Regeringen har lämnat en ny proposition om ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. Förslaget innebär att Sverige ska finansiera produktion av 30 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002.
Det blev alltså en kortvarig glädje för de som applåderade tillbakadragandet av den förra propositionen i samma fråga!
Den tidigare propositionen innehöll dels stöd för en ökad produktion av förnybar el men också bestämmelser om slopad skattebefrielse för egenproducerad el från solkraft (installerad effekt större än 144 kW) och vindkraft (32 kW) vilket är ett önskemål från bl.a Norge inom den gemensamma elcertifikatmarknaden. Detta kommer istället att behandlas i riksdagen under hösten och det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Norge.
Centerpartiet hotade att fälla den tidigare propositionen eftersom man är emot slopad skattebefrielse men kommer av allt att döma att stödja den nya propositionen. HSB är ett exempel på en organisation som kritiserat den låga effektgränsen eftersom den innebär att boende i hyreslägenheter inte kan erhålla samma stöd för förnybar energi som enskilda husägare eftersom effektgränsen snabbt överskrids i flerfamiljshus.
En annan viktig punkt i propositionen gäller den sk kvotplikten för elcertifikat vilken skall anpassas så att den önskade utbyggnaden verkligen sker!
Detta är naturligtvis goda nyheter för utbyggnaden av förnybar energi i allmänhet och vindkraften i synnerhet eftersom detta energislag har störst potential i Sverige!
Stödet för utbyggnad av den förnybara energin är starkt i riksdagen liksom hos det svenska folket. Stödet finns inom alla partier och går ofta på tvärs mot partiernas officiella uppfattning vilket en undersökning gjord av SIFO på uppdrag av SVT inför riksdagsvalet valet 2014 tydligt visar:
Detta är samma tendens som även de årliga undersökningarna gjorda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar och ett gott betyg för vindkraften.
Undersökningarna visar också ett lågt förtroende för kärnkraften – se tidigare inlägg – och att inte tro svenska folket om förmågan att bilda sig en riktig uppfattning i frågan är en allvarlig underskattning!
Archive for Holmöns framtid
Ny proposition om 30 TWh förnybar el
En förvirrad energipolitik
Den för sitt ambitiösa motstånd mot vindkraft kände debattören C-E Simonsbacka har återinträtt på Fria Vindar och lägger nu ut texten. Lösningen på Sveriges framtida energiförsörjning står helt klar och den stavas kärnkraftverk laddade med Torium som bränsle. Som vi visat i tidigare inlägg finns det en uppsjö av kärnkraftsexperter som anser sig sitta inne med den rätta lösningen. Tyvärr tycks just Torium inte höra till de alternativ som ligger i framkant. Men var och en blir förstås salig på sin tro.
Det finns många problem med Torium varav ett är att tekniken helt enkelt inte är utvecklad och testad och att processen skapar U-232 med extremt stark strålning. Något som t.ex Vattenfall konstaterar i en skrift om just Torium. Sammanfattning av för- och nackdelar med Torium.
Om man nu vill se en fortsättning med kärnkraft hade det kanske varit bättre att satsa på de utvecklingslinjer som det samarbetas om i Europa. Den franska organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har bedömt de olika konstruktioner som finns på ritborden och bedömer att en Natriumkyld (SFR) reaktor kallad ASTRID ligger närmast att realiseras trots säkerhetsproblem. Med kommersialisering först efter år 2050.
Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.
Review of Generation IV Nuclear Energy Systems
Redan idag byggs vindkraft billigare än kärnkraft och jag lämnar nu diskussionen om olika kärnkraftstekniker som ligger för långt in i framtiden att realiseras för att spela någon roll för Sverige.
Fria Vindar om ett kärnkraftsfritt Bottenviken
Det är tydligt att man nu uppmärksammat det starka motståndet till att lokalisera ny kärnkraft i Finland vid Pyhäjoki vilket organiseras av Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.
Hittills har Fria Vindar (förutom då Gunnar Fredriksson) inte kritiserat Pyhäjoki men nu gäller det att hitta en anledning att både protestera mot Bottenviksprojektet men samtidigt vara positiv till kärnkraft. Fria Vindar löser problemet på ett elegant sätt:
Man tillämpar alltså samma devis som för vindkraft nämligen att energiproduktion ska byggas någon annanstans. Att resultatet istället blir att de framtida Toriumverken placeras mycket nära täta befolkningscentra i södra Sverige bekommer inte Fria Vindar.
Som vi alla vet är solkraft heller inte en särskilt lämplig energiproducent på nordliga breddgrader. Solkraftsproduktionen följer nämligen inte förbrukningskurvan. För vindkraft är det tvärtom eftersom den producerar bäst på vintern när det blåser mest och förbrukningen är som störst. Detta kommenterar också C-E Simonsbacka:
Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men inte att jämställa med vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.
Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på Holmön knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % närmare 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.
En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.
En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
Klicka på Read more för fortsättning …
Confusion …
World’s nuclear industry in crisis
Inverstors flee Nordic nuclear company Vattenfall
Myths and Misconceptions about Thorium nuclear fuel
Utvecklingsmöjligheter för Holmön
På Nöbble Gård i Småland finns ett jordbruk med ekologisk inriktning. Parallellen med Holmön är tydlig även om Nöbble har större arealer att bruka. Särskilt intressant är att Nöbble tar tillvara de möjligheter för miljövänlig energiproduktion som bland annat vindkraften erbjuder. Att vara motvalls är inte ett koncept som lönar sig i längden!
Nöbble gård fakta
Nöbble Gård har också en uppskattad Facebooksida där man beskriver sin verksamhet så här – Nöbble Gård, norr om Kalmar. Ett ekologiskt lantbruk med mjölkkor, energiproduktion och egen tillverkning av rapsolja. Följ oss i vårt dagliga arbete! Här finns många goda tips för Holmön!
LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) har också uppmärksammat exemplet Nöbble som ingår i en skrift kallad Entreprenörerna vilken beskriver sex olika exempel på entreprenörer med stark tro på vindens möjligheter.
I tidigare artiklar på vår sida finns fler exempel på de möjligheter som vindkraften innebär för en bygd genom bygdemedel, markarrenden och arbetstillfällen:
Erfarenheter från Lillhärdal
Vindkraften ger arbeten lokalt
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland
Turism och vindkraft
En noggrann undersökning från Gotland visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt. Se denna bild som visar att hela 99 % inte reagerar mot vindkraft. Och där 22 % tvärtom uppfattar vindkraften som en positiv faktor för ett återbesök:
Många turister vill gärna besöka en vindkraftspark i studiesyfte vilket tvärtom skulle kunna innebära mer turism:
De pessimister som främst oroar sig för turismen bör lugnas av beskeden från Gotland!
För Holmön beräknas vindkraftsprojektet ge utvecklingsmedel om ca 700.000 kr per år vilket genom olika stöd kan växlas upp till det dubbla vid en självfinansieringsgrad om 50 % vilket är ett normalt krav. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad detta skulle kunna innebära för Holmöns utveckling!
