Archive for Holmöns framtid

Kryddströmming på Holmövis

Recept från Holmön på kryddströmming från 1903. Det är en rejäl sats för en halv tunna strömming vilket motsvarar 60-70 liter. Kanske ett alternativ till dagens surströmming. Vi önskar Novas Inn som efterlyst gamla Holmörecept lycka till!
1903-Roberts-Kryddstromming
Strömmingen huvfdas och lägges i ättika och vatten. 2 flaskor skånsk ättiksyra tages till en half tunna strömming och följande mängder kryddor.

      Salt 5 kg
      Socker 2,5 kg
      Kryddpeppar 0,5 kg
      Vitpeppar 0,2 kg
      Kryddnejlikor 0,2 kg
      Lagerblad efter behag
      Ingefära något litet
      Spansk humle för 3 öre
      Salisylsyra 0,25 kg
      Borsyra 0,5 kg

Strömmingen lägges först i ättikan och vattnet 1 dygn eller tills den blir mjuk, varefter den aftömmes och lägges i en annan tunna, där den varvtals öfverströs med ovan nämnda kryddor. Sedan den blir färdig (vilket beror på temperaturen, men torde 6-7 veckor antagas för norm) lägges den i mindre burkar, och lake påhälles från den senare tunnan (Kryddtunnan).

Sven Nordblad

Frågor och svar om Holmöns Sjöängar

På sidan Holmöns Framtid arbetar vi för olika projekt som vill stödja utvecklingen av Holmön. Ett aktuellt sådant är Holmöns Sjöängar som drivs av en ideell förening. Kring detta projekt har uppstått en infekterad debatt på Fria Vindar där sakfrågorna inte är huvudsaken utan där man hellre driver en ren förtalskampanj, mestadels anonym, som seden där är.
Holmöns Sjöängar är ett försök att öka Holmöns attraktionskraft, för både fåglar och människor. Gruppen som driver projektet är alla frivilliga och har inga som helst ekonomiska egenintressen i att skapa eller driva en fågelsjö. Snarare tvärtom, redan nu en läggs massa timmar på att söka pengar, förhandla med markägare och kontakta myndigheter av olika slag. Denna frivilliga arbetstid kommer att öka dramatisk om våtmarken blir en realitet, både under uppbyggnadsfasen och under driften.
Tyvärr har en grupp markägare och andra personer kopplade till Fria Vindar hittat en ny måltavla efter diskussionerna om vindkraften. Genom lögner, insinuationer och förtal dras idén om fågelsjön i smutsen och de som arbetar med projektet misskrediteras.
En punkt som är återkommande i den alltmer animerade debatten är att våtmarksgruppen körde över markägarna och att de ställdes inför ett fullbordat faktum. Det är en direkt lögn. Vi arbetade ut ett prospekt så att vi kunde presentera ett någorlunda realistiskt alternativ som markägarna fått chans att överväga. Men även om det på flera ställen i prospektet och senare i debatten med all önskvärd tydlighet framgått att om vi inte får några markägare med oss så blir det ingen våtmark, har denna fråga återkommit gång på gång. Orsaken kan vi bara sia om, men sannolikt handlar det om en absolut ovilja att ta till sig information och framförallt förstå den.
Låt oss en gång för alla slå fast att en våtmark inte kommer att anläggas på mark som markägaren inte upplåter. Svårare än så är frågan inte.
Man anger vidare att Söråkern skall fortsätta vara jordbruksmark. Visst skall det vara så, men finessen med en våtmark är att den på ett effektivt sätt kompletterar och ökar näringsvärdet på Söråkern. Genom att ha både får och kor som landskapsvårdare får vi dels en attraktiv mark för djuren och en fågelsjö som blir aktiv och dynamisk. Dessutom behöver området inte röjas då mularnas och klövarnas kraft är stor. För djuren kommer vi också att erbjuda betesbidrag.
Ytterligare en missuppfattning är att en fågelsjö är för evigt. Inget kan vara mer fel. Är det så att vi under den femåriga försöksperioden upptäcker att projektet är omöjligt och får dåligt gehör hos Holmöbor och besökare avslutar vi det genom att ”dra ur proppen” och återställer marken till det skick den var.
Ett annat märkligt inslag i debatten är påståenden om att Holmön Byamäns samfällighetsförening skulle ha tagit på sig uppgiften att anlägga och driva fågelsjön och dessutom bekosta markarrenden. Samfällighetsföreningen redogör här för saken. Att dessutom gå till tings för att hävda detta är omdömeslöst.
En sak vi inte betonat men som mycket väl kan bli en realitet är att om Holmöns Sjöängar genomförs kan vi genom olika fonder, stöd från myndigheter, pengar från besökare med mera få in så pass mycket ekonomiska medel att vi dels kan driva fågelsjön, men även för att finansiera deltidstjänstarbeten. Hur formen för det skall se ut är ännu oklart då Föreningen Holmöns Sjöängar inte kan ta på sig arbetsgivaransvar. Även olika näringsidkare på Holmön som lanthandeln, Novas Inn och vandrarhemmen kommer att dra nytta av en ökad besöksström.
Vi har också inhämtat synpunkter från t.ex Naturvårdsverket om projektet och fått svar från den ansvariga för det nationella miljökvalitetsmålet Myllrande Våtmarker:
Naturvårdsverket (ser) gärna att det anläggs våtmarker på det vis som beskrivs i er folder och önskar er lycka till med ert projekt
Sammanfattningsvis kan Holmöns Sjöängar bli en nödvändig och inspirerande injektion för Holmön. En attraktion som både besökare och bofasta kan samlas kring. I ljuset av det undrar vi vad kritikerna egentligen har för bevekelsegrunder för sin genomgående negativa, för att inte säga hatfyllda, attityd.
Att föra en debatt på Fria Vindar har gång efter annan visat sig meningslöst av skäl som ovan. Vi inbjuder därför till debatt i sak på vår sida och besvarar gärna frågor som skickas via epost. Dock inte anonyma sådana.
Adressen är: holmon.info@gmail.com

Björn Olsen och Sven Nordblad

Sjöängen

agda-sjoangen
Fram för mera mångfald! Fåglar av fler slag.
Dom flög iväg när jordbruket blev vad det är idag.
Men Holmön har dessbättre kor och får som kunde gå
och beta runt det vattenblänk vi hoppas en dag få.

En sjöäng, ja en våtmark – en mindre fågelsjö.
En möjlighet för eldsjälar att skapa en miljö
dit fåglar återvänder och där nya visar sej.
Det skulle kunna bli så bra om inte nån sa nej!

En liten grupp har löpt amok och gått direkt till rätten.
Men missförstånd och smutskastning är knappast bästa sätten.
Detaljer går att lösa, man kan faktiskt resonera
och hålla sej till sanningen – det vill jag poängtera!

