{"id":4264,"date":"2016-03-17T23:51:57","date_gmt":"2016-03-17T22:51:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.holmon.info\/?p=4264"},"modified":"2016-03-17T23:51:57","modified_gmt":"2016-03-17T22:51:57","slug":"renar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/holmon.info\/?p=4264","title":{"rendered":"Renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna: En ol\u00e4mplig plats helt enkelt"},"content":{"rendered":"
\n\"20160121-Holmon-Renar-Capella\"<\/a>
\nRensl\u00e4pp i Byviken skedde vid tre tillf\u00e4llen 2016 n\u00e4r Capella inte kunde ang\u00f6ra rampen.<\/i>
\nFr\u00e5n Debattartiklar i V\u00e4sterbottens-Kuriren 2015-11-13<\/a>
\nOavsett om Holm\u00f6n ska anses ing\u00e5 i renbetesomr\u00e5det eller ej, finns det goda sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta om det \u00e4r l\u00e4mpligt med renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna. Ansvariga b\u00f6r noga \u00f6verv\u00e4ga om det \u00e4r motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transporten medf\u00f6r f\u00f6r det relativt lilla omr\u00e5de f\u00f6r renbete som Holm\u00f6arna utg\u00f6r.<\/strong>
\nDet skriver Olle Nygren, bofast p\u00e5 Holm\u00f6n och bland annat entrepren\u00f6r f\u00f6r Trafikverkets skoterled \u00f6ver havsisen.
\n\u00c4r det l\u00e4mpligt med renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna? Renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna har aktualiserats av att familjen Andersson fr\u00e5n Rans sameby vill ta ut renar f\u00f6r vinterbete till Holm\u00f6arna.
\nHistoriskt kan man se att det finns dokumenterat att renbete f\u00f6rekommit p\u00e5 Holm\u00f6n under b\u00f6rjan av 1900-talet, men inte d\u00e4refter. Gamla kartor och andra gamla dokument pekar p\u00e5 att just Holm\u00f6arna inte har ing\u00e5tt i det omr\u00e5de som allm\u00e4nt kallats f\u00f6r \u201drenbetesland\u201d.
\nEtt av senaste dokumenten som ligger till grund f\u00f6r dagens bed\u00f6mning av renbetesomr\u00e5den \u00e4r det som kallas \u201dByaordning f\u00f6r Ran sameby\u201d fr\u00e5n 1946. I detta dokument uppr\u00e4knas ett antal socknar, en p\u00e5 den tiden anv\u00e4nda samh\u00e4llsenheter, som sedermera kom att bli kommuner.
\nI denna uppr\u00e4kning av vinterbetesomr\u00e5den \u00e4r Holmsunds och Holm\u00f6ns socknar inte inkluderade. Alla andra kustsocknar n\u00e4ra Ume\u00e5 \u00e4r inkluderade. Socknarna har sedermera blivit egna kommuner och Holm\u00f6ns och Holmsunds kommuner har sen inf\u00f6rlivats i Ume\u00e5 kommun. Ume\u00e5 socken ingick i renbetesomr\u00e5det och Ume\u00e5 kommun blev d\u00e4rf\u00f6r del av renbetesomr\u00e5det.
\nDet kan d\u00e4rf\u00f6r, med viss logik, anses att omr\u00e5den, som under den tid som g\u00e5tt, kommit att inf\u00f6rlivas i Ume\u00e5 kommun automatiskt d\u00e4rf\u00f6r blivit del av renbetesomr\u00e5det, \u00e4ven om de eventuellt inte var det fr\u00e5n b\u00f6rjan.
\nF\u00f6r att avg\u00f6ra om dessa omr\u00e5den, som tidigare inte listats i Rans Byaordning, allts\u00e5 det som tidigare var Holmsunds och Holm\u00f6ns socken, kan anses ing\u00e5 i vinterbetesomr\u00e5den f\u00f6r Rans sameby kr\u00e4vs ett utslag i civilr\u00e4ttslig domstol. S\u00e5dana processer \u00e4r tidsutdragna och drar stora kostnader, som ingen vill ha.
\nKan man hitta en annan v\u00e4g? Utan att ta st\u00e4llning till om Holm\u00f6arna ing\u00e5r i renbetesomr\u00e5det eller inte, kan man i st\u00e4llet fundera kring l\u00e4mpligheten till vinterbete p\u00e5 dessa \u00f6ar.
\nVi kan fundera kring varf\u00f6r man utel\u00e4mnade Holm\u00f6ns och Holmsunds socknar som vinterbetesomr\u00e5de i Rans Byaordning fr\u00e5n 1946. Varf\u00f6r skulle just dessa omr\u00e5den inte vara med? Det finns ingen uppenbar f\u00f6rklaring i det dokumentet.