Sven Nordblad
Olkiluoto 4 kärnreaktor avbeställd
Efter stora förseningar och fördyringar av den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 har Finland nu avbeställt en planerad fjärde reaktor av samma typ.
Detta innebär att framtiden för EPR Gen III+ från franska AREVA är högst osäker. Vilket möjligen även kommer att påverka planerna att bygga en reaktor av samma typ i Hinkley Point C i Storbritannien.
Detta är också samma reaktortyp som Vattenfall en tid funderade på – när ny kärnkraft fortfarande var aktuellt – men skrinlade efter de dåliga erfarenheterna från bygget av Olkiluoto 3 i Finland.
Bygget av EPR i Flamanville i Frankrike karaktäriseras så här i tidningen Daily Mail:
In reality, the history of the Normandy project is one beset by financial mismanagement with rocketing costs, the deaths of workers, an appalling inability to meet construction deadlines, industrial chaos, and huge environmental concerns.
Gen IV
Somliga självutnämnda experter griper nu efter halmstrån och menar att Gen IV kärnreaktorer som utnyttjar bränslet bättre är ett alternativ redan i nutid. Organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har nyligen presenterat en genomgång av pågående Gen IV projekt och skriver så här om den konstruktion som enligt dem ligger närmast att realiseras med en prototyp under första halvan av 2000-talet:
On the basis of its examination, IRSN considers the SFR system to be the only one of the various nuclear systems considered by GIF to have reached a degree of maturity compatible with the construction of a Generation IV reactor prototype during the first half of the 21st century; such a realization, however, requires the completion of studies and technological developments mostly already identified.
The main advantage of SFR technology in terms of safety is the use of low-pressure liquid coolant. The normal operating temperature of this coolant is significantly lower than its boiling point (margin of about 300°C), allowing a grace period of several hours during loss-of-cooling events. The advantage gained from the high boiling point of sodium, however, must be weighed against the fact that the structural integrity of the reactor cannot be guaranteed near this temperature.
The use of sodium also comes with a number of drawbacks due to its high reactivity with water and air. While it seems possible for SFR technology to guarantee a safety level at least equivalent to that targeted generation III pressurised-water reactors, IRSN is unable to determine whether it could significantly exceed this level. The nuclear system associated with the SFR has been the focus of considerable R&D, both in France and abroad, including the ASTRID reactor project, which should enable safety improvements.
Man pekar bland annat på problemet med att använda flytande Natrium som reagerar kraftigt med vatten (vi minns väl alla kemilektionen där en bit natrium släpptes ner i vatten …) vilket innebär stora risker. Detta var bara ett av problemen med den franska breederreaktorn Superphénix som till slut fick stängas 1998. Reaktorn innehöll 5.500.000 kg Natrium.
Till detta kommer att en anläggning för anrikning av bränsle (plutonium) måste byggas innan en kommersiell reaktor möjligen kan tas i drift i slutet av detta århundrade (!):
Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.
Även Vattenfalls uppfattning om Gen IV är att denna teknik ligger flera decennier fram i tiden.
___________________
Kärnkraft är både dyrt och osäkert. Fast det är ju ingen nyhet. Men Sverige behöver ny elproduktion när de äldsta reaktorerna läggs ner inom kort. Det går då inte längre att envist hävda att ny produktion ska byggas – men någon annanstans!
Sven Nordblad
SOM undersökningar 2014 och O2
SOM-Institutet genomför årliga undersökningar bland annat om svenska folkets åsikter i energifrågor
I år som tidigare har man undersökt uppfattningarna om vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Som vanligt innehar vattenkraft topplaceringen (övervikt positiv +79 %) med vindkraft tätt därefter (övervikt positiv +73 %) medan kärnkraft (övervikt positiv -7%) hamnar långt efter:
Om kärnkraften anser fler 2014 att kärnkraften bör avvecklas (övervikt avveckla +15%) än 2010 (övervikt avveckla -5%) enligt SOM:
Överenskommelse med Norge om att öka ambitionen om utbyggnad av förnybar energi
Vi har tidigare berättat om den utökade ambitionsnivån för förnybar energi mellan Norge och Sverige:
Mer förnybart och Vindpark Vänern
Nu finns uppgifter om att Centerpartiet inte vill godkänna de inskränkningar i skattefrihet för förnybar energi som överenskommelsen skulle innebära. Skulle detta lyckas innebär det t.ex att Sveriges kommuner får fortsatt möjlighet att bygga egen förnybar energiproduktion och slippa skatta för detta. Ett stöd för de kommunala ekonomierna som är mer än välkommet:
Regeringen och C gör upp om förnybar el uppdatering 2015-05-22
Regeringens uttalande uppdatering 2015-02-22
Artikel i Dagens Industri
Utredning
Den svenska kärnkraftskrisen
Som om beskeden från Vattenfall om att de vill stänga R1 och R2 på grund av dålig lönsamhet inte vore nog, rapporterar Dagens Industri nu att även Oskarshamn 2 ligger i farozonen efter tidigare avvecklingsbesked för Oskarshamn 1.
Den nuvarande utbyggnaden av vindkraft motsvarar produktionen hos R1 och R2 som ska avvecklas. Nu är det dags att bygga vidare för att ersätta även O1 och O2!
Sven Nordblad
Om 100.000 år
Artikeln från DN är ett läsartips. Den handlar om den svåra uppgiften att under 100.000 år bevara informationen om det lagrade radioaktiva avfallet till kommande generationer. Så länge måste nämligen en säker slutförvaring fungera.
SKB – Svensk Kärnbränslehantering – publicerade 2002 en mycket intressant skrift kallad Att bevara information för framtiden som belyser problemet.
Kort livslängd
Livslängden för digitala medier är kort, drygt tio år. Det beror inte på att mediet i sig själv åldras eller förstörs, utan på den teknik (maskin- och programvara) som behövs för att man ska kunna läsa den lagrade
informationen.
Utvecklingen inom datorområdet går så fort att tekniken snabbt blir föråldrad. Vissa maskiner som var vanliga för tio år sedan finns idag bara på muséer.
 |
 |
Tekniken begränsar
Det finns många exempel på hur detta kan vara ett problem. Alla data från 1960 års folkräkning i USA höll till exempel på att gå förlorade. Största delen kunde räddas i slutet av 1980-talet, men först efter omfattande och kostsamma åtgärder. Uppgifterna hade lagrats på magnetband i en form som inte använts på länge.
Digitala medier är alltså ingen kandidat när det gäller att lagra information för framtiden. Då är det bättre att lagra den i analog (icke digital) form. Däremot är datoriserade system ett utmärkt hjälpmedel för att sammanställa och katalogisera information som sedan förs över till analog form.
Mikrofilm komplement
Mikrofilmen har fördelen att informationen är tätt packad, men i okodad form. Den kan läsas med en enkel uppförstorande optik. En microfiche kan rymma upp till 500 A4-sidor och en kassett 16-millimetersfilm upp till 5 000 sidor. Livslängden beräknas vara upp till 200 år för varje generation film.
