Klicka på bilden för större text
I dagarna har Gröna Holmön AB skickat ut ett tilläggsavtal för vindkraftsprojektet på Holmön. Det innehåller främst kompletteringar om bygdemedel och verk med högre effekt. Bygdemedlen ska gå till Holmöns utveckling och är glädjande nog mycket högre än de som normalt erbjuds i avtal om vindkraft.
Folkbladet har publicerat en saklig och informativ artikel om detta i pappersupplagan som vi här återger med tillstånd från tidningen.
Frågan om bygdemedel har vi tidigare tagit upp i en artikel som handlar bl.a om E.ON miljöfond vilken har ett upplägg liknande det för Holmön men med mycket lägre ersättningar. Som jämförelse kommer vindparken på Holmön att innebära årliga utvecklingsmedel på omkring 700.000 kr vid beräknad produktion mot 180.000 kr enligt modellen från E.ON. Utvecklingsmedel som också tillfaller enbart Holmön och inte fördelas över hela Sverige.
Vad detta skulle innebära för Holmöns framtida utveckling är lätt att förstå – som t.ex möjligheter att restaurera en våtmark och fågellokal av unikt slag eller att anlägga en småbåtshamn på östra sidan av Holmön!
Sven Nordblad
Archive for 07. Turism
Tilläggsavtalet
Om Naturskyddsföreningens i Umeå samrådssvar
Naturskyddsföreningen i Umeå har lämnat ett samrådssvar om vindkraftprojektet på Holmöarna. Argumenten som framförs mot projektet består emellertid mest av de vanligaste felaktigheterna och missuppfattningarna om vindkraft och situationen på Holmöarna.
Dessutom har man uppenbarligen inte förstått vilka områden på Holmöarna som planeras för vindkraft, vilket ensamt diskvalificerar samrådssvaret.
________________
Den Violetta guldvingen
I ett samrådssvar lyfter Naturskyddsföreningen fram den Violetta guldvingen som ett viktigt skäl att inte anlägga vindkraft på Holmön. ”Ett exempel på en skyddsvärd art som riskerar att minska i antal eller försvinna från området vid störning är fjärilen Violett guldvinge (Lycaenahelle), som är starkt hotad i hela Europa. Arten har påträffats
utanför Natura 2000-området.”
Här har antingen Naturskyddsföreningen fått det hela om bakfoten i allmänhet eller duperats av Fria Vindar i synnerhet. Eftersom den främst trivs i blöta översvämningsområden av ängskaraktär är det viktigaste tillhållet för Violetta guldvingen på Holmön Degersjön.
”Violett guldvinge finns på blomrik ogödslad slåttermark, i skogsgläntor, på kalkrik mark i fjällen och på andra platser där dess värdväxt växer.” Vare sig till exempel Klafsänget eller Fanasjöarna med sin karga karaktär är optimala miljöer för arten. Vad de och Fria Vindar ”glömmer” att tala om är att den Violetta guldvingen är starkt hotad på Holmön på grund av att Degersjön och andra slåttermarker i snabb takt växer igen.
En restaurering av Degersjön skulle, trots vad Fria Vindar anser, vara en av de viktigaste åtgärderna för att få behålla arten på Holmön. Naturvårdsverket finansierar ett åtgärdsprogram under perioden 2013-2017 för att stärka artens fortlevnad.
Åtgärdsprogrammet väntas även gynna andra hotade arter som också är knutna till öppna marker. Bland dessa arter kan nämnas bland annat storspov, buskskvätta, och sånglärka. Kort sagt har den Violetta guldvingen inte ett dyft att göra med vindkraftsetablering på Holmön. Som vanligt helgar alla medel ändamålet för Fria Vindar. Allt från direkta lögner till att skapa en sanning som har mycket lite med verkligheten att göra. Det är tråkigt om Naturskyddsföreningen i Umeå inte genomskådar detta.
Läs mer om restaurering av Degersjön och hur Fria Vindar motarbetar projektet
Fågellivet på Holmöarna
För generella synpunkter vad gäller Holmöns fåglar hänvisar vi till våra kommentarer till Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar om vindbruk på Holmöarna.
Om Sveriges Ornitologiska Förenings samrådssvar
Tryck Read more för fortsättning …
Vindkraft och vägarna
Att bygga vindkraft på Holmöarna innebär att vägar måste anläggas för installation och underhåll av vindkraftverken. Somliga kallar dessa vägar grova och menar att de innebär skövling medan andra inte håller med och också ser fördelar för turism, jakt, fiske, skogsbruk, bär- och svampplockning.