Ta tillfället i akt nu och underlätta detta,
klyftiga idéer dom bör man värdesätta.
Betänk hur engagerade ornitologer är
i alla väder, höst och vår – när pippin väl är här!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9

Det blir varmare (2)

earth-temperature-timeline-1.jpg
Earth-temperature-timeline-2.jpg

Se hela tidslinjen

 

Arbetsmiljöverket om vindkraftverk

2016-AV-Enercon-skylt
Häromdagen kunde man på sidan som kallar sig Fria Vindar läsa ett inlägg under rubriken ”Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller år 2016 – Utdrag” där besiktningsrapporter nämns för olika leverantörer av vindkraftverk som Vestas, Enercon och Siemens.
Avslutningsvis konstaterar artikelförfattaren C-E Simonsbacka:
Ovanstående utdrag ur AV:s ärenden är ett tydligt bevis på bristande svensk rättssäkerhet vid beslut om tillstånd för vindkraftsverksamhet och vid byggnadsnämndernas beslut och vid byggnadsnämndernas utfärdande av slutbesked för att vindkraftverk ska få tas i bruk”.
Skrivelser om allvarliga hälso- och säkerhetskrav som inte uppfylls har skickats till Sveriges regering, landets kommuner, länsstyrelserna och förstås media. Brottsbalken 20 kap om tjänstemissbruk / tjänstefel nämns.
Detta utlovar onekligen spännande läsning om allvarliga felaktigheter på Sveriges vindkraftverk som numera producerar 17 TWh el per år.
Men – Simonsbacka är noga med att påpeka att citaten bara är ”utdrag” ur Arbetsmiljöverkets (AV) rapporter. Var är rapporterna och vilka felaktigheter avses? Detta framgår inte

Arbetsmiljöverket hjälper gärna till med det material som utelämnats – det är nämligen allmän handling. Här är anmärkningarna i den första rapporten som avser Vestas:
1. EG-försäkran om överensstämmelse saknas. Blankett 2 sid ce2a
2. Bruksanvisning på svenska saknas.
3. Skyddsräcket vid utrymningsluckan är bristfälligt.
4. Skydd mot rörliga delar bristfälligt. Varsvik och Skaveröd: Skyddet mot rörliga delar i rotorn är bristfälligt. Mässingberget: Luckan till rotor kan inte vara märkt som utrymningsväg eftersom att det är ett fast skydd som kräver ett verktyg för att öppnas.
5. Förankringspunkter bristfälliga (för personlig skyddsutrustning). Förankringspunkter sitter väldigt högt och är svåra att nå och upptäcka.
6. Trångt att fylla på fetter, filter.
7. All märkning är inte på svenska.
8. Trångt att fylla på fetter, filter.
9. Rökdetektorn saknar varningssignal.
10. Det finns en risk att nödstoppet som är placerat under takluckan i nacellen (det vridbara tornet högst upp) går sönder om man kliver på det.

_______________________
Bilden överst visar exempel på skyltar för utrymningsväg som saknas på entredörrarna till verken från Enercon i Mjärdevi och Sälshög. Bilden nedan, också från Enercon, visar två vingmuttrar som inte är tillåtna:
2016-Enercon-rorliga-delar
_______________________
För att det inte ska uppstå några missförstånd är det viktigt att påpeka att dessa brister självklart bör åtgärdas. Arbetarskydd är viktigt!
Men att som artikelförfattaren vill påskina, så allvarliga missförhållanden föreligger att 10% av Sveriges energiproduktion bör stängas och påstå att myndighetsmissbruk föreligger är inte seriöst.
Däremot bör C-E Simonsbackas idoga arbete under 15 år med att stärka arbetarskyddet vid Sveriges vindkraftverk naturligtvis premieras!
_______________________
Nu vore det förstås lätt att jämföra vindkraftverk med bristande säkerhet vid elproduktion genom kärnkraft, se till exempel det här inslaget från Fukushima i Daily Telegraph, men det handlar ju inte inlägget idag om …
Däremot, eftersom C-E Simonsbacka stöder sig på AV är det intressant att också redovisa AV:s uppfattning i en annan fråga som rör vindkraft. Nämligen risken för ”iskast”, ”skyddsavstånd” och ”Allemansrätten”.
Så här säger AV om detta:

Är ett vindkraftverk en roterande maskin och varför är inte vindkraftverket inhägnat eller på annat sätt begränsat av en skyddszon som maskindirektivet föreskriver?
Enligt Arbetsmiljöverkets tolkning finns det inget stöd i maskindirektivet för att ställa krav på att vindkraftverk ska inhägnas. Samma bedömning har även gjorts av miljödomstolen i en dom (M-3735-09) från mars 2010, gällande ett vindkraftverk i Vara kommun. De klagande hävdade att det borde vara ett stängsel runt vindkraftverket på grund av faran för nedfallande föremål och iskast. ”Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten” står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket. Denna tolkning överensstämmer även med den som gjorts i andra EU-länder (regeringsbeslut 2011-03-07 framställningar i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraften m.m.). I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverk så att det inte medför olägenheter för människors hälsa.
Dessutom kan inhägnad av ett område med vindkraftverk komma att inskränka på allemansrätten och begränsa människors möjlighet till utevistelse. Allemansrätten är grunden för friluftslivet och ger människor tillgång till att vistas i naturen. I stället för att ställa krav på stängsel har tillståndsmyndigheter i vissa tillståndsbeslut ställt krav på varningsskyltar med information om risken för iskast.

Vindkraftverk frågor och svar
Hur agerar Arbetsmiljöverket nu?
Innan Arbetsmiljöverket fattar beslut i ärendet ges ni nu möjlighet att som tillverkare komma in med synpunkter samt följande dokumentation:
1. På vilket sätt har ni tänkt åtgärda de 10 bristerna som Arbetsmiljöverket beskriver i texten ovan så att maskinerna lever upp till kraven?
2. En svensk bruksanvisning för alla vindkraftverken.
3. En EG-försäkran om överensstämmelse för alla vindkraftverken.
4. En EG-försäkran om överenstämmelse/försäkran för inbyggnad för hissen för alla verken.
5. En förteckning över hur många verk av respektive modell som har släppts ut på den svenska marknaden.

Nej – Arbetsmiljöverket är alltså inte på väg att stänga ner Sveriges vindkraftverk men utför här som på andra håll ett viktigt arbete för ett bra arbetarskydd!
Sven Nordblad

Skatt för egenproducerad el

Nu är det klart: Skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas

Riksdagen beslutade den 25 november (2015) att godkänna skatteförslagen i budgetpropositionen för 2016. Det innebär att dagens särskilda regler om obegränsad skattebefrielse för egenproducerad vindkraft begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.
Frågan är viktig eftersom det tidigare regelverket har lett till att stora fastighetsägare och flera kommuner har investerat i egen vindkraft eftersom det gett både elcertifikat och skattebefrielse. Det har snedvridit konkurrensen på värmemarknaden, där fjärrvärmen har haft svårt att prismässigt konkurrera med värmepumpar med så förmånliga villkor. Regeringen har beräknat att de ändrade skattereglerna innebär ökade skatteintäkter om ca 190 miljoner kronor per år. Dessutom har skattebefrielsen urholkat elcertifikatsystemet.
Ändringen i lagen om skatt på energi, om undantag från skatteplikt, ska gälla för el som framställts i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW. För vindkraft blir begränsningen 125 kW installerad generatoreffekt och för solceller 255 kW installerad toppeffekt. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2016.