Mikrofilm är ett tänkbart medium för att lagra information om avfallet. Särskilt värdefull kan den vara för att skapa säkerhetskopior.
______________________
I informationsbroschyren från 2002 nämns alltså mikrofilm som en bra kandidat för att lagra information över lång tid!
Däremot förekommer mikrofilm inte alls i en uppdaterad broschyr från 2011 kallad Om konsten att tala med framtiden. Och tvärtemot uttalandet 2002 om att analogt material utklassar digitalt menar man nu på SKB tvärtom att materialet till 20 procent kommer att vara analogt, det vill säga i pappersform, medan hela 80 procent kommer att vara digitalt. Och man konstaterar:
Modern teknik i form av dagens cd och dvd kanske har en livstid på 20 år men för att vara säker: Migrera (flytta uppgifterna till nya media) vart tionde eller rent av vart femte år och glöm inte metadatan.
Under en period av endast 9 år har SKB alltså helt ändrat uppfattning om bästa sätt att bevara informationen intakt och enkelt förståelig för 100.000 år framåt. Och vem kan garantera att den nödvändiga migreringen av data verkligen utförs under en så lång tidsrymd?
Allt detta visar hur komplicerad enbart informationsfrågan faktiskt är!
Sven Nordblad
Tjernobyl 29 år senare
Ett test på reaktor fyra i Tjernobyl gick helt snett och reaktorn exploderade den 26 april 1986. Det dröjde däremot innan invånarna i intilliggande Pripjat fick vetskap om vad som verkligen hänt – dagen efter hölls exempelvis sex bröllop. Först under eftermiddagen den 27 april inleddes evakueringen. Då hade luften varit fylld med livsfarlig radioaktivitet i närmare 40 timmar. FOTO: AP
Källa SVD
Det största nedfallet av det radioaktiva ämnet Cesium skedde i Ukraina. Men även Sverige – framförallt i Gävletrakten – och Holmön drabbades vilket fått till följd att gränsvärdet i vilt, fisk och svamp tidvis överskridits och livsmedlen klassats som otjänliga. Här en bild som visar nedfallet:
Livsmedelsverket har gjort beräkningar som visar att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.
Följande gränsvärden för cesium gäller:
– Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder
– Mat som innehåller 300-1.500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan
– Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år
– Mat med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls
Rapport från SSI – Statens Strålskyddsinstitut – år 2005 om cecium i ren
Vilt kött från älg, ren och rådjur, vilda bär, svamp, insjöfisk, nötter fick 1987 höjt gränsvärde från 300 Bq/kg till 1.500 Bq/kg vilket minskade kassationen av livsmedel. Inom EU rekommenderades 2003 gränsvärdet 600 Bq/kg men detta följdes inte av Sverige.
| Cesium i älg Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan 1986. Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över 1 500 Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över 3 000 Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under 1 500 Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden. |
| Problemet med radioaktivt cesium i vildsvinskött ökar De flesta vildsvinen finns i Sydsverige, i områden som inte drabbades av nedfall av radioaktivt cesium efter Tjernobylkatastrofen. Men under senare år har stammen börjat etablera sig längre norrut. Nu förekommer den bland annat i Uppland och östra Västmanland. Och risken är därmed att allt fler djur drabbats av radioaktiv strålning. Efter Tjernobylolyckan bestämde man i Sverige att gränsvärdet för cesiumhalten i viltkött ska ligga på 1 500 becquerel per kilo (bq/kg). Om cesiumhalten är högre får köttet inte säljas. I en större studie som Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde 2012 och 2013 hittades flera vildsvin med halter över 1 500 bq/kg. Vissa nådde till och med upp till nästan 5 000 bq/kg. Ett problem med det här är att det svenska gränsvärdet på 1 500 bq/kg ligger mer än dubbelt så högt som det gör i andra EU-länder. I Tyskland till exempel har man bestämt sig för att en halt på 600 bq/kg inte får överskridas, och det gränsvärdet gäller också för importer inom hela EU. |
Påverkan på foster
Det är känt sedan tidigare att foster är särskilt känsliga för radioaktiv lågdosstrålning vilket en svensk studie från 2007 tycks bekräfta:
| Japanese atomic bomb survivors irradiated 8-25 weeks after ovulation subsequently suffered reduced IQ [Otake and Schull, 1998]. Whether these findings generalize to low doses (less than 10 mGy) has not been established. This paper exploits the natural experiment generated by the Chernobyl nuclear accident in April 1986, which caused a spike in radiation levels in Sweden. In a comprehensive data set of 562,637 Swedes born 1983-1988, we find the cohort in utero during the Chernobyl accident had worse school outcomes than adjacent birth cohorts, and this deterioration was largest for those exposed approximately 8-25 weeks post conception. Moreover, we find larger damage among students born in regions that received more fallout: students from the eight most affected municipalities were 3.6 percentage points less likely to qualify to high school as a result of the fallout. Our findings suggest that fetal exposure to ionizing radiation damages cognitive ability at radiation levels previously considered safe. |
Vad händer nu i Tjernobyl
Den havererade reaktorn i Tjernobyl täcktes av en betongsarkofag efter olyckan. Denna håller nu på att vittra sönder och en ny övertäckning måste byggas för att förhindra nya utsläpp.
Detta arbete påbörjades 1997 och kostnadsberäknades då till 8 miljarder kronor. Kostnaden nu är snarare 20 miljarder och pengar för att färdigställa bygget saknas. Bygget bekostas av Chernobyl Shelter Fund där Sverige ingår bland 40 andra bidragsgivare.
Fler bilder från Tjernobyl och bygget
Fortfarande finns 11 st reaktorer av Tjernobyltyp RBMK i drift och även om det genomförts säkerhetshöjande åtgärder finns det stora problem med reaktortypen:
Reaktorbygget i Flamanville i Frankrike
En ny typ av kärnreaktor kallad EPR – European Pressurized Reactor – byggs nu av AREVA i Frankrike (Flamanville 3), Finland (Olkiluoto 3) och i Kina (Taishan 1 och 2). Reaktortypen är också på förslag i England (Hinkley Point C). Detta är en reaktortyp som brukar kallas Gen III+ dvs en vidareutveckling av nuvarande reaktortyper och ska inte förväxlas med Gen IV där en kommersialisering ligger mycket långt fram i tiden om den alls blir av.
Häromveckan meddelade AREVA att man hittat allvarliga svagheter i reaktorkärlet i Flamanville:
This week, Areva informed the French nuclear regulator that ”very serious” anomalies had been detected in the reactor vessel steel of an EPR plant under construction in Flamanville, northern France, causing ”lower than expected mechanical toughness values”.
Artikel i The Telegraph
Detta kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk och väntas medföra ytterligare förseningar och fördyringar av pågående byggen och kanske helt stoppa planerna på den nya reaktorn i Hinkley Point C.
Om ny kärnkraft i Pyhäjoki vid Bottenviken 20 mil från Holmöarna
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades på ett allmänt möte i Luleå den 11 december 2011. Nätverket är partipolitiskt obundet och för alla som säger nej till kärnkraft vid Bottenviken. Man arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft.
