I ansträngningarna att motarbeta vindbruk på Holmöarna framställs vindkraften ofta som en dålig och dyr energiproducent. Medan olika exotiska förslag som bio-gas, geotermisk energi, vågkraft, kall fusion (Rossis E-cat) beskrivs som alternativ. Tittar man närmare på dessa visar de sig dock inte alls hålla måttet.
När det gäller ekonomin drar man gärna paralleller till den tyska energiomställningen men undviker att beskriva de avgörande skillnaderna mot den svenska satsningen på förnybar energi.
Och hur ser egentligen framtiden för ny svensk kärnkraft ut?
Vindkraften levererar i första hand energi och inte effekt. Detta beror förstås på att det inte alltid blåser. Däremot blåser det mer under vinterhalvåret, när strömmen behövs som mest, än under sommaren.
Vi har tidigare visat hur det blåser på Holmögadd och det är i själva verket mycket få platser i Sverige som har en högre medelvind än den här uppmätta. Detta är också orsaken till att Holmöarna är aktuella för vindkraftsprojektet. Vindkarta från Umeå Kommun:
Energiinnehållet beräknas som vindhastigheten i kubik. För januari med 6,7 m/s medelvind jämfört med juli 4,3 m/s innebär detta nära 4 ggr så stor elproduktion i januari!
Här är data från Vindstat som visar hur vindkraftsproduktionen fördelar sig över året och är störst under vintern.
Dessa diagram visar hur årsproduktionen för vindkraften stadigt ökar och snart når 12 TWh/år. Detta är inte ett obetydligt tillskott till den totala elproduktionen som är ca 150 TWh/år:
För att reglera den varierande vindkraftsproduktionen används den svenska och norska vattenkraften. Men även kraftvärmeanläggningar kan utnyttjas.
Den svenska kärnkraftsexperten Janne Wallenius som vid KTH sysslar med att utveckla en experimentreaktor kallad Electra har bedömt situationen så här:
På den nordiska elmarknaden kan det vatten som faller från himlen förvisso utgöra tillräcklig reglerförmåga för en stor närvaro av vind, men i ett globalt perspektiv ser det vanskligare ut.
Vindkraftens ekonomi
I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 26,4 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.
De förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Detta betalas via elkonsumentens elräkning (de elintensiva industrierna undantagna) med 2,7 öre/kWh 2013 varav ca 1,7 öre/kWh går till vindkraften. Vindkraftsproducenten får tack vare detta idag 2014 ca 18 öre/kWh att jämföra med nära 40 öre/kWh år 2009. Se detta diagram:
Tack vare den ökade produktionen av förnybar kraft har elpriserna rasat efter 2011 vilket tillsammans med den låga ersättningen för elcertifikat innebär att lönsamheten för ny vindkraft är svag. De låga elpriserna drabbar naturligtvis också alla övriga kraftslag.
Och trots att vindkraft numera hör till de allra billigaste kraftslagen att bygga kommer de uppsatta målen inte att nås:
Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att avtalet med Norge ska uppfyllas. Det förslag till kvotjustering som Energimyndigheten tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019, varav 8 TWh 2016. Under åren 2016-2020, då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8-3,5 öre per kWh, vilket för en villakund med en årlig elanvändning på 20 000 kWh motsvarar 360-700 kronor årligen.
Kontrollstation 2015
Detta innebär alltså att kostnaden för elcertifikat återgår ungefär till nivån 2009 och för elkonsumenten kommer de lägre elpriserna fortfarande att uppväga kostnaderna. De nya kvoterna planeras att gälla from 2016 och kommer att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften:
De sammanlagt 25 TWh förnybar energi som Sverige tillför tillsammans med de 26,2 TWh som byggs med Norge motsvarar nära nog hela den svenska kärnkraftsproduktionen!
Detta kan kallas en revolution i det tysta och går på tvärs mot de domedagsprofeter som ständigt försöker räkna ut vindkraften!
Den tyska energiomställningen
I Tyskland bygger man nu kraftigt ut de förnybara energislagen för att kunna ersätta kärn- och kolkraft. Och man är på god väg. Detta diagram visar förändringarna mellan 2013 och 2014:
Kostnaderna är dock avsevärt högre för de tyska elkonsumenterna. Energimyndigheten konstaterar att tyskarna betalar 43 öre/kWh för energiomställningen jämfört med knappa 3 öre/kWh i Sverige.
Men det eldas mycket brunkol i Tyskland med svenska Vattenfall i spetsen som 2012 bröt hela 62 miljoner ton kol i Tyskland och producerade el motsvarande 55 TWh. Alltså lika mycket som den svenska kärnkraftsproduktionen. Detta sker tack vare att kolet är billigare än naturgas och leder till att gaskraftverk tom tvingas stänga. Elen exporteras sedan och medan Tyskland alltså för egen del minskar sina utsläpp så ökar de totalt sett. Skulle en skatt på utsläpp av CO2 införas i EU kunde utvecklingen vändas.