\nDet b\u00f6r dock \u00e4nd\u00e5 finnas n\u00e5got sk\u00e4l till varf\u00f6r just dessa omr\u00e5den inte fanns med. Holmsunds socken bestod av Obbolas och Holmsunds f\u00f6rsamlingar. En stor del av detta omr\u00e5de best\u00e5r av \u00e4lvmynningen och kustomr\u00e5den. Socknen bestod s\u00e5ledes av mycket vatten och strandomr\u00e5den mot b\u00e5de \u00e4lv och hav. \u00c4ven Holm\u00f6arna, som en \u00f6grupp ute i havet, har mycket havsstrand.
\nI dessa omr\u00e5den var, och \u00e4r det \u00e4n i dag, ofta os\u00e4kra isf\u00f6rh\u00e5llanden vintertid. Detta har \u00e4ven \u00f6kat under senare \u00e5r i och med klimatuppv\u00e4rmningen med mildare vintrar, till exempel de tv\u00e5 senaste vintrarna utan riktig havsis. H\u00e4r kan man kanske ocks\u00e5 f\u00e5 lite v\u00e4gledning fr\u00e5n de historiska \u00f6gonvittnesskildringar som finns.
\nHuvuddelen av de \u00f6gonvittnesskildringar, som finns om renbete p\u00e5 Holm\u00f6n och vid kusten, visar att det var problematiskt med renar n\u00e4ra havet. Det blev ibland akut att flytta renarna tillbaka till fastlandet innan islossningen, med o\u00f6nskade strapatser som f\u00f6ljd.
\nH\u00e4r framg\u00e5r \u00e4ven att renarna g\u00e4rna s\u00f6kte sig till havsisen f\u00f6r att kunna slicka i sig salt och att renarna d\u00e5 kunde forts\u00e4tta ut p\u00e5 isen och g\u00e5 ner sig och f\u00f6rolyckas. Detta ledde till att man var tvungen att s\u00e4tta av extra personella resurser f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra att renarna gav sig ut p\u00e5 havsisen. Det finns s\u00e5ledes kunskap bland samerna om de problem som havet och havsisen medf\u00f6r.
\nI en statlig utredning st\u00e5r ocks\u00e5 \u201d\u00d6n har i \u00e4ldre tider bes\u00f6kts f\u00f6r vinterbete. Detta f\u00f6rekommer inte l\u00e4ngre eftersom isbrytningen l\u00e4gger hinder i v\u00e4gen. Mycket talar d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att vinterbetet numera skall anses \u00f6vergivet\u201d. Denna utredning st\u00e4rker s\u00e5ledes ocks\u00e5 uppfattningen att \u00e4ven samerna sj\u00e4lva ansett att renbete p\u00e5 Holm\u00f6n skulle vara s\u00e5 ol\u00e4mpligt att \u00f6gruppen \u00f6vergetts.
\nOavsett om Holm\u00f6n ska anses ing\u00e5 i renbetesomr\u00e5det eller ej, finns det s\u00e5ledes goda sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta om det \u00e4r l\u00e4mpligt med renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna.
\nFamiljen Andersson och Ran sameby b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r noga \u00f6verv\u00e4ga om det \u00e4r motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transport till Holm\u00f6n medf\u00f6r f\u00f6r det relativt lilla omr\u00e5de f\u00f6r renbete som Holm\u00f6arna utg\u00f6r.
\nOlle Nygren, Holm\u00f6n<\/b>
\nKlicka p\u00e5 Read more<\/strong> f\u00f6r n\u00e5gra kommentarer kring artikeln …<\/em>\n<\/div>\n


\nI artikeln i VK n\u00e4mns ett renbes\u00f6k p\u00e5 Holm\u00f6n f\u00f6r mer \u00e4n 100 \u00e5r sedan. Om detta skrevs det i Umebladet den 19 mars 1906 n\u00e4r renarna drevs ut till Holm\u00f6n och den 24 april 1906 n\u00e4r de under mycket sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden hastigt m\u00e5ste \u00e5terv\u00e4nda d\u00e5 isen b\u00f6rjat spricka upp.<\/p>\n\n\n
\n\"19060319-Umebladet-renar\"<\/a><\/td>\n\"19060423-Umebladet-renar\"<\/a><\/td>\n\"1906-Folke-Renfjall-1\"<\/a><\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

S\u00e4llsynt bes\u00f6k.<\/b>
\n  Lappar med sin renhjord hafva nu begifvit sig ut till Holm\u00f6n, hvarest betet f\u00f6r renarne l\u00e4rer vara mycket b\u00e4ttre \u00e4n p\u00e5 fastlandet. M\u00e5nga \u00e5rtionden hafva f\u00f6rlupit sedan lappar med sina renar bes\u00f6kt Holm\u00f6n.