Citatet ovan är hämtat ur ett pressmeddelande från Svensk Fjärrvärme
Så gick det till när skatt på egenproducerad el från vindkraft och solkraft infördes. Ett argument var att EU krävde detta. Men nu visar det sig att detta inte stämmer.
Regeringen har motiverat skatten med att EU:s regler om konkurrens och statsstöd kräver att Sverige inför skatten. Men det stämmer inte, säger EU-kommissionens representation i Sverige till SVT Nyheter.
SVT – En ren idiotskatt
Nej, avsikten från EU är inte att förhindra utbyggnaden av förnybar el. Och de som till en början applåderade begränsningarna därför att de främst drabbar vindkraften bör nu tänka om. Dessutom slår begränsningarna orättvist då den räknas per juridisk enhet vilket drabbar t.ex detaljhandelskedjan COOP men inte ICA där varje handlare har ett eget organisationsnummer.
Så här var Sveriges elproduktion 2015 enligt SCB. Solkraften är tyvärr så obetydlig (ca 0,060 TWh/år) att den inte syns i diagrammet:
2015-Sveriges-elproduktion-SCB
Riksdagen beslutade fel när lagändringen infördes. Det anser till och med EU. Tråkigt nog drabbas solkraften men även vindkraften trots att den är ett bättre alternativ i Sverige därför att den är mycket billigare och producerar mest på vintern när strömmen behövs som bäst medan det är tvärtom för solkraften. Produktionskostnaderna för olika energislag ser idag ut ungefär så här:
Elforsk-14-40-fig-11
El från nya och framtida anläggningar 2014 (ELFORSK)
El från småskaliga solanläggningar är alltså dyr att producera men genom stöd och skatterabatt kan det ändå bli en lönsam affär för den enskilde stug- eller villaägaren. Ett kommunalt bostadsbolag med många lägenheter under samma organisationsnummer går däremot miste om skatterabatten eftersom solanläggningarna går över storleksgränsen.
Gör om – gör rätt. Ta bort skatten på egenproducerad el!
Sven Nordblad

Det blir varmare

Klimatforskaren Ed Hawkins har skapat en graf som visar hur temperaturen på jorden ökat under de senaste 166 åren …

spiral_optimized
Liksom somliga anser att jorden är platt finns de som inte accepterar den vetenskapliga forskning som övertygande visar att jorden snabbt blir varmare och att det är människan som orsakar den globala uppvärmningen.
Men varför är det så? Här är två artiklar som diskuterar frågan och pekar på några bakomliggande orsaker som kanske ger svar:
Dagens Nyheter – Nationalismens kollisionskurs med vetenskapen
Aftonbladet – Om klimathoten bar burka hade det varit lättare
Sven Nordblad

Energiöverenskommelsen 2016

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Energiöverenskommelsen innebär att elcertifikatsystemet förlängs och att det mellan 2021 och 2030 sätts ett mål om ytterligare 18 TWh (terawattimmar) förnybar elproduktion. Den så kallade effektskatten på kärnkraft avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
– En bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken är något som vi i Centerpartiet drivit länge. Därför är det mycket glädjande att en sådan nu kommer på plats. Långsiktighet och stabilitet är bra för jobben, miljön och konkurrenskraften, säger Annie Lööf i en kommentar.
– Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.
Liberalernas Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna i förra veckan, twittrade när överenskommelsen presenterades: ”’100 procent förnybart 2040’. Kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!”
– Det nya målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften. Ambitionsnivån på 18 TWh fram till 2030 räcker dock inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040, säger Linda Burenius Magnusson, head of public affairs på vindkraftsbolaget OX2.

Veckans klimatnyheter 4-10 juni 2016
Citatet ovan är en bra sammanfattning av Regeringens Energiöverenskommelse 2016. De tongivande partierna i svensk politik har nu gemensamt bestämt färdriktningen för energipolitiken. Målet är 100 % förnybart år 2040 vilket skall nås genom förlängt och utökat stöd för elcertifikat.
20160611-Energioverenskommelsen-2
Men möjligheten från 2009 års uppgörelse att ersätta dagens kärnkraftverk med nya på samma plats finns kvar. Detta är alltså inget nytt liksom att subventioner från svenska staten inte ska ges. Försäkringsansvaret för olyckor skall också höjas (visserligen blygsamt) samt ska kärnkraftsägarnas fulla ansvar för omhändertagandet av kärnkraftsavfallet fortfarande gälla.
I praktiken omöjliggör detta ny kärnkraft, vad än förespråkarna hoppas.
Genom att effektskatten slopas kommer sannolikt endast fyra kärnkraftreaktorer att läggas ner dvs O1, O2, R1 och R2. Hade effektskatten verkligen varit avgörande för fortsatt drift hade detta inte skett, men tyvärr är anläggningarna för gamla och olönsamma för att driften ska fortsätta. Fastighetsskatten för vattenkraft kommer också att minskas. För att kompensera för skattebortfallet höjs energiskatten istället med 4 öre.
20160611-Energioverenskommelsen-0
Slutsatsen att ny kärnkraft inte kommer att byggas framförs också av Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg redan 2014-09-18 i en artikel i SVD kallad Ny svensk kärnkraft är en utopi där han bland annat säger:
– Det här gör att det mycket väl kan vara så att två reaktorer stängs av i närtid. Men inte för att Åsa Romson kräver det, utan av strikt kommersiella skäl, säger Mikael Odenberg.
Samtidigt tar det minst 15 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Därefter ska reaktorn vara i drift i omkring 60 år, följt av 20 års nedmontering. I praktiken handlar det om ett perspektiv på 100 år – en väldigt lång tidsperiod ur ett kommersiellt företags perspektiv. Och detta samtidigt som teknikutvecklingen inom andra energislag går mycket snabbt.
– Mot den bakgrunden är detta med ny kärnkraft också en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år, säger Mikael Odenberg.

Läs också Naturskyddsföreningens artikel DN där man skriver:
Lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera i stället på att utveckla ett helt förnybart elsystem.
Underskott i kärnavfallsfonden
Genom avvecklingen av fyra reaktorer uppstår nu också ett nytt problem, nämligen att Kärnavfallsfonden blir underfinansierad. Eller redan är det, anser många. Kärnavfallsavgiften som bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer. Avgiften måste höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. I framtiden kanske uppemot 10 öre per kWh. Genom de förtida stängningarna minskar nämligen de förväntade inbetalningarna kraftigt och det skapar ett hål i finansieringen som förr eller senare behöver täckas. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan.
Läs förslaget 2015-12-02 från Strålsäkerhetsmyndigheten till Regeringen där man analyserar betydelsen av förtida avställning av vissa kärnkraftsreaktorer.
____________________
Och storsatsningen på förnybart – särskilt vindkraft – pågår redan. VD i Vattenfall Magnus Hall säger så här i en artikel i SVD med rubriken Nu storsatsar vi på förnybart från 2015-11-30:
Vår målsättning är att vi om tio år ska vara en av de största producenterna av förnybar energi i ­Europa och ha tredubblat den installerade vindkrafts­kapaciteten. Under perioden 2016–2020 vill vi vara drivande i investeringsprojekt i förnybar produktion i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien omfattande över 50 miljarder kronor.
Sven Nordblad

Holmön 1987 – reportage i SVT

1987-SVT-01
På SVT Play kan man nu se ett reportage från Holmön inspelat 1987. Passa på att lyssna innan det tas bort om en månad!
Frågorna är desamma nu som för 30 år sedan. Hur ska Holmön kunna överleva? Då satsade man på fårskötsel, tomat- och laxodling. Samt turism.

