Archive for 02. Juridik

Begränsa antalet renar på Holmön

Artikel i VK av Niclas Holmlund

LARS NILSSON
Det råder olika uppfattning kring i vilken utsträckning renar ska få beta på Holmön under vintrarna. Bilden är tagen i ett tidigare sammanhang.

Det råder olika uppfattning kring huruvida renar ska fortsätta att vistas och beta på Holmön under vintrarna. Holmöns byamän menar att en begränsning borde införas medan renägarna i Rans sameby tycker att det fungerar bra.

– All renlav är borta från ön. Den behöver tid att återhämta sig, säger Sven Nordblad, ordförande i Holmöns byamäns samfällighetsförening.

Sedan 2015 har hundratals renar från Rans sameby vistats på Holmön på vintrarna. Enligt Sven Nordblad har detta inneburit ”problem från dag ett”.

– Det blir kvar renar på somrarna och det skapar stora problem för de som bedriver jakt på öarna, säger Sven Nordblad.

Han förklarar att både de som jagar älg och småvilt, som hare, rapporterat att jakthundar av misstag följt efter renar istället för tänkta villebråd.

– Det har ställt till det även när jägare ska träna hundar, säger Sven Nordblad som å samfällighetsföreningens vägnar begärt att Länsstyrelsen ska inskränka renbetet på Holmön.

Länsstyrelsen fattade beslut om att inte vidta några åtgärder kring Rans samebys renskötsel på Holmön i februari med hänvisning till byns rättigheter enligt rennäringslagen.

Holmöns byamäns samfällighetsförening har nu överklagat beslutet.

– Vi anser inte att länsstyrelsens argumentering håller. De har bara sett till situationen det senaste året och inte hur det fungerat under de sju åren som passerat, säger Sven Nordblad.

Han menar att renar inte borde vistas på öarna eftersom där inte finns tillräckligt med mat åt dem.

– Visst har de rätt att vistas där, men vi menar att de inte borde vara där varje år, utan göra uppehåll tills dess att renlaven återhämtat sig, säger Sven Nordblad.

LARS NILSSON
Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle då Rans sameby flyttade renar på våren.

Vinterbetesperioden inom rennäringen pågår mellan den 1 november och den 30 april och sedan sommaren 2016 har Rans sameby förelagts med vite på 100 000 kronor i fall renar vistas på Holmön övrig del av året. Detta sedan renar blivit kvar på öarna även på sommaren.

Renägare Magnus Andersson, tidigare även ordförande i Rans sameby, medger att man tidvis haft svårt att få djuren från Holmön i tid, men att man nu följer reglerna.

– Vi använder allt vi har till förfogande nu för att få med oss alla renar. Vi vet om att det blir vite och vill undvika det, säger Magnus Andersson.

Elin Stormare
Magnus Andersson från Rans sameby.

Problemen med att samla in alla renar för transport från Holmön har bland annat underlättats genom att balar med ensilage placerats ut. Det gör att djuren håller sig vid dem.

– I somras var där inte kvar några renar, så det har gått bättre, säger Magnus Andersson som menar att Länsstyrelsen fattat ett ”bra beslut” i frågan.

Att all renlav ska vara borta från Holmön ställer han sig frågande till.

– Har man någon kunskap om renskötsel vet man att renarna reglerar sådant själva. Tar betet slut görs ett uppehåll på några år innan renarna återvänder, säger Magnus Andersson som inte utesluter att detta kan komma att ske på Holmön i närtid.

– Det är inga konstigheter, utan bara så det fungerar.

Anna Ericsson
Rans sameby bedriver rennäring från fjäll till kust.


___________________________________

Kommentarer till artikeln i VK
___________________________________

Renlav på Munkhällan helt avbetad och ingen återväxt är synlig

Ranbyns och övriga samebyars markarealer

För att förstå omfattningen av renskötseln på Holmön är det viktigt att känna till att Holmön och Ängesön har en areal på ca 50 km2. Att jämföra med Ranbyns vinterbetesmarker som omfattar 4875 km2 och åretruntmark 2584 km2. Se tabellen nedan Sametinget Förslag till beslut om gränsdragning, Dnr 2007-12, 2011-02-21.

I förslaget till gränsdragning säger Rans sameby i remissvar att gränsen mellan Ran och Gran bör dras ända från Lappmarksgränsen till kusten. Denna gränsdragning stämmer också med kartan ovan där Holmön inte är rödmarkerad. Vad som egentligen gäller rättsligt om renbete på Holmön måste redas ut i ett civilrättsligt mål som Byamännen inte har råd att driva.