\nLapparnas flyttningsf\u00e4rder,<\/b>
\n  upp till fj\u00e4llen antr\u00e4das fr\u00e5n kustlandet i dessa dagar och kunna vara besv\u00e4rligare \u00e4n m\u00e5ngen anar. I synnerhet hade lappmannen Anders Sivert Johansson fr\u00e5n Sorsele, hvilken en del af vintern uppeh\u00e5llit sig \u00e5 Holm\u00f6n en h\u00f6gst anstr\u00e4ngande f\u00e4rd \u00f6fver vestra Kvarken p\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen. Till f\u00f6ljd af den hastiga sn\u00f6sm\u00e4ltningen hade nemligen s\u00e5 mycket vatten bildat sig p\u00e5 isen, att detsamma stod up p\u00e5 sidorna p\u00e5 renarne. Som vanligt medf\u00f6rdes vid bufferingen en del flyttningssaker, som tre barn, det \u00e4ldsta en gosse om 11 \u00e5r. De sm\u00e5 buros af f\u00f6r\u00e4ldrarne, men den 11-\u00e5riga gossen m\u00e5ste i likhet med de \u00f6fvriga af flyttningslaget vada i det kalla vattnet och stod det den lille h\u00f6gt upp p\u00e5 kroppen.
\n  Den ett par timmar l\u00e5nga vandringen \u00f6fver Kvarken blef en str\u00e4fsam och h\u00e5rd f\u00e4rd och genast de kommit \u00f6fver till fastlandet m\u00e5ste en v\u00e4ldig stockeld uppg\u00f6ras f\u00f6r att alla skulle f\u00e5 torka sig och byta kl\u00e4der.
\n  Lappmannens lif bjuder som synes m\u00e5nga sv\u00e5righeter. En gl\u00e4dje, den st\u00f6rsta f\u00f6r Sievert var, att hans renar haft ett utm\u00e4rkt bete derute, och voro feta och vackra.
\n  Med gladt mod tr\u00e4dde Sievert med de sina den l\u00e5nga f\u00e4rden upp till fjellen.<\/em>
\n________________
\nI artikeln n\u00e4mns ocks\u00e5 L\u00e4nsstyrelsens Byordning f\u00f6r Ranbyn<\/a> den 25 maj 1946 d\u00e4r ”Lappbyns gr\u00e4nser” innefattar till exempel Ume\u00e5 och S\u00e4var socknar men inte Holm\u00f6n som vid denna var en egen socken:
\n\"19460525-Byordning-Ran-p1\"<\/a>
\n________________
\nDen statliga utredningen SOU 2006:14<\/a> ”Samernas Sedvanemarker” s\u00e4ger om Holm\u00f6n:
\n\"SOU-2006-14-Holmon\"<\/a>
\nSlutsatsen att (eventuellt) renbete har upph\u00f6rt p\u00e5 Holm\u00f6n \u00e4r riktig. D\u00e4remot \u00e4r anledningen inte att isen bryts p\u00e5 vintern – det g\u00f6r den n\u00e4mligen inte. V\u00e4stra Kvarken avlyses ist\u00e4llet f\u00f6r sj\u00f6trafik n\u00e4r isf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r s\u00e5dana att en vinterv\u00e4g kan \u00f6ppnas.
\nSnarare \u00e4r anledningen den som samen Folke Renfj\u00e4ll ber\u00e4ttar i en intervju fr\u00e5n 2005 som \u00e5terges i tidningen Oknytt nr 1-2 2015:
\n F\u00f6r honom \u00e4r nog Holm\u00f6arna fortfarande ett lockande reservbete, ett ”kobje-jahke”, n\u00f6d\u00e5rsomr\u00e5de, som vi kallar det d\u00e5 mossan fryser fast i backen. Men det skulle f\u00f6rst\u00e5s inneb\u00e4ra stora insatser f\u00f6r Folkes grupp att fara \u00e4nda dit ut, f\u00f6r idag styr ekonomin mer \u00e4n f\u00f6rr. Holm\u00f6f\u00e4rjan tar dessutom bara ett tjugotal renar \u00e5t g\u00e5ngen och g\u00e5r 3-4 g\u00e5nger per dag. En st\u00f6rre f\u00e4rja skulle \u00e4ndra p\u00e5 den saken.
