”Viktiga områden för turism är, utöver hela centrala byn, vägen ner till Bergudden och fyren samt vägen söderut genom byn förbi Gäddbäcks fiskeläge ner till bron vid Sörsundet. Dessa områden nås lätt till fots eller med cykel.”
Så beskrivs fiskeläget Gäddbäck i Umeå Kommuns strategier för framtiden.
Men nu har Trafikverket som har underhållsansvaret för vägsträckan ner till fiskeläget och kajen efter många års utredande beslutat att dra in underhållet.
Här en bild från 1960 av fiskeläget Gäddbäck av den kände Västerbottensskildraren Sune Jonsson:
En sökning på fiskeläget i Gäddbäck ger många träffar bl.a den här från Länsstyrelsen i Västerbotten:
Vad menar då remissinstanserna om det indragna underhållet?
Holmöns samfällighets yttrande:
”Fiskeläget har betydelse för kulturmiljön och Länsstyrelsen bör därför göra en utredning om hur området ska utvecklas. Eftersom det finns ett allmänt intresse av att besöka fiskeläget och bryggan så medför ett beslut enligt det aktuella förslaget en olägenhet för bygden. Samfällighetsföreningen avstyrker därför förslaget om indragning”
Länsstyrelsens i Västerbotten yttrande:
”Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt förslaget om indragning från allmänt underhåll. Bryggan behövs inte för naturreservaten då alternativa platser finns. Ur kulturmiljösynpunkt finns inget som inverkar på indragning från allmänt underhåll.”
Umeå Kommuns yttrande:
”Umeå Kommun anser i yttrande inkommet 2007-01-31 att en allmän brygga kan vara av intresse för båtburna besökare till Holmön bland annat på grund av närheten till naturreservatet. Man menar dock att frågan bör beaktas av naturresursförvaltningen (länsstyrelsen) och att kommunen inte har några invändningar mot en indragning.”
Vägverkets yttrande:
”Bryggan och och anslutningsvägen har idag inget allmänt intresse och bör därför dras in från allmänt underhåll. Om bryggan och anslutningsvägen dras in från allmänt underhåll bör vägansvaret överföras till Holmöns samfällighetsförening som förvaltar en del av övriga enskilda vägar på ön.”
Många säger sig värna om Holmöns unika kulturmiljö och besöksnäring men teori och praktik skiljer sig åt i verkligheten!
Vad händer nu?
Fiskeläget Gäddbäck har stort kulturhistoriskt värde och är viktigt för bygden och som turistmål. Holmöns samfällighetsförening överklagar nu till Regeringen Trafikverkets beslut i ärendet TRV 2010/1997 om indragning av underhåll av vägsträckan 655 till fiskeläget Gäddbäck samt underhållet av kajen.
Sven Nordblad
Archive for 09. Holmöhistoria
Holmöborna överklagar till Regeringen
Holmövesslan
Folkbladet 27 mars 1969 (klicka på bilden för att läsa artikeln)
HOLMÖN: Snösmältningen och islossningen har så sakta tagit sin början. Den tid då isarna varken ”bär eller brister” är snart här. Visst är våren skön, men för vissa människor innebär vårens intåg vissa problem. Invånarna på Holmön – 190 människor – blir t ex helt isolerade när isen varken bär eller brister. När kommunens snövessla ställer in de dagliga turerna och innan Vägverket kan starta färjetrafiken. Denna isolering brukar vara någon vecka.
Det är alltså inte helt problemfritt att bo på Holmön som anses vara en mycket idyllisk plats sommartid. Men under vintern är det inte lika angenämt. Då får öborna själva ordna med kommunikationerna till fastlandet. Snövesslan gör en tur varje vardagsmorgon.
På den här tiden var Holmön fortfarande en egen kommun och fick därmed bekosta trafiken med snövesslan själva. Men då liksom nu finns de som gärna motarbetar allt vad förändring och utveckling heter. Snövesslan kallades för ett ”monster” som inte hörde hemma på Holmön. Sådan tankar känns igen även i debatten om vindkraft på Holmön!
Nu är det många år sedan snövesslan slutade användas och numera finns svävaren istället. Men liksom i vintras händer det att det inte blir någon vintertrafik alls vilket beror på den pågående klimatförändringen. Se t.ex detta klimatscenario från SMHI:
År 1969 hade Holmön 190 invånare. Och några av dem nämns i artikeln som John Fredriksson, Oskar Holmberg, Tage Brakander och Ruth Sjöström. Alla välkända och färgstarka personer på Holmön vid denna tid.