___________________________
Den här artikeln uppmärksammar 29-årsdagen av haveriet i Tjernobyl som fortfarande har effekter för Sverige och Holmön.
Vi kan bara hoppas att den nya inkapslingen av Tjernobyl reaktor fyra blir klar i tid och att de gamla reaktorerna av samma typ som fortfarande finns kvar inte havererar av tekniska skäl eller av någon annan orsak som t.ex sabotage. Detsamma gäller förstås för de totalt 429 st reaktorer som fanns i drift i hela världen år 2014.
Säkerhetsproblem för den allt äldre kärnkraftsflottan är svåra att lösa. Men även säkerhetsproblem för nybyggda reaktorer är svårbemästrade, avfallsfrågan långtifrån löst och den ekonomiska kalkylen ser allt sämre ut. Sannolikt är det så att kärnkraften nu kommit till vägs ände!
Sven Nordblad
Vattenfall vill stänga R1 och R2
Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 och 2 redan 2018-2020 mot tidigare 2025.
– Tyvärr ser vi hur marknadsförutsättningarna med låga elpriser består under kommande år. Samtidigt ser vi att produktionskostnaderna ökar, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, i ett pressmeddelande.
Att stängningen skulle komma redan nu och inte om tio år är egentligen inte så förvånande. Att kärnkraften dras med lönsamhetsproblem är väl känt och när vindkraften idag producerar 13 TWh/år och ökar känns beslutet välmotiverat. År 2014 producerade R1 och R2 tillsammans 10 TWh.
Höjningen av effektskatten är endast 1 öre per kWh el och inte orsaken till att man vill stänga. Jämför man de senaste månadernas elpris med prisnivån år 2008 så har elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så har priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh.
Artikel i SVD
Nästa reaktor i tur att stängas är Oskarshamn 1 som ägs av E.ON och som skulle kunna börja avvecklingen redan 2017 om allt går enligt plan.
Självklart innebär detta att utbyggnaden av förnybar energi nu måste fortsätta och ökas för att säkra Sveriges elbehov och behålla låga elpriser!
Sven Nordblad
Tilläggsavtalet
Klicka på bilden för större text
I dagarna har Gröna Holmön AB skickat ut ett tilläggsavtal för vindkraftsprojektet på Holmön. Det innehåller främst kompletteringar om bygdemedel och verk med högre effekt. Bygdemedlen ska gå till Holmöns utveckling och är glädjande nog mycket högre än de som normalt erbjuds i avtal om vindkraft.
Folkbladet har publicerat en saklig och informativ artikel om detta i pappersupplagan som vi här återger med tillstånd från tidningen.
Frågan om bygdemedel har vi tidigare tagit upp i en artikel som handlar bl.a om E.ON miljöfond vilken har ett upplägg liknande det för Holmön men med mycket lägre ersättningar. Som jämförelse kommer vindparken på Holmön att innebära årliga utvecklingsmedel på omkring 700.000 kr vid beräknad produktion mot 180.000 kr enligt modellen från E.ON. Utvecklingsmedel som också tillfaller enbart Holmön och inte fördelas över hela Sverige.
Vad detta skulle innebära för Holmöns framtida utveckling är lätt att förstå – som t.ex möjligheter att restaurera en våtmark och fågellokal av unikt slag eller att anlägga en småbåtshamn på östra sidan av Holmön!
Sven Nordblad
Vårvindar på Holmön
Att åka ut till Holmön när det är gropig sjö,
det skulle kännas bättre om det på denna ö
fanns nån som tog tillvara all vinden på nåt vis.
Och kunde alstra elström, när det är mer än bris.
Så visst behövs det vindkraftverk, gärna på en gång.
Det händer inte mycket här, när det är lågsäsong.
Utan tvekan anser många att det vore rätt
om Holmön fick en produktiv och hållbar silhuett.
Jag tycker även våran tid ska få sätta spår.
Faktiskt är rätt mycket bättre än det var igår!
Alla kan ju fortsätta att plocka svamp och bär,
på alla andras marker och vara motionär.
Men skrämselpropagandan mot vindbruk rullar på.
I samma gamla hjulspår, och på så låg nivå.
Med selektiva fakta – plus politikerförakt.
Mobbning av dom framsynta som redan har kontrakt.
Det fattas överblick och det saknas källkritik.
Hos några skapar ändrad vy verkligen panik.
Om ärendet får prövas, om förnybart får ny fart,
så hoppas vi att byggandet snart kan få en start!
Agda
WWF Earth Hour 2015
Läs mer om WWF Earth Hour
WWF arbetar bland annat för förnybar energi. Läs denna intressanta broschyr med titeln Busting the myths about renewable energy som avslöjar några av myterna kring t.ex vindkraft.
Dömd för falsk mutanklagelse
ATL 2015-03-20
Vindkraftverk på Öland återanvänds i Polen
I en tidigare artikel Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland visades att någon motsättning inte finns mellan dessa tre intressen och parallellerna med Holmön är tydliga.
Vid Degerhamns Camping finns tre nära 20 år gamla vindkraftverk som tjänat bra men vars ekonomiska livslängd nu är till ända. Vad händer då? Blir de kvarlämnade som rostiga monument över en felaktig energisatsning – ett öde som motståndarna till vindbruk gärna hävdar.
Nej, inte alls. Verkens tekniska livslängd är långt större än 20 år och de säljs nu av Kalmar Energi till Polen för att återanvändas där enligt ett pressmeddelande:
 |
Detta är heller inte en unik händelse. För ett år sedan hände samma sak på Utö i Stockholms skärgård enligt SVT. Men den gången gick exporten till England. Ortsborna saknar sitt vindkraftverk men när Försvaret ändrar sin övningsverksamhet måste verken säljas. Detta exempel är också en påminnelse om att acceptansen för förnyelsebar elproduktion är hög även i Stockholm och i skärgården till råga på allt:
 |
Vindkraftverk går inte i konkurs
Det är naturligtvis så att motståndarna till vindkraft försöker hitta argument mot vindkraft men det är också så att de gärna försöker hitta på argument, vilket är tråkigt. Ett sådant påhittat argument är att vindkraftverken gärna går i konkurs eftersom elpriset är lågt. Men det enda som egentligen kan hända är att långivaren dvs banken tar över verken och fortsätter driften. Vindkraften har nämligen mycket låga driftskostnader och när det väl är byggt är det kapitalkostnaderna som står för den övervägande delen.
Dessutom kommer priset på elcertifikat att höjas i slutet av 2015 så att målet om 30 TWh ny elproduktion till 2020 kan uppfyllas!
Kontrollstation 2015 – förslag till justeringar i elcertifikatsystemet
Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten.
