eller jag försöker undanhålla men är inte att betrakta som ett ”normalt” förhållande vare sig i hemmiljö eller på Holmön.
Om du verkligen är intresserad av forskningen inom detta område rekommenderar jag en rapport från Elforsk som stöder både mitt liksom Naturvårdsverkets påståenden:
Slutsatserna från studien är att bakgrundsljudet behöver vara ca 10 dB högre än vindkraftverkets A-vägda ljudnivå för att total maskering av vindkraftsljudet ska vara garanterad. Vidare indikerar resultaten att den partiella ljudnivån för vindkraftverksljud sjunker ca 3 dB om ljudnivån från bakgrunden är 6 dB högre än vindkraftsljudet. Ett exempel på detta är att om ljudnivån på bakgrunden är 46 dB och vindkraftsverkets ljudnivå är 40 dB men det uppfattas lika högt som 37 dB vindkraftsljud i tyst bakgrund.
2009-Elforsk-09-02-Maskering-av-vindkraftsljud
wp/wp-content/uploads/2014/10/2009-Elforsk-09-02-Maskering-av-vindkraftsljud.pdf
Hälsar
Sven Nordblad
_____________________
Om risker för nedfallande föremål från vindkraftverk
Dag Blomqvist:
Men Lindberg, hur resonerar du egentligen? Du verkar inte ha ens den minsta kunskap om vad det är du egentligen skriver.
Du drömmer om mera besökare och turister på Holmön. Och du breder ut dig om alla de nya vägar som ska underlätta för nya besökare att ta sig ut på Holmön, men de nya vägar man bygger ska ju gå till vindkraftverken.
Och runt vindkraftverken får ingen strosa runt hur som helst. Där måste de i så fall ha skyddsskor, varselväst och skyddshjälm. Har du sett turister, svamp- och bärplockare vandra omkring i skogen med skyddshjälm och varselväst? Det är nämligen livsfarligt att vistas omkring vindkraftverken. Där ska ju upprättas en skyddszon med radien 600 meter runt varje verk. Och barn får absolut inte leka i dess närhet.
Nu planerar man alltså bygga ett stort antal vindkraftverk på ön. Detta trots att hela ön omfattas av riksintresse för friluftslivet. Lindberg, man kan inte tillåta både friluftsliv och vindkraftverk på en och samma plats. Det måste bli ett antingen eller. Och varför förstöra en så fin natur som finns på Holmön med giftspridande, livsfarliga och miljöfarliga maskiner?
Vet du inte om att Naturvårdsverket säger nej till vindkraft på Holmön?
Oberoende Observatör:
Hej! Låt mig först slå fast att jag inte har några åsikter om det ska finnas vindkraft eller inte på Holmön. Det som gör mig lite orolig är om det ligger något i vad du säger om skyddszoner på 600 m. Vi har i Holmsund i dagsläget 3 vindkraftverk belägna på det vi kallar piren. Det är mycket populärt att vandra den slingan och dels får man frisk luft och även motion och har man tur kan man få se en och annan säl. Under promenaden passerar man två vindkraftverk på bara några meters avstånd.
Är det här med skyddszon något som ansvariga missat att tala om ?
Sven Nordblad:
Hej ”Oberoende Observatör”,
Här hittar du en skrift som utarbetats gemensamt av Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, Boverket, Transportstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Försvaret och Arbetsmiljöverket:
Arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftverk
Där diskuteras t.ex Maskindirektivet och CE-märkning och där står följande om instängsling:
Enligt Arbetsmiljöverkets tolkning finns det inget stöd i Maskindirektivet för att ställa krav på att vindkraftverk ska inhägnas.
Samma bedömning har även gjorts av miljödomstolen i en dom (M-3735-09) från mars 2010, gällande ett vindkraftverk i Vara kommun. De klagande hävdade att det borde vara ett stängsel runt vindkraftsverket på grund av faran för nedfallande föremål och iskast.
”Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten” står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnade av yta intill vindkraftverket.
Denna tolkning överensstämmer även med den som gjorts i andra EU-länder2. I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftsverk så att det inte medför olägenheter för människors hälsa.
Dessutom kan inhägnad av ett område med vindkraftverk komma att inskränka på allemansrätten och begränsa människors möjlighet till utevistelse. Allemansrätten är grunden för friluftslivet och ger människor tillgång till att vistas i naturen.
I stället för att ställa krav på stängsel har tillståndsmyndigheter i vissa tillståndsbeslut ställt krav på varningsskyltar med information om risken för iskast.

Jämför även med denna riskbedömning om iskast som Vattenfall gör:
wp/wp-content/uploads/2014/10/2012-Vattenfall-iskast-risker.png
Givetvis delar Dag Blomqvist inte dessa myndigheters uppfattning i olika frågor.