Ranbyn har vidare rätt att enligt 1946 års byordning hålla 7800 renar varav närmare 900 st lämnats utan tillsyn på Holmön. Alltså 1/10 del av renarna på 1/100 del av ytan. Såklart finns det då synpunkter på byn på att renarna letar efter mat i trädgårdar och på kyrkogården. De går också i krondiken och sparkar efter mat i dikesrenarna vilket leder till att Samfälligheten kanske måste komplettera den nyligen utförda dikesrensningen från nerrasad sand och grus.

Renarna har heller inga möjligheter att söka sig till bättre lavmarker då Holmön ligger 1 mil ut i Kvarken och isen mycket förrädisk om den alls bär.

// Sven Nordblad

Tilläggsavtalet

20150415-Folkbladet-vindkraft-s7
Klicka på bilden för större text
I dagarna har Gröna Holmön AB skickat ut ett tilläggsavtal för vindkraftsprojektet på Holmön. Det innehåller främst kompletteringar om bygdemedel och verk med högre effekt. Bygdemedlen ska gå till Holmöns utveckling och är glädjande nog mycket högre än de som normalt erbjuds i avtal om vindkraft.
Folkbladet har publicerat en saklig och informativ artikel om detta i pappersupplagan som vi här återger med tillstånd från tidningen.

Frågan om bygdemedel har vi tidigare tagit upp i en artikel som handlar bl.a om E.ON miljöfond vilken har ett upplägg liknande det för Holmön men med mycket lägre ersättningar. Som jämförelse kommer vindparken på Holmön att innebära årliga utvecklingsmedel på omkring 700.000 kr vid beräknad produktion mot 180.000 kr enligt modellen från E.ON. Utvecklingsmedel som också tillfaller enbart Holmön och inte fördelas över hela Sverige.
Vad detta skulle innebära för Holmöns framtida utveckling är lätt att förstå – som t.ex möjligheter att restaurera en våtmark och fågellokal av unikt slag eller att anlägga en småbåtshamn på östra sidan av Holmön!
Sven Nordblad

Dömd för falsk mutanklagelse

20150320-ATL-Mutanklagelse-s6
ATL 2015-03-20

Vindkraftpark Fröskog i Åmåls kommun – en fallstudie

I ett tidigare inlägg jämförde vi vindkraftsparken i Glötesvålen med projektet på Holmöarna eftersom det finns stora likheter mellan dem. Glötesvalen omfattar 30 vindkraftverk och ligger inom ett lågfjällsområde och är klassat som riksintresse både för rennäring och vindbruk.
Men det finns också anledning att göra jämförelser med andra projekt. Ett sådant är Fröskog där ett avgörande i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) just fattats. Projektet liknar Holmöarna av en särskild orsak – nämligen att bekanta riksmotståndare mot vindkraft agerar på båda platserna och med samma argument.

Froskog-vindpark-karta
I Fröskog finns nu tillstånd att bygga 6 st verk med en totalhöjd av 195 meter enligt Länsstyrelsens i Västra Götaland beslut med dnr 551-18164-2011. Dvs verk som är högre än Turning Torso i Malmö som mäter blott 190 meter, se bild nr 4 från Malmö.
20140828-VV-Vassmolosa-4b
1. Tillstånd
En ansökan om att uppföra 6 st verk lämnades in till Länsstyrelsen i Västergötlands län där Miljöprövningsdelegationen (MPD) gav tillstånd efter att ha bedömt en mängd inkomna synpunkter, mycket ofta identiska med de som används i debatten om projektet på Holmöarna:
– Samråd inte korrekt genomfört
– Välbefinnande
– Levnadsmiljö
– Turning Torso
– Fastighetsvärde
– Turism
– Resursslöseri att bygga mer vindkraft
– Annan ny teknik istället för vindkraft
– Onyttan med vindkraft
– CO2-utsläpp
– Meningslös satsning på vindkraft
– Landskapsbild
– Rekreation, friluftsliv och naturvård
– Maskindirektivet
– Inhängnad
– Fåglar
– Buller och ljus/skuggbildning
– Lågfrekvent buller
– Vittnesmål
– Hindersbelysning
– Vansinnessatsning på vindkraft
– Kulturmiljö
– Bisfenol A
– Radioaktiva tungmetaller
– Återställningskostnader
– Namninsamling med 300 namn (!)
Om Bisfenol A som är en omdiskuterad fråga i Holmöprojektet konstaterar MPD:
20131003-Froskog-Lst-om-Bisfenol
Sammanfattande bedömning:
Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att verksamheten omfattande sex vindkraftverk, om föreskrivna villkor iakttas, går att förena med målen för miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Vad som anförts i ärendet i övrigt förändrar inte denna bedömning. Tillstånd skall därför lämnas för verksamheten.
20131003-Froskog-tillstandsbeslut-Miljoprovningsdelegationen
2. Överklagan till Mark- och miljödomstolen
Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen (MOD). Samma synpunkter som vid tillståndsprövningen återkom i överklagan:
20131103-Froskog-overklagan-Mark-och-Miljodomstolen
3. Beslut i Mark- och miljödomstolen
MOD fattar nu ett kontroversiellt beslut om att införa ett minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus.
Domslut:
Mark- och miljödomstolen gör endast de ändringarna i det överklagade beslutet att
villkor 7 ska ha följande lydelse.
7. Vindkraftverk får inte placeras närmare något av de vid detta tillstånds meddelande befintliga bostadshus än 1 000 meter.