Återställning efter avslutad produktion
En annan diskussion gäller återställande efter avslutad produktion. I det fallet är det tillståndsmyndigheten som ställer hårda krav på bland annat ekonomiska garantier.
| Syftet med en säkerhet är att skydda samhället från risken för att behöva stå kostnaden för efterbehandlingen i en situation där verksamhetsutövaren inte kan fullfölja sina åligganden. Med den utgångspunkten bedömde MÖD att säkerheten ska täcka hela kostnaden för nedmontering och att man inte ska räkna med skrotvärdet. (MÖD Mål nr M 2210-08, 2008) |
 |
Rapport om nedmontering och efterbehandling – Energimyndigheten
Så här har Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten till exempel sagt i tillståndsbeslutet för vindbruk vid Ivarsboda/Gryssjön inom Umeå och Robertsfors kommuner:
 |
Inte heller ställs några krav på att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan. Så här uttalar sig Naturvårdsverket i frågan:
| Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundament i allmänhet innebär ringa föroreningsrisk. Detta under förutsättning att halterna av miljö- och hälsofarliga ämnen är låga i betongen. Den som använder färdigblandad betong kan förvissa sig om detta, till exempel genom en kvalitetssäkring som omfattar miljöparametrar. |
_______________________
Med gott hopp om mer förnybar elenergi i framtiden!
Sven Nordblad
Vindbruk vid Dragaliden och Stor-Rotliden
 |
 |
– Långtidsmätningar av ljud från vindkraftverken i Dragaliden visar att Naturvårdsverkets regler uppfylls även för så kallat amplitudmodulerat ljud.
– Undersökningar från Stor-Rotliden visar att reglerna uppfylls vintertid även när problem med is undantagsvis uppkommer.
Dragaliden
Vi får ibland höra att de ljudberäkningar för vindkraftverk som utförs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinjer inte är tillförlitliga och inte kan ligga till grund för att bevilja t.ex vindparken på Holmön.
En långtidsundersökning i forskningssyfte för att bedöma hur verkliga mätdata från en vindpark i Dragaliden i Piteå kommun och Ryningsnäs i Hultsfreds kommun står sig mot beräknade värden har utförts av Uppsala Universitet och presenteras i rapporten Ljud från vindkraftverk, Conny Larsson.
I undersökningen beskrivs svårigheterna med att i förväg beräkna exakt hur ljud från en vindpark sprids på grund av markförhållanden och väderleksfenomen. Men slutsatsen blir ändå att Naturvårdsverkets modell för ljudberäkning står sig mycket väl genom att den utgår från ett förmodat värsta fall. Man konstaterar (se även figur 17 nedan) nämligen att:
| Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA. |
Särskilt intressant är att även motståndare till vindkraft i olika sammanhang refererar till denna undersökning som tydligen inte anses vara kontroversiell och därför bör vara användbar även för Holmön. Genom att undersökningen är gjord vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten torde också förtroendet för dessa båda nu vara återupprättat hos motståndarna efter tidigare ifrågasättande av de fågelundersökningar på Holmön som bedrivs i deras regi.
_____________________
Fler utdrag ur rapporten
Denna mätkurva visar uppmätt ljud från Dragaliden och Ryningsnäs jämfört med beräknade:
 |
Naturvårdsverkets modell, SEPA – Swedish Environmental Protection Agency, se figur 6, gäller strikt bara för medvind och vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd, vilket troligen har valts ut för att representera ett förmodat värsta fall.
Observera också Naturvårdsverkets bedömning om maskering genom bakgrundsljud:
| Naturliga ljud, som vind i trädkronor eller bruset av vatten, döljer ofta ljudet av vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 dB(A) lägre än bakgrundsljudet. Normalt är det naturliga ljudkällor som kan dölja ljudet på detta sätt. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft. |
Kontrollmätningar
Mätningarna ger oss en möjlighet att studera om vi kan göra förenklingar så det är möjligt att utföra kontrollmätningar. Om vi utnyttjar resultatet presenterat i figur 6 så ser vi att det rör sig om ganska stora variationer i ljudnivån för denna plats. Ljudnivåer för förhållanden med uppåtböjning, dvs. negativa ljudhastighetsgradienter, är betydligt lägre än de vid nedåtböjning, s.k. positiva ljudhastighetsgradienter. Dessutom så är spridningen betydligt större. Detta innebär att vi kan utnyttja nedåtböjning som kan vara medvind och/eller vertikalt temperaturtilltagande som ett lämpligt mätförhållande. För att möjliggöra relativt många mättillfällen så bör mätförhållande uttryckas i termer av ljudhastighetsgradient eller nedåtböjning snarare än att begränsa till vissa medvindshastigheter och vertikala temperaturförhållanden. Om vi nu lägger in vissa begränsningar på tillåtna mätförhållanden, se figur 14, där vi har valt ett smalt intervall som 0,05 ≤ ljudhastighetsgradient ≤ 0,1 så får vi väldigt liten spridning av uppmätta ljudnivåer vid barmark. Kontrollmätningar av ljudnivå från vindkraftverk skall utföras i medvind (0,05 ≤ ljudhastighetsgradient (120-0 m) ≤ 0,1). |
|
Här visas uppmätta ljudnivåer i procent av tiden vid långtidsmätning:
|
Rapporten ger också ett förslag till ny förenklad formulering av bullerkrav mot bakgrund av de värden som uppmätts:
Formuleringen av förslaget till nytt riktvärde kan då uttryckas som: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40 dBA. På motsvarande sätt kan 40 dBA bytas ut mot 35 dBA om det rör sig om områden med lågt bakgrundsljud eller vid rena toner. Genom denna formulering kommer vi ifrån en diskussion om att ett riktvärde aldrig får överstigas eller att ett riktvärde skall vara medelförhållande eller att det är definierat vid ett visst förhållande som t.ex. 8 m/s uppmätt på 10 m höjd. Det viktiga är egentligen att riktvärdet skall beskriva ljudnivån vid en bostad och att olika ljudutbredningsförhållanden kommer att medföra att ljudnivån varierar över ett ganska stort område. De allra högsta ljudnivåerna uppkommer så sällan så det knappast kan ge upphov till återkommande störning. För att förenkla både beräkningar och kontrollmätningar så föreslås därför att riktvärde/begränsningsvärde skall anges som en ljudnivå som 90 % av tiden är lägre än ett visst värde. De dragna linjerna i figur 17 visar att detta är uppfyllt för vår mätpunkt nära Dragaliden. Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA. Nytt riktvärde för ljud från vindkraftverk föreslås: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40/35 dBA. När ljudet är amplitudmodulerat skärps kravet med 5 dBA. |
Anm) För Holmöarna gäller gränsen 40 dB(A) eftersom de inte av Umeå Kommun är utpekade som tyst område.
___________________________
Stor-Rotliden
Stor-Rotliden vindkraftpark ligger 20 km norr om Fredrika. Den ägs av Vattenfall och sysselsätter 9 personer med drift och underhåll stationerade i Fredrika. Vattenfalls informationsbroschyr.
