Holmön har fått en egen och ny sägen – nämligen den om renfösning organiserad av vindkraftsbolaget. Den är skapad av Fria Vindar och används mot planerna på vindbruk på Holmöarna.
Sägnen återkommer då och då i inlägg på Fria Vindar till exempel så här:
2014-12-10 23:12:23
Tror snarast att de 7- underverken är en undanskuffad pinsamhet och inga konstnärer är nog inte anlitade. Däremot finns konceptet med renar kvar men samstämmiga uppgifter från samer och från studier gjorda av forskare visar att renar är rädda för vkv och det vore ju djurplågeri att tvinga in renar där. Vi som äger fastigheter på Holmön är också skräckslagna inför hotet att få våra fina öar krossade!
Men är det verkligen sant att i prospektet står det att renar skulle fösas in på Holmön som tidigare sagts eller är det något man fabulerat fram. Vi läser prospektet samrådsdokument 2014-09-25 och påståendena visar sig inte stämma. Så här står det nämligen:
Konsekvenser för rennäringen
Holmöarna har inte använts för renbete på länge och betestillgången bedöms inte påverkas negativt av den planerade vindkraftetableringen. Vissa lavbevuxna ytor kommer att påverkas, men i mycket liten utsträckning i jämförelse med de tillgängliga lavbevuxna ytorna, dvs. stora delar av ögruppen. Skogsbruket har mycket större betydelse för betestillgången än vad vindkraften bedöms ha. Med fler vägar finns risk för att möjligheten att hålla ihop renhjorden försvåras. Detta problem är emellertid mindre på en ögrupp som Holmöarna än i vinterbeteslandet på fastlandet.
Holmöarna ingår i samebyn Rans renbetesmarker. Samerna har således rätt att låta renarna gå på vinterbete på Holmöarna. Över detta förhållande råder inte vindkraftsbolaget. Och bolaget har skyldighet att redovisa den eventuella påverkan som vindkraftsparken kan innebära för möjligheterna till renskötsel på Holmöarna.
Fria Vindars vingliga väg i frågan om renar på Holmön
Renarna nämns för första gången på Fria Vindar i februari 2014:
2014-02-09 16:32:37
Det förekommer uppgifter om att 450 renar ska fraktas ut till Holmön. Nån som vet! Vi måste få veta så vi hinner sätta upp stängsel runt våra trädgårdar. SliteVind vill ju ha renar att beta runt verken. Problemet är att renar skyr vindkraftsområden. De är rädda för ”monstren”. Detta måste givetvis stoppas!
Och Fria Vindar skickar till och med ett nödrop till Länsstyrelsen där man kräver ersättning om planerna genomförs:
2014-02-10 07:39:11
FriaVindar tar i dag kontakt med länsstyrelsen ang renar. Innan några renar släpps på måste vi fastighetsägare beredas möjlighet att på länsstyrelsens bekostnad stängsla in våra tomter. Vi måste få tillfälle att skydda våra trädgårdar från nedtrampande renar, Vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel och päronträd måste skyddas. Stängsligen kan vi utföra själva men vi kommer att debitera kostnaden för detta till Samebyn och/eller länsstyrelsen.
Men så kommer det plötsligt grus i maskineriet. Det visar sig att det, tvärtemot vad Fria Vindar hittills påstått, i själva verket är Rans sameby som står bakom planerna och inte vindkraftsbolaget:
2014-02-10 11:48:37
Vi har pratat med Per Mikael Jon, Rans sameby, inga renar i vinter. Per Mikael kommer ut i början på augusti för en dialog.
2014-02-10 12:44:51
En kontinuerlig närvaro av renar gör det dessutom ännu svårare att etablera vindkraft. Det skulle inte förvåna mig om det är därför Rans väljer just nu att skeppa ut dem. För att visa att det är mark de använder, om än inte ofta. För jag misstänker att deras huvudsakliga marker också är utsatta för diverse gruv- och vindkraftsplaner.