Var kommer vägarna att gå? De kommer att bli färre eftersom antalet projektområden efter samråd minskades från tre till två. Det västliga området är inte längre aktuellt utan det är det östra och södra området som det nu planeras för och som också är utsedda till riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten efter samråd bl.a med Länsstyrelsen i Västerbotten. Se denna karta:
Vägdragningen enligt det tidigare samrådsförslaget upprättat av Slitevind daterat 2013-12-20 gäller i huvudsak så vitt vi vet och vindkraftverkens slutliga placering kommer att fastställas i samråd med prövningsmyndigheten. Vägarna anläggs med största hänsyn tagen till känsliga områden, se färgmarkeringarna i kartan, som myr- och våtmarker, nyckelbiotoper etc:
En stor fördel med att utesluta det västliga området är att alla verk nu hamnar öster om byn vilket minskar skuggbildning och ljud eftersom västliga och sydliga vindar inte driver ljud in över byn och östliga vindar är mindre vanliga. Vindrosen från SMHI för Holmögadd visar vindarna under januari och juli månad. Eftersom Holmöarna skuggar Holmögadd från norr kommer de nordliga vindarna att vara något kraftigare och de sydliga något svagare än diagrammen visar:
Vägbredder
Minsta vägbredd för transport och underhåll av de planerade verken Gamesa 5.0 MW är 4,5 meter. Verken är sektionerade på så sätt att de kan transporteras med samma utrustning och krav på vägarna som för mindre verk Gamesa 2.0 MW.
De nya vägarna skall anpassas väl i naturen utan höga vägbankar. Vid prövningen jämnställs de närmast med normalt förekommande skogsbilvägar.
För den nya sträckningen på östra Holmön kan man välja samma vägbredd 4,5 meter och anlägga mötesplatser för i första hand timmerbilar och skotare. Eller bredda vägen till 5,5 meter.
Vad innebär detta?
Här en bild av Ängesövägen alldeles efter bron:
Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?
Nästa väg på listan är Holmövägen norr om Salteriet:
Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?
Arealer
I samrådsförslaget anges att ytor för vägar, uppställningsplatser och elnät omfattar 25 ha. Den totala skogsarealen som påverkas är 40 ha. Detta innebär att 15 ha åtgår för korridorer t.ex i vägkurvor. Holmön och Ängesön omfattar vardera ca 2.400 ha. Genom att antalet områden för vindbruk minskats från tre till två kommer ytorna rimligen att bli mindre.
Som jämförelse har Norra Skogsägarna lämnat uppgift på ungefärlig omfattning av de skogsytor som berörs av skogsbruksåtgärder på Holmöarna. Avverkning och gallring sker inte varje år då produktionen är för liten. Vid senaste uttag slutavverkades ca 30 ha (4.700 m3fub) och 45 ha gallrades (1.800 m3fub) vilket motsvarar ungefär 2 års tillväxt. Under vindkraftsparken hela livslängd på ca 30 år kommer alltså 450 ha skog att slutavverkas.
Den skogsareal om ca 40 ha som åtgår för projektet beräknas binda 280 ton CO2/år. Vindkraftsparkens produktion ersätter 180.000 ton CO2/år jämfört med elproduktion med naturgas. Vinsten uppgår alltså till 179.720 ton CO2/år.
Sett i relation till de ytor som berörs av normalt skogsbruk på Holmöarna är de arealer som åtgår för vindkraftsprojektet mycket små. Detta kan inte kallas skövling.
Skogsbruk
Vindkraftsparken planeras inom det som idag kallas områden för produktivt skogsbruk. Inte inom Naturreservatet eller Natura 2000 områden. Detta innebär att en mängd skogsbruksåtgärder normalt utförs som markberedning, plantering, stödplantering, gödsling, gallring och till sist slutavverkning.
Den ökade tillgängligheten innebär ett rationellare skogsbruk med avsevärt mycket mindre körskador i markerna. Som exempel hinner en skotare som samlar ihop avverkat timmer göra 8 varv på fastlandet mot endast 3 varv på Holmöarna beroende på de sämre vägförhållandena.
Skogsdiken som idag är igenkörda av skogsmaskiner kommer också att restaureras när våtmarks- och bäckpassager samanlagt ca nio stycken anläggs. Jämför kartbilden ovan. För våt- och myrmarker innebär detta snarare ett bättre skydd än idag.
Jakt, bär- och svampplockning
Jakt inom området kommer att kunna bedrivas som tidigare. Inga inhängnader eller liknande kommer att behövas. Åter är den ökade tillgängligheten till fördel t.ex när det gäller hemtransport av fällda djur.
Men hur kommer själva jakten att påverkas? Ibland hörs oro i denna fråga. Ett axplock kommentarer från jaktbloggar antyder dock att jakten inte försämras. Det här materialet av Leif Häggstrom ingår i ett projekt i Vindval i samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket: [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Att få bättre tillgång till Holmöns och Ängesöns rika bär- och svampmarker har varit ett starkt önskemål från Holmöborna. De nya vägarna kommer att underlätta detta.