Stor-Rotliden förs ofta fram av motståndare till vindkraft. En frontfigur som ofta förekommer i debatten och refereras till av motståndare till vindkraft på Holmön är Simon Rudin. Denne skickar skrivelser till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen i Västerbotten och försöker få till stånd en rivning av parken. Se originaldokument nedan.
 |
Länsstyrelsen i Västerbottens avvisar begäran om rivning:
 |
Länsstyrelsen hänvisar till olika undersökningar som är intressanta även för Holmöns del. Om problemet med nedisning och eventuellt ljudpåslag visar man att detta inte innebär att gränsvärden överskrids – se examensarbetet nedan. Ärendet avslutas.
Undersökningen av påverkan av is vid Stor-Rotliden skedde med huvudsyfte att mäta skillnader i ljudnivån och ej bestämning av ljudeffektnivån och gjordes vid en mätstation mycket nära vindkraftverket. Det visar sig att garanterad källjudsnivå utan ispåslag ligger 4 dB(A) under gränsen för verket och maximalt 7 dB(A) över vid ispåslag.
Denna tabell visar att ljudnivåer på 42 dB(A) vid bostäder kan påräknas färre än 3 dagar per år vid ispåslag på samtliga verk och i medvind medan normala ljudnivåer ligger så lågt som 27-31 dB(A):
 |
Som vanligt får vi inte heller glömma att vindförhållandena på Holmön oftast är sådana att eventuellt ljud drivs bort från bebyggelsen som ligger väster om verken, vilket denna vindros från Holmögadd tydligt visar:
 |
Ispåslag innebär också att produktionen minskar. På moderna verk används avisningssystem vilket förövrigt föreskrivs i tillståndsbeslutet för vindkraftsparken Ivarsboda/Gryssjön och vi kan räkna med att tekniken för avisning utvecklas ytterligare tills det är dags att bygga vindkraftsparken på Holmön och problemet därmed är löst!
Originaldokument:
20140225-Simon-Rudin-Storrotliden
Lst-AC-Svar-till-S-Rudin
1. Lst-AC-121128-buller-kallt-klimat-Stor-Rotliden
2. Lst-AC-Examensarbete-buller-nedisning
___________________________
Artikel i Läkartidningen
I en artikel i Läkartidningen som heter Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem konstateras att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom:
|
___________________________
Om infraljud från vindkraftverk
Ibland hävdas att vindkraftverk avger ett infraljud som skulle vara skadligt – se inlägget här ovan. Omfattande undersökningar av EPA i Australien visar att infraljud är vanligt förekommande och främst orsakas av till exempel vägtrafik, luftkonditioneringar, hushållsmaskiner, vind etc.
 |
Undersökningen visar att den lägsta uppmätta nivån av infraljud faktiskt förekom i den bostad som låg nära ett vindkraftverk:
Infrasound levels near windfarms and in other environments It is clear from the results that the infrasound levels measured at the two residential locations near wind farms (Location 8 near the Bluff Wind Farm and Location 9 near Clements Gap Wind Farm) are within the range of infrasound levels measured at comparable locations away from wind farms. Of particular note, the results at one of the houses near a wind farm (Location 8) are the lowest infrasound levels measured at any of the 11 locations included in this study. This study concludes that the level of infrasound at houses near the wind turbines assessed is no greater than that experienced in other urban and rural environments, and that the contribution of wind turbines to the measured infrasound levels is insignificant in comparison with the background level of infrasound in the environment. |
___________________________
Så är mystiken kring infraljud, ”amplitudmodulering” (AM) och ljudspridning vid olika väderförhållanden utredd liksom nedisningsproblematiken. När AM förekommer ska det behandlas enligt dagens regler för rena toner vilket innebär en sänkning på 5 dB(A). I Holmöns fall kan nerreglering med 5 dB(A) göras av verken vid behov vilket innebär att gränsvärden innehålles även under svåra och ovanliga väderförhållanden!
Kan man hoppas att vi i fortsättningen får en debatt om vindbruk på Holmön baserad på sakliga fakta istället för på feltolkade undersökningar och missvisande skrämselpropaganda!
___________________________
Sven Nordblad
Mer förnybart och Vindpark Vänern
– Ändringar i avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat öppnar för ytterligare 2 TWh förnybar elenergi totalt 30 TWh.
– Felaktigheter om vindparken i Vänern används i propaganda mot vindkraft.
Klicka på Read more för att läsa mer om dessa aktuella ämnen …
Röda Fjädern på Holmön 1969
 |
 |
Lennart Hyland och Allan Schulman besöker Holmön den 25 juli 1969 [Västerbotten sid 16] med anledning av att Holmön – då Sveriges minsta kommun – vann Röda Fjädern-insamlingen. Sveriges Radio anländer med helikopter och programmet sänds i färg-TV vilket är unikt eftersom officiella färgsändningar i Sverige startade först 1970. Bilderna är avfotograferade från en tidig färg-TV mottagare.
Röda Fjädern är en symbol som Lions har använt sig av vid större insamlingskampanjer. Den som kom med idén om att en röd liten fjäder skulle säljas till förmån för olika välgörande ändamål som Lions ställde sig bakom var den kände programledaren Lennart Hyland, tillika medlem i Lions. Lennart Hyland var också dragplåster åt den första Röda Fjädern insamlingen 1965 som då inbringade en rekordsumma av 13 miljoner kronor. Summan nåddes tack vare att man tog kampanjen till TV, vilket var ett nytt tillvägagångssätt på den tiden.
TV-teamet övernattade i Prästgården och det berättas på byn att där hölls ett ordentligt kalas på kvällen.
 |
 |
Här syns Hyland intervjuva Rune Lundberg på bilden till vänster. På bilden till höger syns Hilding Krisandersson, Algot Holmgren och Hyland. Våra läsare gissar på Karl-August Holmgren till höger, känd för sina gula kepsar med bokstaven ”V” som står för ”Vägförbättringar”.
 |
 |
Fler bekanta från Byviken med Ragnar Fredriksson till vänster språkandes med Oskar Pettersson, men vem kan mannen till höger vara? En bild från Panget
 |
 |
Bröllop i Kyrkan och fiskeläget i Gäddbäck
 |
 |
Dags för hemfärd med helikoptern med bild över Byviken.
_______________________
Uppdatering 2015-06-14
_______________________
År 1969 hade Holmön fortfarande ca 177 bofasta invånare.
Nu är siffran nere i ungefär 30 tappra själar som bor året runt på Holmön.
Sven Nordblad
_____________
Klicka på Read more för nya läsartips …
Tips från våra läsare
Holmön i februari 2015. Fast is och stakad vinterväg lär det inte bli detta år och färjan tar sig fram utan problem. Visst är det fantastiskt att man upprätthåller trafik mellan Holmön och Norrfjärden med hela 4 turer om dagen även vintertid. Men vi var bara fyra (4) passagerare med på onsdagsturen. Vad detta kostar samhället har vi tidigare redovisat och frågan är hur länge förmånen får finnas kvar.
En satsning på vindbruk skulle öka möjligheterna att behålla Holmön levande året runt. Eventuell påverkan på djur och natur kan mötas med lämpliga försiktighetsmått. De som motarbetar denna satsning och på senare tid till och med börjat göra hätska utfall mot Svenska Kyrkan, vilken stöder satsningarna på förnybar energi, borde besinna sig.