Det kan säkert förhålla sig som Fria Vindar spekulerar nämligen att samebyn vill markera närvaro på Holmöarna trots att det var mycket länge sedan något renbete på Holmöarna förekommit. Endast vinterbete under tiden 1 oktober – 30 april är tänkbart. Och att det i praktiken är mycket svårt att hålla ren på Holmön bland annat därför att en isränna bryts och den hårt trafikerade väg E4 vid Sävar innebär en naturlig gräns österut.
Här ett dramatiskt vittnesmål från 1906 hämtat från SOU 2006:14 visas här:
En Holmöbo berättar om denna händelse:
Söder om Viklunds, vid vägen ner till badstranden, ligger en myr som kallats Lappkåtamyren. Den förklaring jag fick av pappa på det namnet var att han hört att det före hans tid, en vinter, hade varit en eller ett par familjer samer med okänt antal renar som haft läger där. Det tycks ju bekräftas av artikeln, och inte oväntat höll dom på att dränka sig på hemresan.
I modern tid har det ju bara varit ett par rymlingar här – den sista på Holmögadd för några år sedan som jag, i vittnens närvaro, såg slagit följe med en älgfamilj.
Jag tror inte på allvar att samebyn vill frakta ut renar hit – det finns mer lättillgängligt vinterbete.
Men varför dementerar Fria Vindar nu inte sitt påstående om att det är vindkraftsbolaget som står bakom eventuella planer på att tvinga in renar på Holmöarna? Utan istället fortsätter att påstå detta?
Rans sameby
Hos Länsstyrelsen i Västerbottens län finns en hemsida som beskriver länets Samebyar bland annat Rans sameby.
I text och på karta från Länsstyrelsen förefaller Rans marker att i söder nå fram till Bottenvikens kust och inte omfatta Holmöarna:
Holmöarna är heller inte utpekat som riksintressen för rennäring (brunt) enligt denna kartbild från VindRen som också visar riksintressen för vindbruk (blått) dock utan att vindbruksområdena på Holmön uppdaterats:
Så här har tidigare rennäringsdirektören vid Länsstyrelsen Lars G Brandt uttalat sig i en dom i Högsta Domstolen:
Lars G Brandt, som kom i kontakt med rennäringsfrågor år 1979 när han började arbeta på Lantbruksnämnden i Västerbotten, har under åren 1992-2004 varit rennäringsdirektör vid Länsstyrelsen i Västerbottens län. Han har uppgett i huvudsak följande. Han har under åren arbetat med att beskriva samebyarnas markanvändning. Det har varit 1946 års byordningar som har legat till grund för arbetet. Vidare bygger markanvändningsredovisningarna på mycket ingående intervjuer med samebyarna. På länsstyrelsen har det funnits en mycket grundfast uppfattning att hela länet är ett renskötselområde och att det varit så inom överskådlig tid med undantag för Holmöarna. Den bild han haft är också att markerna har varit regelbundet nyttjade.
Huruvida samebyn Rans marker sträcker sig över till Holmöarna och vi får se renhjordar där i framtiden är en fråga som överlämnas till Länsstyrelsen och Sametinget att avgöra och har egentligen inget med artikelns huvudsyfte att skaffa.
Renbetesskador
För eventuella skador som renarna åstadkommer är samebyn ersättningsskyldig. Observera dock att endast vinterbete på Holmöarna är aktuellt. Konflikter kan uppstå men också lösas som denna artikel (läs hela i Sápmi) visar:
Om samebyn Rans marker verkligen sträcker sig över till Holmöarna och kommer att användas för vinterbete i framtiden – och då handlar det inte om enstaka strörenar – står följande klart:
– Fria Vindar kommer enligt vad man själva sagt att driva frågan om ersättning för instängsling så att skador genom renbete på vårlökar, perenner, jordgubbsplantor, buskar, äppel- och päronträd undviks. Jämför detta med uttalandet om det koloniala arvet i artikeln ovan.
– Fria Vindar försöker felaktigt lägga ansvaret för planerna på renbete på Holmöarna på vindkraftsbolaget för att på detta sätt misskreditera det.
– Det är som alltid olyckligt om någon bildat sig en uppfattning om vindbruk på Holmöarna baserad på uppgifter från Fria Vindar. Man kan till och med betrakta detta som en demokratifråga eftersom en demokratisk beslutsprocess kräver korrekta faktauppgifter!
Sven Nordblad