– Och ön är i sig själv unik. Jag brukar ibland säga att det mest unika med den här ön, det är det att den vägrar absolut att dö.
1987-SVT-04
Långt ute i norra Kvarken, en landmil ungefär från det västerbottniska fastlandet ligger Holmön – en gång Sveriges minsta kommun – nu en liten del av Umeå storkommun. Som mest bodde här 500 personer. Idag dröjer sig ett hundratal bofasta kvar på själva Holmön – huvudön i ögruppen – hårt utsatt av väder och vind. Ensligt, men ändå strategiskt belägen, och därför tidigt befolkad.
– Ja, det är väl egentligen ingen som vet – för det finns ingen dokumentation om den tidigaste bebyggelsen. Utan den får man uppskatta. Och det finns en gammal tradition som säger att det ska ha varit tre stycken fiskarlappar som kom hit en gång i världen. Traditionen talar också om vissa namn, men det finns ingen dokumentation. Ska man ha en dokumentation på konkreta personer, då får man gå ända fram till Gustav Vasas tid – och hans jordeböcker och hans skattelängder. Där finns Holmön upptagen, och där kan man få reda på namn på bofasta människor, skattelagda personer. Och det är så tidigt som 1539.
1987-SVT-02
Det är alltså fem eller sex hundra år sedan eller mer, som de första människorna bosatte sig här – men redan långt tidigare kom fiskare och säljägare hit för mer säsongsmässig bosättning. Och på Stora Fjäderägg, en annan av öarna i ögruppen, kryper just nu arkeologer från Umeå Universitet och dess centrum för arktisk kulturforskning bland mossa och stenar för att söka igenom några mycket gamla husgrunder.
– Vad håller du på att leta efter här egentligen? Jo, jag letar efter brända ben och kol. Jag hittar lite grand här, det finns mycket små bitar ben just här. Varför letar du just här? Jo, för att det här är en eldstad som finns inne i den här husgrunden som vi står i nu. Det är här man har chans att hitta bevarade ben. Sen så kan vi också hitta kol för att datera. Men det måste vara ganska länge sedan någon eldade i den här eldstaden, det ser ju tämligen igenvuxet ut? Ja, det kan vara vikingatid. 800-tal kanske.
1987-SVT-03
Det finns en mängd så kallade ”tomtningar” – små husgrunder – och just på den här platsen så finns åtminstone 13 stycken. Och dom ligger på olika höjder över havet – går upp till 15-16 meter över havet. Och vi samlar in kol- och benprover för att kol-14 datera dem – och dels avgöra om människorna varit sysselsatta med fångst. Om dom jagat fågel, om dom har fiskat. Och vilka förändringar som man kan följa då genom tiden.
Stora Fjäderägg var tidigare en bemannad fyrplats. Men fyren är sedan länge automatiserad. Och dom gamla fyrvaktarboställena disponeras nu istället av Västerbottens Ornitologiska Förening som startat en egen fågelstation här på ön. Detta för att studera flyttfåglarnas rörelser på dessa nordliga breddgrader.
– Ja, det är en lövsångare. Det är en ungfågel. Det ser man på att den är lite gul. Den var inte stor? Nej, den väger 8-9 gram ungefär. Vad ska du göra med den här nu? Nu ska jag sätta på en ring på honom. Och sedan så ska vi mäta vingen och titta hur mycket fett han har kvar. Sedan väger vi den och sedan släpper vi den.
1987-SVT-06
Vi är åter på Holmön igen. Där den till synes oundvikliga utvecklingen mot en total avfolkning tycks ha brutits – och där flera initiativ tagits för att säkra byns överlevnad. Här finns en fårfarm, och under de allra senaste åren har ytterligare enfamiljsföretag startats. Laxodlingen är ett sådant exempel, och den här tomatodlingen är ett annat.
– Vi kom hit på initiativ från Umeå Kommun. Dom ringde och frågade om vi ville flytta hit och odla tomater. Men du ägnar dig inte bara åt tomatodling? Nej, jag målar på vintern också. Och då målar jag främst akvarell. Men jag gör också textila bilder. Jag målar och trycker på tyg. Vad är det som inspirerar dig att hålla på med konstnärlig verksamhet här ute? Det är naturen och havet. Och sen är det också alla gamla hus som finns härute och gamla redskap också som talar sin historia.
1987-SVT-08.jpg
Framtiden på Holmön, hur ser den ut då?
Jo, förutom får, lax och tomater så är det nog turismen som man får lita till. Holmön är, har någon räknat ut, den plätt i Sverige där solen lyser flest antal timmar per år. Och det är ett trumfkort i kampen om själarna. Men turistnäringen är dåligt utbyggd, och förutom havsbadet med restuarang och stugby, finns här ingenting.
Jo, det vill säga. Här finns Sven Boierth som kom hit som skeppare på Vägverkets färja för några år sedan. Och som sedan jämsides med det jobbet tillsammans med sin fru Annika byggt upp ett litet trafikföretag på ön. Och Sven Boierth är bergfast övertygad om att Holmön ska överleva.
– Jaha, nog kan Holmön överleva. Det tror jag. Hur? Ja, det är satsningen på den här turismen och att få hit fler familjer som kan föras ihop med den.
1987-SVT-10
– Är det turismen som är räddningen för ön? Det är nog antagligen det, om det ska bli något större uppsving här, så är det nog bara turismen som gäller. Småindustri och hantverk? Ja, det är för tjurigt med kommunikationer. Och besvärligt att bo här ute tror jag. Det ska fraktas hit och fraktas härifrån, och det är väder och vind som lägger många hinder i vägen för det. Så det är nog bättre att turisterna kommer hit och upplever det vackra.
(Utskrift av reportaget)

Ringa olägenhet för bygden …

20160421-N201505341TIF-1a
Trafikverket har länge velat dra in underhållet av vägen till och kajen i Gäddbäcks fiskeläge och istället överföra ansvaret och kostnaderna på Holmön Byamäns samfällighetsförening vilket föreningen har överklagat. Föreningen har tillräckliga medel för att i fortsättningen kunna underhålla vägsträckan men däremot inte kajen.
Ärendet har prövats i olika instanser och nu har Regeringen Näringsdepartementet fattat beslut att Trafikverket får rätt att dra in underhållet. Dock ska man utföra en upprustning av anläggningen innan överlämnandet.