Vindkraftens LCA (Life-Cycle Analyses)
Somliga menar att vindkraften förbrukar mer energi under sin livstid än den producerar och åstadkommer större utsläpp av CO2 än den ersätter. Det här är naturligtvis felaktigt.
Ett vindkraftverk behöver ungefär 6 månader på sig för att generera den energi som åtgår för att bygga det.
När det gäller utsläpp så har bl.a Vattenfall tagit fram LCA värden för olika kraftslag:
Som man ser är värdena för vindkraft utomordentligt bra och kan jämföras med naturgas där relationen är 15/503 gCO2eq/kWh vad gäller utsläpp av CO2. Man kan nämna att enligt IPCC är relationen 12/11 gCO2eq/kWh vid jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft på land.
För vindkraftsprojektet på Holmön innebär detta att utsläpp av 180.000 ton CO2 från fossil energiproduktion med naturgas förhindras. Detta inses av denna graf som visar vindkraftens låga rörliga kostnader dvs den tränger ut dyrare kraftslag:
Grafen visar också att ett vindkraftverk inte går i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.
Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att långivaren (banken) övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi på genom att kostnaderna för drift och underhåll ligger på ca 15 öre/kWh och de rörliga kostnaderna är som visats lägst av alla kraftslag.
Mycket av den svenska vindkraftsproduktionen exporteras bl.a till Finland och Polen. Här en typisk bild som visar kraftläget i Norden. Lägg märke till den stora nordiska exporten till Finland som ändå inte räcker till varför elpriset ofta är högre där:
Läs mer: Myter om vindkraft
Kärnkraft
Vilken roll kommer ny kärnkraft att spela i framtiden i Sverige när de nuvarande kärnkraftverken med Oskarshamn O1 i spetsen allt eftersom faller för åldersstrecket?
Kommer den tidigare nämnda blykylda experimentreaktorn Electra med en effekt av 0,5 MW (motsvarande 1/3-del av vad ett enda modernt vindkraftverk producerar) att få tillståd att byggas? Reaktorn förutsätter att 7.000 kg utbränt kärnbränsle upparbetas till 70 kg plutonium. Kommer detta att tillåtas?
År 2010 bestämdes att ny kärnkraft bara får byggas som ersättning för gammal, att inga som helst subventioner skall ges och att kärnkraften ska bära sina försäkringskostnader fullt ut. Här två artiklar från Reuters där Anna-Karin Hatt (C) beskriver Sveriges inställning:
Interview-Sweden stands by refusal to subsidise new nuclear
Sweden rejects British model for new nuclear plant deals
Not) I Storbritannien kommer ev ny kärnkraft vid Hinkley Point C att garanteras ett minimipris på 1 kr/kWh under 35 år och dessutom indexreglerat.
Här en intressant artikel daterad 2014-07-07 som citerar Dagens Industri:
Svenska kraftnäts generaldirektör och Svensk Energis vd förklarar i intervju varför det sannolikt inte kommer byggas några nya reaktorer i Sverige.
I december 2012 skrev Supermiljöbloggen om hur Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, konstaterat att kärnkraften inte hör hemma i ett hållbart energisystem och att han dessutom inte tror att industrin vill stå för kostnaderna som skulle följa bygget av nya reaktorer i Sverige.
Nu i fredags skrev Dagens Industri om att Mikael Odenberg, Svenska Kraftnäts generaldirektör, och Kjell Jansson, branschorganisationen Svensk Energis vd, kommit till liknande slutsatser.
I intervjun med Dagens Industri säger Odenberg:
– Man måste ha väldigt goda nerver för att våga investera i kärnkraft. Det handlar om att binda oerhört mycket kapital i någonting som ska börja ge avkastning om femton år på en elmarknad som du inte har en susning om hur den ser ut. Jag tror inte på det.
Och tillägger:
– Min bedömning är att det helt enkelt inte går att räkna hem investeringen i en ny reaktor. Den kommersiella osäkerheten är för stor.
Jansson är inne på samma spår och säger till Dagens Industri:
– Vi ska hålla dörren öppen, men som det ser ut nu tror jag inte att det byggs några nya reaktorer i Sverige.
Extra osäker blir investeringar i ny svensk kärnkraft när man betänker att, som nämnts tidigare, mer än 50 TWh förnybar energi inom systemet för elcertifikat kommer att tillföras i Sverige och Norge fram till 2025!
________________
Sven Nordblad