Invånarantalet 1969 stämmer väl överens med befolkningskurvan som visats tidigare och framtiden för Holmön med fastboende året runt är högst osäker:
Artikeln i Folkbladet om Holmövesslan samt en ny artikel om Röda Fjädern på Holmön med Lennart hyland år 1969 kommer från Marjattas klippsamlingar och fler klipp följer!
Färjefrågor i Hylands färgprogram
Sven Nordblad
Röda Fjädern på Holmön 1969
 |
 |
Lennart Hyland och Allan Schulman besöker Holmön den 25 juli 1969 [Västerbotten sid 16] med anledning av att Holmön – då Sveriges minsta kommun – vann Röda Fjädern-insamlingen. Sveriges Radio anländer med helikopter och programmet sänds i färg-TV vilket är unikt eftersom officiella färgsändningar i Sverige startade först 1970. Bilderna är avfotograferade från en tidig färg-TV mottagare.
Röda Fjädern är en symbol som Lions har använt sig av vid större insamlingskampanjer. Den som kom med idén om att en röd liten fjäder skulle säljas till förmån för olika välgörande ändamål som Lions ställde sig bakom var den kände programledaren Lennart Hyland, tillika medlem i Lions. Lennart Hyland var också dragplåster åt den första Röda Fjädern insamlingen 1965 som då inbringade en rekordsumma av 13 miljoner kronor. Summan nåddes tack vare att man tog kampanjen till TV, vilket var ett nytt tillvägagångssätt på den tiden.
TV-teamet övernattade i Prästgården och det berättas på byn att där hölls ett ordentligt kalas på kvällen.
 |
 |
Här syns Hyland intervjuva Rune Lundberg på bilden till vänster. På bilden till höger syns Hilding Krisandersson, Algot Holmgren och Hyland. Våra läsare gissar på Karl-August Holmgren till höger, känd för sina gula kepsar med bokstaven ”V” som står för ”Vägförbättringar”.
 |
 |
Fler bekanta från Byviken med Ragnar Fredriksson till vänster språkandes med Oskar Pettersson, men vem kan mannen till höger vara? En bild från Panget
 |
 |
Bröllop i Kyrkan och fiskeläget i Gäddbäck
 |
 |
Dags för hemfärd med helikoptern med bild över Byviken.
_______________________
Uppdatering 2015-06-14
_______________________
År 1969 hade Holmön fortfarande ca 177 bofasta invånare.
Nu är siffran nere i ungefär 30 tappra själar som bor året runt på Holmön.
Sven Nordblad
_____________
Klicka på Read more för nya läsartips …
Färjan — hur länge till?
Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.
Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:
Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.
För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.
2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden
Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.
Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?
Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:
I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.
Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.
Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.
Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.
Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.
Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.
Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:
Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.
Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.
Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.
En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.
Göran Burén
Holmön på 1950-talet
Den 14 juli 1953 kom prinsessan Sibylla på besök till Holmön. Besöket och livet på Holmön skildrades i ett skolradioprogram av folkskolläraren Gunvor Stenberg.
Holmön var en gång Sveriges minsta kommun. Den största befolkningen fanns under första halvan av 1900-talet då som mest cirka 430 personer var fast boende mot idag omkring 60.
Först en beskrivning av livet på Holmön:
Holmön – ett örike. Av Gunvor Stenberg.
1. Vintervägen från fastlandet till Holmön.
2. Holmöns hamn – Byviken. ”Idag kommer storfrämmande”.
3. Vad heter den fisk som Prinsessan Sibylla fick till present, när hon besökte Holmön?
4. Holmögadds fyr. Den fyrbenta lådan till vänster har en viktig uppgift – vilken får du veta i programmet.
5. När säl är i sikte – sparkar sig jägaren fram på skredstången – ett slags långskida.
Bilden är tagen den 15 maj 1941.
6. Holmöns skola. Läraren är också öns präst.
Tack till Västerbottens Museum för medgivande att publicera bilderna tagna av Bertil Ekholtz samt Västerbottens-Kuriren för bilderna från Prinsessan Sibyllas besök på Holmön.
Sven Nordblad
Anm)
Bild 2 och 6. Prästen tillika läraren är Sigfrid Landin som tjänstgjorde på Holmön 1949-1960. Hans hustru Anna och son Jan finns med i vimlet på kajen när prinsessan Sibylla besöker ön.
Bild 3. Den som överlämnar laxen till Sibylla är Bengt Jonsson och den som står bredvid är Karl-August Holmgren och till höger Emelie Janzén.