Tidigare inlägg med bakgrunden i ärendet
Holmöarnas naturreservat bildades 1980 med höga ambitioner. Det vi nu ser är en nedmontering av dessa. Visserligen kan ett indraget underhåll av Gäddbäcks fiskeläge möjligen beskrivas som en ”ringa olägenhet för bygden” men tillsammans med övrigt eftersatt underhåll inom reservatet blir en trend tydlig, att Holmöarna nu tycks satta på undantag.
Det finns nämligen flera andra projekt som hittills inte fått det stöd de förtjänar. Så t.ex bedömdes kanalen Nordisundet ursprungligen så viktig för turism och samfärdsel att man lät muddra den. Numera håller kanalen på att slamma igen utan att någon agerar.
Så här beskrevs muddringen av Nordisundet i beslut och skötselplan för reservatet:
1980-NR-Skotselplan-3-5
Och vidare:
19801125-NR-Rossgrundet-replipunkt
Det fanns en ”naturhamn” vid Rössgrundet som ansågs som en viktig ”replipunkt” för friluftslivet. Badplatsen vid Öllerskataviken är numera indragen och idag ser hamnen i Rössgrundet ut så här. Observera skylten ”Varning rasrisk”:
20160427-Rossgrundet-bryggan-1
Foto: Thorbjörn Lindberg
Sammantaget innebär det eftersatta underhållet av Gäddbäck, Nordisundet och Rössgrundet att Holmön och Holmöarnas Naturreservat allteftersom blir mindre attraktivt för naturstudier, friluftsliv och turism vilket är till stor olägenhet för bygden …
Sven Nordblad

Vindkraftverk för vinterklimat

Skellefteå Kraft driftsatte under slutet av förra året 30 nya vindkraftturbiner i Blaiken vindkraftpark som ligger på Blaikfjället på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun i Västerbotten. De nya kraftverken har levererat över förväntan och den nya tekniken förhindrar isbildning och produktionsstopp.
För att klara påfrestningarna på kalfjället har turbinerna en helt ny konstruktion med dubbla avisningssystem.
Det nya kombisystemet går ut på att kombinera varmluft i rotorbladen med eluppvärmda kolfibermattor integrerade i bladen. Utvecklingen har skett i nära samarbete mellan Skellefteå Kraft och Dongfang Electric.
– Vi har haft våra egna specialister över hos Dongfang under långa perioder för att ta fram turbiner som är skräddarsydda för vårt klimat. Enbart värmefolie på bladen räcker till exempel inte och turbiner med växellåda har en rad odefinierade problem på vintern, säger Hans Kreisel, vd för Skellefteå Kraft.
Energinyheter
Dongfangs nya turbin DF2 110 2,5 MW Direct Drive

Remissvaren om Pyhäjoki

Fennovoima-pyhäjoki-arlima_mw980
Många på Holmön är oroliga för de finska planerna på att i samarbete med ryska Rosatom bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i Bottenviken nära Holmön. Förslaget har gått på remiss till Sverige och Naturvårdsverket har sammanställt remissvaren som överlämnades den 8 maj 2014 till det finska Miljöministeriet.
Om detta har vi skrivit i tidigare artiklar t.ex Tjernobyl 29 år senare. Den här gången handlar det om vad som sagts i olika remissvar och som knappast lugnar. Slutsatserna är ofta citerade men följande utdrag på ofta torr kanslisvenska beskriver kanske tydligare de olika problem och risker projektet innebär. Läs särskilt det avslutande remissvaret från Robertsfors kommun!
Och nya problem dyker hela tiden upp som till exempel det senaste jordskalvet i mars 2016 som var det kraftigaste på 100 år och med epicentrum endast 10 mil från Pyhäjoki.
Eller omvärderingen av små doser av joniserande strålning som under lång tid kan vara farligare än man trott. Det visar en stor studie bland över 300 000 anställda inom kärnkraftsindustrin.
Naturvårdsverket summerar:
Vi konstaterar att remissvaren ger uttryck för en övervägande kritisk inställning till projektet som sådant …
Tryck på Read more för att läsa valda delar av remissvaren …

Read more

Orosmoln

Agda-Orosmoln-1
Nackdelar med kärnkraftverk? Jag har en diger lista.
I efterskott så märker man hur säkerhet kan brista.
Hela kedjan är riskabel, ifrån gruvan till förvaret –
att beväpna vakterna har blivit nya svaret.

Svårt för kraftbolagen nu att vara optimister.
Insiderjobb och drönare, ja risk för terrorister.
Bomber som är ”smutsiga” har varit på tapeten,
och frakterna som går på grund försämrar lönsamheten.

En bränslestav gick av en dag – jobbigt när sånt händer.
Lite slarv med städningen blev jättedyra bränder.
Snabbstoppen har man blitt less på, sker ju stup i ett.
Att syssla med atomklyvning har aldrig varit lätt.

Ansvaret för avfallet (*) får framtiden hantera.
Fast ingen vet hur det ska gå, om världskrigen blir flera.
Om jordskalven blir större, om miljögifter tar kål
på det vett vi en gång haft och böcker bränns på bål.

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8
_______________
(*) ”Åtkomst nekad” – sidans utseende 2016-04-21

(*) ”Åtkomst nekad” – sidans utseende 2016-03-04 i ”Wayback Machine”

Sorsele, vindkraft och renar

20160317-Renar-Nordfjarden-0
Renbild från Holmön vid Nördfjärden på Ängesön
Söndagen den 20 mars 2016 röstade Sorseleborna om Vattenfalls planer på att bygga 100 vindkraftverk i kommunen. Projektet kallas Sandselehöjderna. Av totalt 2027 röstberättigade röstade 641 nej, 578 ja, 30 blankt och 5 röster var ogiltiga, totalt 1254 och ett valdeltagande på goda 62,5 %. Artikel i VK.
Resultatet blev alltså 51,1 % nej och 46,0 % ja där endast 63 röster skiljde. Eller om man så vill röstade 31,6 % av alla de röstberättigade nej dvs knappt 1/3-del av invånarna.
I en opinionsundersökning som genomfördes 2014 av Vattenfall bland 300 närboende så var däremot 16 % mycket positiva och 30 % ganska positiva. Endast 9 % var mycket negativa och 9 % ganska negativa.
Omröstningen är endast rådgivande och nu återstår att se hur kommunens politiker går vidare i frågan.