Trafikverkets kostnadsberäkning för Holmöleden. Så skulle det kunna bli. Idag är färjan gratis.
Holmöns Stora Lanthandel
Holmön har också fortfarande en fin livsmedelsbutik som är öppen i veckorna även vintertid. Trots att antalet bofasta nu ligger kring endast 30 personer. Och som en läsare påpekade – en affär höjer värdet på öns fastigheter – något som gärna glöms bort i debatten.
______________________________________
Tips från våra läsare
Till vår sida kommer hela tiden tips på olika artiklar med intressant innehåll. Här är några:
Prisras på olja kan gynna energiomställning – Vetenskapsradion Klotet
Tomas Kåberger professor i industriell energipolicy på Chalmers i Göteborg …
– Hur har de framsteg som har gjorts globalt bidragit till att oljepriset har fallit? Vi kan se att användningen av icke förbybar energi nu för första gången minskar i flera stora länder. Till och med i Kina minskade elproduktionen med fossila bränslen förra året med nästan 30 TWh, medan den förnybara elproduktionen ökade med över 200 TWh. Oljepriser, kolpriser och elpriser faller just nu på många håll i världen på grund av att förnybar energi går snabbt framåt.
– Det är ju fantastiskt bra ur klimatsynpunkt, för det betyder att förnybar energi börjat visa att den kan konkurrera ut de fossila bränslena. Och det är ju faktiskt vad som krävs för att vi ska kunna nå de mål vi har, att begränsa hastigheten i klimatförändringarna.
Artikel Sveriges Radio
Lyssna 24 min MP3
The switch to renewable power is a battle we cannot afford to lose – The Guardian
Här en artikel från en läsare som också lämnade denna kommentar:
Bif. artikel finner jag belysande för allas vår framtid, där även ett året runt boende på Holmön möjliggörs om en satsning kommer till stånd.
Artikel The Guardian
En rapport av Gordon Hughes vid REF har börjat cirkulera bland igen efter två år. Här påstås produktionen sjunka drastiskt när vindkraftverken når en ålder av endast 12-15 år. En närmare granskning av vinddata från Danmark visar att detta inte alls stämmer och att produktionen i vissa parker tvärtom till och med ökar:
REF’s report suggests that the capacity factor of Danish onshore wind farms falls off by four percentage points over 15 years, whereas an analysis of the capacity factor of 20-year-old turbines suggests that the degradation only amounts to about 0.7 percentage points over 20 years. REF says performance of offshore wind turbines falls by 30 percentage points over ten years, from 40% to 10% approximately, whereas an analysis of the data from the longest-running Danish offshore wind farms reveals that two of them have increased in performance, and the third has only recorded a 1.5 percentage-point drop in capacity factor, extrapolated to 20 years. It is not clear what accounts for the discrepancy between the analysis laid out above and the REF work.
Artikel Windpower Montly
Wind Performance Over Time
Tysklands elproduktion: förnybart nu större än brunkol – Supermiljöbloggen
Rapport Agora Energiewende Review 2014
Sluta förvanska Energiewende – Ny Teknik
Enligt den senaste opinionsundersökningen i Tyskland stöder 92 % av befolkningen ”die Energiewende”. Tyskland som har avsevärt mycket mer vindkraft installerat jämfört t.ex med Sverige.
Artikel Ny Teknik
Vägval energisystem 2020 – Supermiljöbloggen
En ny utredning från Energimyndigheten visar att vi som hela tiden hävdat att den förnybara energin kommer att dominera elförsörjningen i Sverige i framtiden sannolikt får rätt:
Utredning Energimyndigheten
100 % förnybart är möjligt – Vattenfall
– Jag är övertygad om att vi under detta århundrade kommer att få uppleva en snabb tillväxt av förnybara energikällor i våra kraftsystem, och i vissa länder kan de komma att stå för hela hundra procent, säger Alberto Mendez Rebollo, chef för BU Wind Nordic på Vattenfall, när vi träffar honom och Karin Salevid, affärsutvecklare på Asset Optimisation.
Artikel Wind Nordic Vattenfall
Det finns så många anledningar – Holmöns framtid som året runt bebodd ö med bevarad kulturmiljö, klimat, energi, ekonomi, turism genom ökad tillgänglighet och faktiskt också hela Umeåregionens näringsliv – som talar för vindbruk på Holmöarna!
Sven Nordblad
Elhandel över gränserna ökar snabbt
En populär missuppfattning – som gärna sprids av de som motarbetar förnybar energi och vindkraft i synnerhet – är att Sverige har den el ”vi behöver nu och för överskådlig framtid” och att vi därför kan sitta still i båten.
Man bortser då ifrån inte bara avvecklingen av våra kärnkraftsreaktorer O1, R1 och R2 inom cirka 10 år utan framför allt den pågående nätutbyggnaden som ökar möjligheten att handla med el över Sveriges och Nordens gränser. Eftersom europeiska kontinenten generellt har produktionskapacitet med högre marginalkostnader än Sverige, kommer en ökad marknadsintegration att ha en prishöjande effekt här hemma.
Här följer en genomgång av projekt som snabbt kommer att ändra spelreglerna för elhandeln med risk för ökande elpriser om man möter utmaningen på fel sätt – till exempel genom ett tokstopp för utbyggnaden av vindkraft.
Men hur fungerar det rent tekniskt? Här en bild från projekt NorthConnect som visar den kommande HVDC-förbindelsen mellan Skottland och Norge:
Den här bilden visar hur elström från vindkraftverken i Skottland transporteras nattetid till Norge och under torrår och omvänt. Rätt utnyttjat kan detta vara till stor fördel för bägge parter vilket även svenska Vattenfall insett som är en av deltagarna i projektet:
Inom EU:s gemensamma marknad pågår nu en integration av elmarknaden. Oavsett vad man anser om denna så kommer följande att inträffa enligt en analys som Energimarknadsinspektionen gör:
Om överföringskapaciteten är tillräcklig, jämnas priserna ut mellan områdena. Om inte, uppstår prisdifferenser mellan områdena.
Det är samma mekanism som gör att elpriset i Finland, Estland och Litauen i stort sett är lika med det svenska under låglast medan det rusar iväg 10-60% under höglast på grund av bristande handelskapacitet. Jämför det låga svenska elpriset på 27 €/MWh med 44 €/MWh i våra östra grannländer inom den gemensamma nordiska elmarknaden:
Finland som misslyckats med sin kärnkraftsutbyggnad står och faller faktiskt i hög grad med den svenska vindkraftsproduktionen och till Finland går också den allra största delen av svensk elexport – inte till exempelvis Tyskland.