\n Milda vintrar med regn och skare – s\u00e5 kallade ”flen\u00e5r” – inneb\u00e4r i regel en vistelse med renarna n\u00e4rmare kusten. Men havsisen var s\u00e5dana vintrar ocks\u00e5 d\u00e5lig, om den \u00f6verhuvudtaget l\u00e5g fast. Holm\u00f6n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan att r\u00e4kna med som flen\u00e5rs-omr\u00e5de. Det m\u00e5ste ju vara kallt och k\u00e4rnis innan man kan flytta dit ut, och sedan tillbaka igen.<\/em>
\nMed den nya f\u00e4rjan Capella \u00e4r det nu m\u00f6jligt att frakta ut en lastbil som rymmer 70-80 djur. Men det blir m\u00e5nga turer och best\u00e4llningstrafik med f\u00e4rjan drar stora kostnader. Hemf\u00e4rd med renarna \u00f6ver isen l\u00e4r heller inte vara m\u00f6jligt d\u00e5 isen i \u00e5r aldrig lagt sig ordentligt (jmf citatet ovan) och det redan \u00e4r \u00f6ppet vatten mot fastlandet.
\nAtt upparbeta ny renbetesr\u00e4tt p\u00e5 Holm\u00f6n tack vare den nya f\u00e4rjan \u00e4r knappast m\u00f6jligt genom de protester som framf\u00f6rts.
\n________________
\nP\u00e5 Holm\u00f6arna finns numera uppskattningsvis mellan 700-900 renar spridda \u00f6ver hela \u00f6gruppen, \u00e4ven p\u00e5 huvud\u00f6n Holm\u00f6n. P\u00e5 informationsm\u00f6te i Pr\u00e4stg\u00e5rden 9 oktober 2015 sades att de skulle h\u00e5llas endast p\u00e5 \u00c4nges\u00f6n och Grossgrundet. P\u00e5 informationsm\u00f6tet uppgavs \u00e4ven att antalet renar skulle bli 400-500 st.
\nH\u00e4r en bild fr\u00e5n 18 mars<\/strong> d\u00e5 en flock bes\u00f6ker Vinterv\u00e4gskroken. En av renarna \u00e4r ocks\u00e5 utrustad med ett orange halsband som m\u00f6jligen inneh\u00e5ller en GPS-s\u00e4ndare vilken via en mottagarstation<\/a> skulle s\u00e4kra att renarna h\u00e5ller sig p\u00e5 \u00c4nges\u00f6n och s\u00f6derut.
\n\"20160318-Renar-Holmon-1\"<\/a>
\n[Film – OBS 39 MB]<\/a>
\nDock uppeh\u00e5ller sig rensk\u00f6tare endast undantagsvis p\u00e5 Holm\u00f6arna (jmf Byordningen 25 maj 1946 f\u00f6r Ranbyn som anger 3 vaktare f\u00f6r 700 renar) vilket inneb\u00e4r att utf\u00e4stelserna inte uppfylls.
\n_________________
\nN\u00e5gon jakt kan inte ske under tiden som renarna befinner sig p\u00e5 Holm\u00f6n och missn\u00f6jet bland \u00f6ns j\u00e4gare \u00e4r mycket stort.
\nDet finns ocks\u00e5 ett starkt \u00f6nskem\u00e5l att teckna renbetesavtal (exempel<\/a>) f\u00f6r de marker som nyttjas. P\u00e5 s\u00e5 vis kan eventuella skador p\u00e5 skog och mark ers\u00e4ttas enligt ett fastst\u00e4llt regelverk under \u00f6verinseende av Skogsstyrelsen. Mark\u00e4garen skulle ocks\u00e5 erh\u00e5lla en ringa ers\u00e4ttning p\u00e5 ca 3 kr\/ha f\u00f6r att uppl\u00e5ta sina marker f\u00f6r bete. Men tyv\u00e4rr lyssnar rensk\u00f6tself\u00f6retaget inte p\u00e5 dessa \u00f6nskem\u00e5l.
\nPolicy f\u00f6r LRF och Skogs\u00e4garef\u00f6reningarna i renfr\u00e5gan<\/a>
\nF\u00f6r den som bes\u00f6ker Holm\u00f6ns Stora Lanthandel<\/a> finns m\u00f6jlighet att ytterligare f\u00f6rdjupa sig i renfr\u00e5gan genom en p\u00e4rm d\u00e4r Holm\u00f6ns Byam\u00e4n Samf\u00e4llighetsf\u00f6rening samlat en m\u00e4ngd fakta kring rensk\u00f6tsel p\u00e5 Holm\u00f6n och allm\u00e4nt.<\/strong>
\nSven Nordblad<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rensl\u00e4pp i Byviken skedde vid tre tillf\u00e4llen 2016 n\u00e4r Capella inte kunde ang\u00f6ra rampen. Fr\u00e5n Debattartiklar i V\u00e4sterbottens-Kuriren 2015-11-13 Oavsett om Holm\u00f6n ska anses ing\u00e5 i renbetesomr\u00e5det eller ej, finns det goda sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta om det \u00e4r l\u00e4mpligt med renbete p\u00e5 Holm\u00f6arna. Ansvariga b\u00f6r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-4264","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-10-renar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4264","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4264"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4264\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4264"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4264"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/holmon.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4264"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}