Vattenfall stationerar 15 tekniker i Sorsele kommun om projektet blir av. Bygdemedel om 10.000 kr per verk kommer att utbetalas samt markarrenden. En kritik som framförts mot projektet är att alltför lite återförs till bygden. Detta känns något orättvist eftersom lokala entreprenörer kommer att erhålla arbete, kommunen tillföras skatteintäkter och efter avslutad drift kommer fortfarande vägnät och övrig infrastruktur att vara av värde för bygden.
Däremot är avsättningen till utvecklingsmedel cirka 4 gånger högre i Holmöprojektet! Inlägg om bygdemedel.
Renar och vindkraft
Området där Vattenfall planerar att bygga är renskötselområde och ligger inom Rans sameby. Sameradion & SVT Sápmi har i ett reportage frågat hur samebyn ser på planerna:
Sameradion har försökt att komma i kontakt med Rans Sameby representanter, men de vill inte uttala sig i frågan om folkomröstningen. Ordförande Göran Jonsson säger att folk får rösta som dem vill. Enligt honom så har Samebyn ingått en avtal med Vattenfall, men han vill inte berätta om innehållet.
Så även samebyn har tydligen fördelar att vinna på ett vindkraftsbygge! Renar är dessutom oblyga varelser som knappast låter sig störas nämnvärt av de vindkraftverk som planeras t.ex för Holmön där de tydligen trivs även runt husen i Holmö by och längs vägarna.
Vindkraft eller kärnkraft
SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomför varje år undersökningar av svenska folkets uppfattning om bl.a olika energislag. Den senast publicerade visar att de förnybara energislagen solenergi 79 % och vindkraft 59 % ligger överst i listan för ”satsa mer på”. Före t.ex vattenkraft 42 %. Sist placerar kärnkraft med 13 % och kolkraft med 2 %:
2014-SOM-Satsning-pa-olika-energislag
Expressen rapporterar att en attack på ett belgiskt kärnkraftverk kan ha planerats. När belgisk militär blev varse informationen i februari placerade man ut 140 soldater vid centrala kärnkraftsanläggningar för att garantera säkerheten. Artikel i DN.
Även i Sverige ser man allvarligare på säkerheten runt kärnkraftverken och Strålsäkerhetsmyndigheten har infört bestämmelser om att beväpnade vakter ska skydda verken mot angrepp from nästa år! Oklart hur hotet t.ex från obemannade fjärrstyrda drönare ska mötas – ett förbud räcker knappast. OKG kommenterar:
– Vi delar givetvis myndighetens bedömning att omvärlden ser annorlunda ut i dag än vad den gjorde för bara några år sedan. Vi har givetvis också varit delaktiga i arbetet med att utforma de här nya villkoren och kraven, säger Anders Österberg, informationschef på kärnkraftsverket OKG i Oskarshamn, till TT.
Värt att hålla i minnet när också ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki mycket nära Holmön nu planeras och ytterligare en anledning att välja vindkraft istället för kärnkraft!

Renbete på Holmöarna: En olämplig plats helt enkelt

20160121-Holmon-Renar-Capella
Rensläpp i Byviken skedde vid tre tillfällen 2016 när Capella inte kunde angöra rampen.
Från Debattartiklar i Västerbottens-Kuriren 2015-11-13
Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna. Ansvariga bör noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transporten medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.

Det skriver Olle Nygren, bofast på Holmön och bland annat entreprenör för Trafikverkets skoterled över havsisen.
Är det lämpligt med renbete på Holmöarna? Renbete på Holmöarna har aktualiserats av att familjen Andersson från Rans sameby vill ta ut renar för vinterbete till Holmöarna.
Historiskt kan man se att det finns dokumenterat att renbete förekommit på Holmön under början av 1900-talet, men inte därefter. Gamla kartor och andra gamla dokument pekar på att just Holmöarna inte har ingått i det område som allmänt kallats för ”renbetesland”.
Ett av senaste dokumenten som ligger till grund för dagens bedömning av renbetesområden är det som kallas ”Byaordning för Ran sameby” från 1946. I detta dokument uppräknas ett antal socknar, en på den tiden använda samhällsenheter, som sedermera kom att bli kommuner.
I denna uppräkning av vinterbetesområden är Holmsunds och Holmöns socknar inte inkluderade. Alla andra kustsocknar nära Umeå är inkluderade. Socknarna har sedermera blivit egna kommuner och Holmöns och Holmsunds kommuner har sen införlivats i Umeå kommun. Umeå socken ingick i renbetesområdet och Umeå kommun blev därför del av renbetesområdet.
Det kan därför, med viss logik, anses att områden, som under den tid som gått, kommit att införlivas i Umeå kommun automatiskt därför blivit del av renbetesområdet, även om de eventuellt inte var det från början.
För att avgöra om dessa områden, som tidigare inte listats i Rans Byaordning, alltså det som tidigare var Holmsunds och Holmöns socken, kan anses ingå i vinterbetesområden för Rans sameby krävs ett utslag i civilrättslig domstol. Sådana processer är tidsutdragna och drar stora kostnader, som ingen vill ha.
Kan man hitta en annan väg? Utan att ta ställning till om Holmöarna ingår i renbetesområdet eller inte, kan man i stället fundera kring lämpligheten till vinterbete på dessa öar.
Vi kan fundera kring varför man utelämnade Holmöns och Holmsunds socknar som vinterbetesområde i Rans Byaordning från 1946. Varför skulle just dessa områden inte vara med? Det finns ingen uppenbar förklaring i det dokumentet.
Det bör dock ändå finnas något skäl till varför just dessa områden inte fanns med. Holmsunds socken bestod av Obbolas och Holmsunds församlingar. En stor del av detta område består av älvmynningen och kustområden. Socknen bestod således av mycket vatten och strandområden mot både älv och hav. Även Holmöarna, som en ögrupp ute i havet, har mycket havsstrand.
I dessa områden var, och är det än i dag, ofta osäkra isförhållanden vintertid. Detta har även ökat under senare år i och med klimatuppvärmningen med mildare vintrar, till exempel de två senaste vintrarna utan riktig havsis. Här kan man kanske också få lite vägledning från de historiska ögonvittnesskildringar som finns.
Huvuddelen av de ögonvittnesskildringar, som finns om renbete på Holmön och vid kusten, visar att det var problematiskt med renar nära havet. Det blev ibland akut att flytta renarna tillbaka till fastlandet innan islossningen, med oönskade strapatser som följd.
Här framgår även att renarna gärna sökte sig till havsisen för att kunna slicka i sig salt och att renarna då kunde fortsätta ut på isen och gå ner sig och förolyckas. Detta ledde till att man var tvungen att sätta av extra personella resurser för att försöka förhindra att renarna gav sig ut på havsisen. Det finns således kunskap bland samerna om de problem som havet och havsisen medför.
I en statlig utredning står också ”Ön har i äldre tider besökts för vinterbete. Detta förekommer inte längre eftersom isbrytningen lägger hinder i vägen. Mycket talar därför för att vinterbetet numera skall anses övergivet”. Denna utredning stärker således också uppfattningen att även samerna själva ansett att renbete på Holmön skulle vara så olämpligt att ögruppen övergetts.
Oavsett om Holmön ska anses ingå i renbetesområdet eller ej, finns det således goda skäl att ifrågasätta om det är lämpligt med renbete på Holmöarna.
Familjen Andersson och Ran sameby bör därför noga överväga om det är motiverat att riskera problem med havet och havsisen och de extra kostnader som transport till Holmön medför för det relativt lilla område för renbete som Holmöarna utgör.
Olle Nygren, Holmön
Klicka på Read more för några kommentarer kring artikeln …

Read more

Röda Fjädern på Holmön 1969 (2)

Vi har i en tidigare artikel med bilder från TV och VK berättat om när Holmön vann insamlingstävlingen Röda Fjädern. Men nyheten slogs också upp stort – mycket stort – i Expressen. Här en hittad löpsedel och artikel från 20 april 1969.
19690420-Expressen-lopsedel
Dessa fantastiska Holmöbor! 191 själar i Sveriges minsta kommun öste in 13 697 kronor i Röda Fjäderns fjärde division. Det var 70 kronor per invånare. På det blev dom bäst i Sverige. Men hur i fridens namn bar dom sig åt? Jo så här … (klicka på bilden och förstora artikeln i vänsterspalten)
1969-Expressen-Roda-Fjadern-1