Norge bygger ut kraftigt
I Norge pågår just nu en exempellös utbyggnad av handelskapaciteten:
| Sträckning | Projekt | Driftstart | Effekt |
| Norge/UK | NSN (1) | 2020 | 1.400 MW |
| Norge/Skottland | NorthConnect | 2021 | 1.400 MW |
| Norge/Tyskland | Nordlink (2) | 2020 | 1.400 MW |
| Norge/Danmark | Skagerrack 4 | 2014 | 700 MW |
(1) Världens längsta undervattenskabel för el kommer detta att bli med en beräknad kostnad på upp till 18,5 miljarder kronor.
(2) Svenska ABB har fått i uppdrag att leverera en HVDC-förbindelse mellan Norge och Tyskland med ett ordervärde på hela 7,8 miljarder kronor. Ett exempel på att svensk industri med företag som ABB och SKF drar nytta av utbyggnaden av förnybar elenergi.
Men även Sverige bygger utlandsförbindelser
Norge är det land i Norden som satsar mest på att bygga ut handelskapaciteten. Men även i Sverige pågår och planeras en kraftig utbyggnad:
| Sträckning | Projekt | Driftstart | Effekt |
| Sverige/Litauen | Nordbalt | 2015 | 700 MW |
| Sverige/Tyskland | Hansa Powerbridge | 2025 | 1.400 MW |
Danmark
| Sträckning | Projekt | Driftstart | Effekt |
| Danmark/Nederländerna | Cobra | 2019 | 700 MW |
| Danmark/Tyskland | Kasso/Dollern (3) | 2020 | 1.000 MW |
(3) En förstärkning av förbindelsen mellan Danmark och Tyskland för överföring av 2.500 MW vindel mellan ländernas planeras.
Summa planerad ökad överföringskapacitet 8.700 MW motsvarande hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen!
När särskilt Norges handelskapacitet ökar så mycket och inom så kort tid finns det stor risk att Sverige inte kommer att kunna importera billig el från Norge – som är vårt främsta importland – med ökande elpriser som följd. Dvs om Sverige inte kan kompensera sig genom en ökande inhemsk produktion där vindkraft är det enda realistiska alternativet.
Och vad kommer att hända med det svenska elpriset när överföringskapaciteten till Litauen genom Nordbaltförbindelsen – planeringen av denna startade redan 2004 – på 700 MW öppnas redan detta år:
Eller vad händer om planerna på en andra kabelförbindelse till Polen, parallellt med SwePol Link på 700 MW som finns idag, blir verklighet? I så fall ökar handelskapaciteten till hela 8.400 9.100 MW.
Överföringsförluster
Men är det nu bra att Sverige satsar på utbyggnad av vindkraften i Norrland? Omöjliggör inte överföringsförlusterna genom avståndet till kontinenten att resultatet blir negativt?
Nej, ingalunda. Vindkraftsmotståndaren Per Nilsson, Timbro, ger svaret i en kommentar som förtjänar att spridas och som vi tidigare kommenterat:
Dagens vindkraft påminner bara till utseendet om våra förfäders väderkvarnar med turbiner, bromsar, cylindrar och kopplingar. Utvecklingen har gått snabbt, ett normalstort vindkraftverk är idag upp till tio gånger mer effektivt än motsvarande verk 1995.
I Sverige står stamnätet för 2% av de totala nätförlusterna (källa Vattenfall) vilket ska jämföras med effektivitetshöjningen för vindkraften som alltså är ca 1.000% under de senaste åren och fortgående. Utbyggnaden av vindkraft i Norrland är alltså befogad och stamnätsförlusterna är i sammanhanget obetydliga.
SydVästlänken
För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige bestämde Svenska Kraftnät redan 2005 att den 43 mil långa SydVästlänken skulle byggas vilken:
* syftar till att förstärka överföringsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet.
* är en viktig del i den nödvändiga utvecklingen av stamnätet som krävs för att möjliggöra den produktion av förnyelsebar energi som planeras i enlighet med Sveriges och EU:s energipolitiska mål.
* bidrar till att begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden.
Överföringskapaciteten är 1200 MW och driftstart 2016. Utan tillskott av elenergi norrifrån kommer satsningen på SydVästlänken inte att nå sitt mål.
Totala samhällsekonomiska effekter
Konsultbolaget SWECO har i en rapport sammanställt olika scenarier för den svenska energipolitiken. Som framgår av denna bild har vi i praktiken detta att välja mellan och valet är enkelt:
+1.200 MSEK vid förnybar tillväxt med ökad marknads-integration
-200 MSEK vid låg förnybar tillväxt med marknads-integration
-1.500 MSEK vid låg förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
-5.000 MSEK vid förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
Att nu fem över tolv yrvaket försöka hejda den nordiska utbyggnaden av handelsförbindelser och ny energiproduktion är alldeles för sent påtänkt. Denna utveckling har redan pågått under mer än ett decennium. Skulle man ändå lyckas stoppa utbyggnaden av förnybar energi i Sverige kommer den utbyggda exportkapaciteten att innebära stora risker för ett höjt elpris – för vanliga elkonsumenter och den elintensiva exportindustrin.
Sven Nordblad
Med facit i hand efter tre år
Från historiens skräphög – frestas man säga – plockar nu Fria Vindar fram Per Nilssons rapport Svensk vindkraft – 215 miljarder senare Timbro 2011. Sällan har en partsinlaga avslöjats och bemötts så effektivt och den förekommer nu knappast alls i debatten. Se referenser nedan.
Ett par saker bör ändå nämnas med facit i hand. Vindkraft utvecklas hela tiden snabbt och är enligt Elforsk det billigaste kraftslaget näst vattenkraft. Detta gäller vindkraft i bra vindlägen på land som t.ex på Holmön.
Per Nilssons profetia att det svenska kraftnätet inte skulle kunna integrera mer än 10 TWh/år har också kommit på skam. Dagens produktion ligger på 12 TWh/år utan problem – och maxproduktionen under en dag motsvarar hela 40 TWh/år utan att nätet därför råkat i obalans. Elpriset sänks för elkonsumenten och elcertifikatkostnaden för vindkraft motsvarar endast 1-2 öre/kWh.
Den nya vindkraftsproduktionen behövs bland annat för att kompensera för bortfallet av 20 TWh/år när Sveriges äldsta reaktorer O1, R1 och R2 faller för åldersstrecket åren 2022-2026 eller kanske tidigare på grund av ökade säkerhetskrav och dålig lönsamhet.
Och den behövs också för att möta den ökande handelskapaciteten mellan Norden och Europa på mellan 7.700 och 8.400 MW de kommande åren – motsvarande ungefär hela den svenska kärnkraftsproduktionen – vilken är en realitet oavsett vad Per Nilsson anser. En elbrist i Sverige riskerar annars att driva upp priserna här.
Referenser:
Svenska Dagbladet
Ny Teknik
Supermiljöbloggen
Ekologistas
Från artikeln i Svenska Dagbladet:
Vi avslutar med Nilssons mest passande citat: ”Det är svårt att tänka sig någon annan debatt där tonläget är så pass högt och faktabasen så grund som i vindkraftsfrågan.” Faktabasen i Timbro och Nilssons ”rapport” är nämligen så grund att den ligger på havets botten.
Sven Nordblad