Beslutet innebär att 82% av det planerade vindbruksområdet inte längre kan användas.
20140415-Froskog-dom-Mark-och-Miljodomstolens
4. Överklagan och beslut i Mark- och miljööverdomstolen
Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och vindkraftsbolaget överklagar beslutet i MOD till MÖD.
Länsstyrelsen i Västra Götaland anför:
Det föreskrivna villkoret 7 innebär en inskränkning av bolagets möjligheter att placera vindkraftverk som inte kan anses vara förenlig med god hushållning av markområden. Av bullerberäkningar framgår att bullervillkoret kan innehållas även om avståndet till bostäder understiger 1 000 meter. I vissa fall räcker det med cirka 570 meter. Det föreskrivna bullervillkoret 40 dB(A) vid bostäder får anses vara en tillräcklig indirekt begränsning av avståndet till bostäderna. Av upplevelse- och synbarhetsskäl kan ett minsta avstånd om 500 meter vara lämpligt.
MÖD upphäver beslutet om visst minsta avstånd och sammanfattar:
I ett mål om tillstånd till vindkraftverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det ur bullersynpunkt inte är miljömässigt motiverat med ett preciserat krav på visst avstånd utan att det är tillräckligt att placeringen av vindkraftverken regleras genom ett villkor om maximalt tillåtet buller vid bostäder.
20141023-Froskog-Dom-Mark-och-Miljooverdomstolen
20141023-Froskog-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen
MÖD hänvisar också till en liknande dom där bullernivå och inte avstånd skall vara avgörande:
20130828-Statkraft-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen-473-13
_________________
Så här ser svensk miljölagstiftning ut! Låt nu projektet på Holmöarna få en rättvis miljöprövning. Och låt oss slippa den uppsjö av felaktiga och vilseledande argument som snedvrider debatten. Även om somliga inte vill acceptera det.
_________________
Sven Nordblad

Medvind för förnybar energi och vindkraft på Holmön

 
Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:
– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?
Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet
Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.
Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.
Flygfoto_OKG-580x386
Foto OKG
Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft
VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.
I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.
Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.
I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.
Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över

Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:
Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.
Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.
Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki
I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.
 
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …

Read more

Är bygdemedel från vindkraft muta

Bygdemedel innebär att en viss del av intäkterna från vindkraften återförs till bygden. Systemet används sedan länge för vattenkraften där den är lagstadgad. För vindkraften är det ett frivilligt åtagande.
För Holmöns del skulle de 0,5-1 milj kronor om året som vindkraften kan ge i bygdemedel göra det möjligt att stödja t.ex ett ekologiskt jordbruk eller skapa och underhålla en fågellokal som Degersjön (se särskilt inlägg) eller stödja affären och friluftslivet. Genom att bidrag för olika verksamheter också kan sökas från EU och liknande kan bygdemedlen dubblas eftersom bidrag i regel kräver egenfinansiering med 40-50 %.
Hela Sverige ska leva har gjort en bra sammanfattning om bygdemedel:
Vindbrukets lokalekonomiska nytta
Vad innebär ett mutbrott?
Givande av muta föreligger när någon lämnar, utlovar eller erbjuder en muta eller en annan otillbörlig belöning till en arbets- eller uppdragstagare för dennes tjänsteutövning. Tagande av muta begås när en arbets- eller uppdragstagare för sin egen eller för annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.
Varken markägare eller för den delen Holmöns affärsföreståndare kan sorteras in i kategorin tjänsteutövare med ett arbete hos Umeå Kommun eller Länsstyrelsen där de har möjlighet att deltaga i beslut om vindkraft. Alltså kan varken markarrenden eller förskott på markarrenden från vindkraft betraktas som muta.

Read more