Botniabanan får godkänt av Naturvårdsverket

Vi har i tidigare inlägg berört frågan om Botniabanan som går igenom ett Natura 2000 område med fåglar. Ett antal kompensationsåtgärder vidtogs för att skydda fågellivet och efter fem år finns nu svaret på hur dessa lyckats. Kritiken mot Botniabanans dragning var hård från vissa håll men kom på skam visar nu remissvaret om den sk ”prövotiden” som Naturvårdsverket nyligen lämnat.
20160216-NV-Remissvar-Botnia-sid-1
Generellt om kompensationsåtgärderna och uppföljningen av dessa
De under prövotiden gjorda erfarenheterna visar att kompensationsåtgärderna i stort utfallit som förväntat. Naturvårdsverket bedömer att i flera delar har åtgärderna med god marginal uppfyllt sina mål och syften. Detta gäller exempelvis storområdets ekologiska funktionalitet, samt antalet rastande sädgäss, sångsvanar, tranor och änder i såväl kompensationsområdena som i delta- och slättområdet i stort. Störningarna av järnvägen på de berörda fågelgruppernas födosöks-, rast- och övernattningsplatser har visat sig vara mindre än vad som befarades. Vidare bedömer Naturvårdsverket att åtgärderna även har haft stora positiva effekter på en rad andra fågelarter. Bl.a. har den ökade andelen hävdade strandängar som ansluter till såväl öppet vatten som åkermark ökat storområdets värde för många änder, gäss, vadare och rovfåglar, förutom de utpekade arterna och artgrupperna som nämns ovan. Det har också visat sig att sädgås, sångsvan och trana är mer opportunistiska än vad som befarades och att de i relativt hög grad förmår att anpassa sig till nya omgivningsfaktorer. Det gäller såväl störningar av passerande tåg, som möjligheten att nyttja nya födosöks-, rast- och övernattningsplatser.

Hela remissvaret från Naturvårdsverket.
En bild från reportage 2012-05-18 i Sveriges Radio Botniabanan fungerar för fåglar.
20120518-SVR-Botniabanan
Av detta lär vi oss att inte i förväg döma ut projekt som kommer att vara till stor nytta utan att först noga ta reda på fakta. Parallellen till vindkraft på Holmöarna är uppenbar.

Vattenfrågan på Holmön (2)

Holmöns vattenförsörjning är ständigt aktuell. I ett tidigare inlägg på vår sida beskrevs hur vattenledningsnätet på Holmön byggdes ut för att tillgodose efterfrågan på bra dricksvatten. Detta var inte okomplicerat eftersom vattenledningen måste passera över många ägor och Umeå fastighetskontor som ansvarade för frågan på den tiden inte hade mandat att gräva där det var mest lämpligt.
Vattenförsörjningen var och är nämligen inte ett kommunalt ansvar eftersom Holmön ligger utanför kommunens egentliga verksamhetsområde och betraktas därmed som en enskild vattenanläggning.
Samfällighetsföreningen på Holmön krävde då som nu åtgärder för att lösa vattenfrågan.

Tidigare UMEVA – numera från 1:a januari 2016 VAKIN (Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB) som är ett samägt bolag mellan Umeå och Vindelns kommuner har ett uppdrag som beskrivs så här:
– I ett modernt samhälle är det självklart att ha tillgång till friskt dricksvatten i kranarna. Likaså är det självklarheter att kunna duscha, bada, tvätta, diska, bli av med sitt avfall på ett enkelt sätt. Listan kan göras lång. I själva verket ligger hårt arbete, stor kompetens och många års erfarenheter bakom att våra kunder har tillgång till Norrlands godaste kranvatten i kranarna. Att man kan spola toaletten utan att vara orolig för miljön. Att man kan sortera sitt avfall och vara säker på att det tas om hand på ett miljöriktigt sätt, oavsett om avfallet återvinns, går till energiutvinning eller deponeras.
Vår uppgift är alltså att förse medborgarna i Umeå och Vindelns kommun med ett gott och högkvalitativt dricksvatten samt att hantera hushållens avfallsprodukter, såväl avloppsvatten som fast avfall och återvinningsmaterial — allt med miljön i fokus.
Verksamheten är taxefinansierad och taxorna är enligt lag baserade på självkostnadsprincipen
.
Vattentjänstlagen
UMEVA skickade under 2015 ut en enkät till Holmöborna med frågor om hur dessa ville att vattenförsörjningen skulle lösas i framtiden. Alltför få svar inkom dock och en ny enkät skickades ut efter anmodan från bl.a Samfällighetsföreningen och resultatet blev följande:
– Det har under 2015 gjorts ett enkätutskick i syfte att få besked hur samtliga bostadsfastigheter får sitt dricksvatten. Svarsfrekvensen var 87 %. Utredningen visar att ca 134 fastigheter får sitt dricksvatten från UMEVA:s vattentäkt; 73 via vattenföreningar och 61 direkt. Omkring 70 bostadsfastigheter har enligt undersökningen eget vatten alternativt inget vatten, av dessa har 16 uttryckt önskemål om att få ansluta.
Info till UMEVA:s styrelse 2015-12-11
Vidare sammanställdes en Rapport om vattensituationen på Holmön. Nedan en bild från denna över Holmöns vattenföreningar förutom direktanslutna abonnenter:
20151211-Umeva-Rapp-Vattenforen
Sammanfattningsvis måste vattenförsörjningen dimensioneras för endast 26 m3/dygn vilket inte räcker till de större evenemangen om sommaren och fler anslutningar till de som önskar:
Holmon-vattenforbrukning
Det innebär t.ex att de byggklara kommunala tomter som Umeå kommun disponerar samt områden som planeras för fritidsbebyggelse och övriga som önskar ansluta sig får vänta. Beslutet som fattades i UMEVA:s styrelse den 11 december 2015 var nämligen detta:
– att UMEVA kvarstår som vattenleverantör på Holmön på avtalsrättslig grund
– att ge tjänstemannaorganisationen i uppdrag att under år 2016 göra en översyn och uppdatering av avtalen för vattenanslutning på Holmön
– att besluta om att UMEVA inte ska medge någon ytterligare vattenanslutning på Holmön med ny avtalspart eller inom ramen för befintliga avtal.