Turism och friluftsliv
Den ökade åtkomligheten till Holmöns östliga och Ängesöns norra delar som de nya vägarna innebär är en stor fördel för turism och friluftsliv. Enbart möjligheten att kunna ta sig runt i en slinga på öarna istället för att som idag cykla tur och retur samma väg skall inte underskattas. Eller möjligheten för rörelsehindrade att se mer av Holmöarnas natur. Och det finns många vackra platser väl värda att besöka längs de nya vägarna. Vid Svärtesbredden på östra Holmön planeras en mindre väg ner mot havet. En turistsatsning här med brygga och kanotuthyrning skulle vara ett fint utflyktsmål.
Men denna väg tjänar också ett annat och kanhända viktigare syfte. I takt med att Gäddbäck och kanalen mellan Holmön och Ängesön alltmer grundas upp behövs på sikt möjlighet till en småbåtshamn så att man fortfarande på ett enkelt vis kan nå de östra delarna av öarna för fiske och friluftsliv. Utformningen av denna måste ske i samråd med Länsstyrelsen eftersom området ligger inom Natura 2000 området.
Vägarna ovan fotograferades den 16 juli 2014 mitt på dagen. Avsikten var inte att fånga dem utan turister men eftersom inga var synliga under de timmar fotograferingen skedde blev det ändå så.
Från Öland och Gotland finns också erfarenheter som visar att turismen inte missgynnas av vindkraften. Snarare finns möjligheter att anordna särskild vindkraftsturism som lockar besökare runt om i landet.
Läs mer om turism och vindkraft på Öland och Gotland.
Frågeställningar
Vägarna planeras även över marker där markägarna inte tecknat avtal med Slitevind. Överenskommelser måste träffas med dessa i de fall de inte accepterar vägsträckningen. Våtmarker är särskilt känsliga för ingrepp och vägar med passager i dessa områden måste bevakas noga, vilket naturligtvis också görs av prövningsmyndigheten. Vägarna måste också ha lämplig, ej för grov ytbeläggning som passar för cykel.
Påståendet om att vindkraftsparken innebär skövling och grova vägar kan vi nu avfärda en gång för alla.
Men även om det så här långt ser positivt ut vad gäller vägarna är det viktigt, särskilt vid kommande samrådsförhandlingar när reviderade förslag presenteras, att fortsatt noga bevaka Holmöns intressen i denna fråga!
Sven Nordblad
Björn Olsén
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland
Öland och Holmön är öar som på många vis liknar varandra. Jordbruk och fiske är traditionella näringar men också turism. De är också gamla kulturbygder och södra Öland är upptaget på UNESCOS:s världsarvslista.
Ur världsarvskommitténs motivering:
”Dagens landskap på Södra Öland är präglat av sin långa kulturhistoria samt av de geologiska och topografiska förhållandena. Södra Ölands odlingslandskap är ett enastående exempel på hur människan nyttjar öns mångformiga landskap på bästa möjliga sätt.”
Södra Öland är också klassat som ett Ramsarområde med sjömarker som är en av norra Europas viktigaste rastlokaler för bl a arktiska vadare och gäss och är häckplats för ett stort antal sjöfåglar och vadare som är beroende av kontinuerligt hävdade miljöer.
Likheterna med Holmöarna är stora – kulturhistoria, stora naturvärden och fåglar. Den stora skillnaden är förstås att Öland i nutid är ett öppet landskap (Alvaret) och att historien sträcker sig flera tusen år tillbaka jämfört med flera hundra år på Holmöarna.
Det byggs också mycket vindkraft på västra sidan av Öland och i Mörbylånga kommun finns idag inte mindre än 36 st verk. Några av dem syns på denna bild tagen från Ottenby gravfält:
Hur påverkar all vindkraft turismen i området? Jag kontaktade Sten Persson vid Degerhamns Ställplats & Hamn som är en modern campingplats med 4.000 gästnätter per år belägen vid Kalmarsund. Det som är lite speciellt är att 4 st vindkraftverk finns alldeles i närheten. Det närmaste mindre än 100 meter ifrån.
Sten berättade: ”Folk som kommer hit blir alltid förvånade över att verken inte hörs och vi får aldrig några klagomål på dem. När vindkraften diskuteras här på Öland är det mestadels sommarölänningarna som har synpunkter emot. Inte vi bofasta. Mitt förslag är att bara de som är mantalsskrivna här borde få bestämma om vad som ska byggas.”
Man kan tillägga att både Mörbylånga Kommun och Länsstyrelsen i Kalmar är positiva till fortsatt utbyggnad av vindkraften på Öland. Även Öland behöver nämligen utveckling och inte avveckling.
Kan Ölänningarna bygga vindkraft kan Holmöborna!
Men även på Gotland samsas vindkraft och turism mycket bra visar en undersökning genomförd 2013. Läs här sammanfattningen och undersökningen!
Sven Nordblad