________________________
Vem talar för Holmön och Naturvårdsverkets ägarandel
En Stilla Reflektion:
Har länge följt Holmöns vindkraftsdiskussioner här på VK, läst holmon info och fria vindar. Började i somras. Det som genomsyrar alla diskussioner och kommentarer är följande: det finns ett stort motstånd för vindkraftsetablering på Holmöarna. Ett litet antal av de fasta åretomboende är förespråkare, och som anser att enbart deras röst ska räknas. Majoriteten av markägare, fastighetsägare och fritidsboende är emot. Alla vill att Holmön överlever och utvecklas men majoriteten ser inte vindkraften som lösningen på Holmöns överlevnadsproblem. Majoriteten ser snarare vindkraften som spiken i kistan, att det tar död på det sista som finns kvar. Sista året har personer flyttat ut för att bli åretruntboende, dessa har inte bemöts särskilt trevligt av andra fast boende som finns på ön. Varför – jo, för att de inte vill ha vindkraft. Så här är en verklig paradox – de som vill att Holmön överlever och får fler fast boende är samma personer som försöker jaga bort de som flyttar dit. Det rimmar otroligt illa med Torbjörn Lindbergs artikel ovan. Det bevisar snarare att det inte är Holmöns överlevnad vindkraftsprojektet handlar om – det handlar snarare om egen vinning.
Det finns några mycket intressanta inlägg på Fria Vindar, bland annat om oetisk forskning samt ett om Holmöns Fladdermusfauna. Här knyter Holmöarna återigen in som ett viktigt del av migreringsstråk över Kvarken. www.friavindar.se
Kan vidare tillägga att alla skriverier om att Namninsamlingen mot Vindkraft på Holmöarna inte existerar är osanna. Den existerar. Har läst och sett den med egna ögon. Den växer stadigt. Torbjörn Eriksson har i flera tidigare kommentarer inbjudit alla som vill läsa listan att besöka honom på Holmön. Det är alltså bara söka upp Torbjörn Eriksson skulle man vara intresserad av att ta del av den. Det har undertecknad gjort (och väljer samtidigt att vara anonym på grund av hur Torbjörn Eriksson blir behandlad av alla förespråkare här i VKs kommentarsfält.)
Sven Nordblad:
Hej,
Ett par rättelser till ditt inlägg. Majoriteten av Holmöns markägare eller drygt 80% stöder vindkraftsprojektet, 60-65% av de mantalsskrivna liksom många av de fritidsboende.
Sedan din jämförelse mellan friavindar.se och holmon.info som jag inte tycker är rättvis. På Fria vindar ägnar man sig – faktiskt – mycket ofta åt grova anonyma personangrepp istället för att hålla sig till sakfrågan. Jag tror du missat att läsa kommentarerna på sidan!
Och jag förstår fortfarande inte varför man på Fria vindar inte vågar stå upp för sina åsikter när man säger sig värna så starkt om Holmön, utan nästan undantagslöst uppträder anonymt. Sådant är svårt att ta på allvar.
Jag tycker heller inte att du ska skriva anonymt med svepskälet hur Torbjörn Eriksson blivit behandlad i kommentarerna här på VK. Förväxla inte diskussion i sakfrågor med personangrepp.
Det som varit problematiskt är att Torbjörn återkommande gjort inlägg med allvarliga felaktiga misstankar om att Björn Olsen haft något med ett försvunnet örnbo att göra. Trots att Björn och undertecknad i flera dagar påpekat och dokumenterat att påståendet är osant.
Dessutom har Torbjörn ännu inte tagit bort inlägget på sin sida – eller styrkt det – som sprider misstankar om att de mycket seriösa ornitologer som gör fågelundersökningarna på Holmön använder sina kunskaper för att förstöra boplatser:
20140921-FV-Anklagar-ornitologer
Tycker du detta är ett personangrepp på Torbjörn eller ett relevant påpekande?
Hälsar
Sven Nordblad
En Stilla Reflektion:
Naturvårdsverket äger ensamt 55% av Holmöarnas areal. Så arealmässigt är markägare emot vindkraftsprojektet. Alltså inte en majoritet av markägare som stödjer projektet. Avslutar med Naturvårdsverkets egna ord från samrådsomgången februari 2014: ”Etablering av vindkraft på Holmöarna kommer att ge upphov till påtaglig och irreversibel skada enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.”
Sven Nordblad:
Hej,
Jag känner igen argumentet om att Naturvårdsverket äger 55% av Holmöarnas areal. I och för sig betyder det inget i detta sammanhang eftersom inga verk planeras inom naturreservatet eller Natura 2000.
Men sedan undrar jag om siffran verkligen stämmer och var du i så fall fått den ifrån? Redovisa gärna detta.
Annars är den vanliga uppfattningen att Naturvårdsverket äger ca 1.790 ha av Holmöarnas totalt 5.128 ha. Reservatet omfattar 2.800 ha. Dvs den övriga marken uppgår till 3.338 ha vilket är 65% av den totala arealen. Det är nämligen så att Naturvårdsverket inte löst in all mark inom reservatet vilket framgår t.ex av denna bild:
Natura2000-skotselplan-privatmark
Fortfarande har Torbjörn inte tagit bort inlägget på sin sida – eller styrkt det – som sprider misstankar om att de mycket seriösa ornitologer som gör fågelundersökningarna på Holmön använder sina kunskaper för att förstöra boplatser.
Tycker du detta är ett personangrepp på Torbjörn eller ett relevant påpekande?
Hälsar
Sven Nordblad
________________________

Comments are closed.