Av utredningen som UMEVA gjort framgår också att underhållsbehovet för nuvarande vattenanläggning för att klara en trygg och säker dricksvattenförsörjning uppgår till 2-3 miljoner kronor och en utbyggnad för högre kapacitet 3-4 miljoner kronor, sammanlagt kanske 7 miljoner kronor.
Beträffande det försök med en vattenledning från fastlandet till Holmön som misslyckats så kommer kostnaderna för denna inte att överföras på Holmöborna.
Om det ökade behovet av vatten på Holmön skall tillgodoses behöver ett verksamhetsområde inrättas och då kommer den ordinarie taxemodellen för anslutning av vatten att tillämpas. Som man gjort t.ex i Stöcksjön med höga avgifter som följd beroende på särtaxa enligt artikel i Folkbladet.
– Det torde dock vara så att UMEVA kan välja att fortsätta med en avtalslösning, men i så fall bör beaktas hur vattenleveransen på ön finansieras. Vattentjänstlagen torde innebära ett förbud mot att blanda samman ekonomin för Holmöns vattenleverans med va-kollektivets eller i vart fall att låta den ena delen finansiera den andra.
Men VA-chef Per Grünhagen är dock noga med att framhålla att beslutet om framtida VA-lösningar på Holmön är upp till Holmöborna att bestämma om – kanske mot bakgrund av de höga kostnader (109.000 kr per abonnent för avlopp och 24.000 kr för vatten i 2008 års penningvärde) som drabbade invånarna i Stöcksjön:
– Vad som händer framöver vad gäller förutsättningar, verksamhetsområde, utbyggnad, ansvar och finansiering är ett ärende som inte kommer att lyftas av Umeva. Frågeställningarna ligger i dagsläget hos Holmöborna som får ta ställning till behovet av kommunal vattenförsörjning.
För Holmön är kostnaden för ny abonnent med enbart vatten mycket preliminärt beräknad till 60.000 kr enbart för servis fram till fastigheten.
Återstår nu att se om Umeå Kommun t.ex genom ett särskilt tilläggsanslag till VAKIN kan bidra till den utveckling man beslutat om 2013-01-15 i Strategier för Holmön där siktet är inställt på 100 bofasta inom en snar framtid …
20130115-Strategier-1
… vilket innebär omkring 75 nya permanentbostäder enligt UMEVA:s uppskattning. Eller om det blir Holmöns vattenabonnenter som ensamma får ta den fulla kostnaden enligt Vattentjänstlagen för en utbyggd och moderniserad vattenförsörjning på Holmön till nytta för Holmöborna och turistnäringen.
Från att ha varit en fråga i skymundan – den behandlades t.ex inte alls i Strategidokumentet från 2013 – har vattenförsörjningen utvecklats till en nyckelfråga för Holmöns utveckling.

Sven Nordblad

Holmöns kyrka 1:a advent 1975

2016-Nyar-1
Vi inleder det nya året med en tillbakablick. För 40 år sedan gjordes denna inspelning i Holmöns kyrka …

Holmön är en liten ögrupp i Bottenviken utanför Umeå. Den bofasta befolkningen består av endast cirka 150 personer. Inte desto mindre håller man sig med en sångkör som under de större kyrkohögtiderna låter höra sin stämma. Det vi nu får lyssna till är några advents- och julhymner inspelade i Holmöns kyrka 1:a advent 1975.

Lyssna
Sångkören vi hörde bestod av Siv Brakander, Ellen Fredriksson, Emmy Grubbström, Alice Holmgren, Laila Jonsson, Marjatta Krisandersson, Birgitta Lindqvist, Svea Lundberg och vid orgeln Gunnel Fredriksson.
Följande hymner framfördes:
Hosianna,
Stilla natt heliga natt,
Låten er upp,
O helga natt,
Jag har hört om en stad,
Bereden väg för Herran,
Var hälsad sköna morgonstund och slutligen
Det är en ros utsprungen.

Gunnel Fredriksson spelar på orgelharmoniet till alla sånger förutom till ”Bereden väg för Herran” och ”Var Hälsad sköna morgonstund” då piporgeln från 1959 används.
Ännu tidigare bestod kören av inte mindre är 41 personer med även manliga deltagare. Det var då så trångt om utrymmet att några måste stå på stolar bakom.

God Jul och Gott Nytt Klimatavtal

God-Jul-2015
Så har nu hela 195 länder i Paris kommit överens om ett nytt klimatavtal som börjar gälla 2020 och ersätter det nuvarande Kyotoprotokollet och Klimatkonventionen. Det är ett stort framsteg att så många länder tar på allvar de vetenskapliga fakta som visar att av människan orsakade utsläpp av CO2 innebär en skadlig uppvärmning av jorden. Och att målet nu är att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader istället för 2 är mycket viktigt.
Bilden nedan är från den 7 december 2015 när höga temperaturer noterades över hela Sverige bl.a från Holmön. November 2015 var också den varmaste novembermånaden på Holmön som SMHI uppmätt. Sammantaget var 2014 det varmaste året sedan mätningarna började 1880 men det rekordet kan slås redan i år.

20151207-SVT-Holmon-varmt
Så här ser den numera välkända kurvan för CO2 ut. En ökad halt av CO2 ger ett varmare klimat:
NASA_24_g-co2-l
Naturligtvis påverkas också Holmön av det varmare vädret och kanske mest tydligt blir detta på vintern. Klippet från VK 1973 visar hur länge vinterisen på Kvarken låg under de tre åren 1971-72-73. Vintern 2014 var det ingen vintertrafik alls och inte sedan slutet på 50-talet har istäcket i Bottenviken och Bottenhavet varit så litet. Kommer vi att få någon is som bär denna vinter:
19730324-Vintertrafiken-slut
Holmögadd Julafton 2015:
20151224-Holmogadd
SMHI snöprognoser 1961-1990 och 2071-2100
Förnybar energi måste och kommer att ersätta den fossila. Per Kågesson förklarar här i artikeln Sluta favorisera svensk solkraft i Ny Teknik varför vindkraft är långt effektivare än solkraft i Sverige:
Sverige ligger norr om 55° nord och förutsättningarna skiljer sig markant från dem som gäller längre söderut genom att solinflödet är mycket ojämnt fördelat över året och i ringa grad överensstämmer med elbehovets tidsmässiga fördelning. Men som tur är bor bara ca 1,5 procent av världsbefolkningen norr om 55:e breddgraden!
Solceller i Sverige kan ge betydande bidrag sommartid men bidrar i ringa grad under den kalla årstiden då elbehovet är mycket större. Det leder till effektöverskott sommartid och brist på vintern. Batterier kan användas för att lagra el till nattens behov och till att spara el från soliga till molniga dagar, men inte för årstidslagring.
Naturskyddsföreningen förordar subventioner till solel. Men dessa förvärrar effektobalansen och gör det svårare att finansiera elproduktion som bidrar till vinterbehovet. Vindkraft är i detta avseende mycket bättre, eftersom det blåser mer vintertid än under sommaren. Kraftvärme, som generar både el och värme, är perfekt genom att elproduktionen ökar med sjunkande utomhustemperatur.

Och vindkraften ökar stort över världen. Denna bild talar för sig själv:
2014_Global_Wind_Power_Cumulative_Capacity
Och det blir än viktigare att bygga ut den förnybara energin när nu marknadskrafterna sagt sitt om de äldsta kärnkraftverken i Sverige. Även om Finland i Pyhäjoki tänker annorlunda om kärnkraftens framtid. Det lönar sig helt enkelt inte att reparera dem och driva dem vidare inte minst därför att höjda säkerhetskrav måste uppfyllas framöver. Ringhals 2 är en av de reaktorer som har problem och kommer att stängas.
Angela Merkels första kommentar efter att klimatavtalet i Paris undertecknats:
Med det klimatavtal som slutits i dag har världssamfundet för första gången förpliktat sig att gå till handling i kampen mot den globala klimatförändringen. Oaktat det faktum att mycket arbete fortfarande ligger framför oss, inger detta hopp att vi ska klara av att säkra livsvillkoren för miljarder människor även i framtiden.