I ett tidigare inlägg jämförde vi vindkraftsparken i Glötesvålen med projektet på Holmöarna eftersom det finns stora likheter mellan dem. Glötesvalen omfattar 30 vindkraftverk och ligger inom ett lågfjällsområde och är klassat som riksintresse både för rennäring och vindbruk.
Men det finns också anledning att göra jämförelser med andra projekt. Ett sådant är Fröskog där ett avgörande i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) just fattats. Projektet liknar Holmöarna av en särskild orsak – nämligen att bekanta riksmotståndare mot vindkraft agerar på båda platserna och med samma argument.
I Fröskog finns nu tillstånd att bygga 6 st verk med en totalhöjd av 195 meter enligt Länsstyrelsens i Västra Götaland beslut med dnr 551-18164-2011. Dvs verk som är högre än Turning Torso i Malmö som mäter blott 190 meter, se bild nr 4 från Malmö.
1. Tillstånd
En ansökan om att uppföra 6 st verk lämnades in till Länsstyrelsen i Västergötlands län där Miljöprövningsdelegationen (MPD) gav tillstånd efter att ha bedömt en mängd inkomna synpunkter, mycket ofta identiska med de som används i debatten om projektet på Holmöarna:
– Samråd inte korrekt genomfört
– Välbefinnande
– Levnadsmiljö
– Turning Torso
– Fastighetsvärde
– Turism
– Resursslöseri att bygga mer vindkraft
– Annan ny teknik istället för vindkraft
– Onyttan med vindkraft
– CO2-utsläpp
– Meningslös satsning på vindkraft
– Landskapsbild
– Rekreation, friluftsliv och naturvård
– Maskindirektivet
– Inhängnad
– Fåglar
– Buller och ljus/skuggbildning
– Lågfrekvent buller
– Vittnesmål
– Hindersbelysning
– Vansinnessatsning på vindkraft
– Kulturmiljö
– Bisfenol A
– Radioaktiva tungmetaller
– Återställningskostnader
– Namninsamling med 300 namn (!)
Om Bisfenol A som är en omdiskuterad fråga i Holmöprojektet konstaterar MPD:
Sammanfattande bedömning:
Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att verksamheten omfattande sex vindkraftverk, om föreskrivna villkor iakttas, går att förena med målen för miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Vad som anförts i ärendet i övrigt förändrar inte denna bedömning. Tillstånd skall därför lämnas för verksamheten.
20131003-Froskog-tillstandsbeslut-Miljoprovningsdelegationen
2. Överklagan till Mark- och miljödomstolen
Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen (MOD). Samma synpunkter som vid tillståndsprövningen återkom i överklagan:
20131103-Froskog-overklagan-Mark-och-Miljodomstolen
3. Beslut i Mark- och miljödomstolen
MOD fattar nu ett kontroversiellt beslut om att införa ett minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus.
Domslut:
Mark- och miljödomstolen gör endast de ändringarna i det överklagade beslutet att
villkor 7 ska ha följande lydelse.
7. Vindkraftverk får inte placeras närmare något av de vid detta tillstånds meddelande befintliga bostadshus än 1 000 meter.
Beslutet innebär att 82% av det planerade vindbruksområdet inte längre kan användas.
20140415-Froskog-dom-Mark-och-Miljodomstolens
4. Överklagan och beslut i Mark- och miljööverdomstolen
Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och vindkraftsbolaget överklagar beslutet i MOD till MÖD.
Länsstyrelsen i Västra Götaland anför:
Det föreskrivna villkoret 7 innebär en inskränkning av bolagets möjligheter att placera vindkraftverk som inte kan anses vara förenlig med god hushållning av markområden. Av bullerberäkningar framgår att bullervillkoret kan innehållas även om avståndet till bostäder understiger 1 000 meter. I vissa fall räcker det med cirka 570 meter. Det föreskrivna bullervillkoret 40 dB(A) vid bostäder får anses vara en tillräcklig indirekt begränsning av avståndet till bostäderna. Av upplevelse- och synbarhetsskäl kan ett minsta avstånd om 500 meter vara lämpligt.
MÖD upphäver beslutet om visst minsta avstånd och sammanfattar:
I ett mål om tillstånd till vindkraftverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det ur bullersynpunkt inte är miljömässigt motiverat med ett preciserat krav på visst avstånd utan att det är tillräckligt att placeringen av vindkraftverken regleras genom ett villkor om maximalt tillåtet buller vid bostäder.
20141023-Froskog-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen
MÖD hänvisar också till en liknande dom där bullernivå och inte avstånd skall vara avgörande:
20130828-Statkraft-dom-Mark-och-Miljooverdomstolen-473-13
_________________
Så här ser svensk miljölagstiftning ut! Låt nu projektet på Holmöarna få en rättvis miljöprövning. Och låt oss slippa den uppsjö av felaktiga och vilseledande argument som snedvrider debatten. Även om somliga inte vill acceptera det.
_________________
Sven Nordblad
Vindkraftpark Fröskog i Åmåls kommun – en fallstudie
Vindkraft ger arbeten lokalt
I anslutning till Thorbjörn Lindbergs tidigare artikel i VK Bara utveckling ger livskraft på Holmön är det intressant att titta på studier som görs om de arbetstillfällen som vindkraften skapar lokalt. Nätverket för vindbruk som arbetar på uppdrag av regeringen driver bland annat ett nätverk som kallas Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll och de följer och utvärderar Havsnäsprojektet i Strömsunds Kommun.
Detta projekt är en värdefull kunskapsbank att ösa ur. År 2008 var det Sveriges största landbaserade vindkraftspark och omfattar 48 st vindkraftverk av fabrikat Vestas med effekten 2 MW. Med den kunskapen som utgångspunkt har noden utvecklat ett beräkningsverktyg för att uppskatta arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Att ta fram gemensamma rutiner för säkerhets- och arbetsmiljöfrågor är ett annat verksamhetsområde för noden.
En uppföljning av Havsnäs vindkraftpark efter 2 år visar att vindkraftparken på årsbasis sysselsätter 18,5 heltidstjänster för den löpande servicen, samt drift & underhåll, ägarservice för skötsel av vindkraftparken och byggnader, underhåll av vägnät samt elnät och andra kringeffekter. Räknat på en brukstid för vindkraftparken på 20 år, så handlar det om 370 årsarbeten. Detta motsvarar omkring 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk och nästan 0,2 tjänster per MW.
Totalt behöver vindkraftsparken Havsnäs över 11 vindkrafttekniker/år i ca 20 år, vilket blir 220 årsarbeten:
Bygdemedel delas också ut liksom det planeras för Holmöprojektet. Men med den skillnaden att på Holmön går en mycket större del av avkastningen till de gemensamma projekten istället för till enskilda markarrenden. Här listan för Havsnäs för 2011-2014:
På Holmön planeras alltså, med stort stöd från Holmöborna, ett vindkraftsprojekt med 19 st verk. Då är det naturligtvis intressant att prova beräkningsverktyget för att bättre kunna bedöma hur många arbeten med drift och underhåll som långsiktigt skulle kunna skapas på Holmön.
Kalkyldelen för drift- och underhåll ger följande mycket intressanta resultat:
Drygt 7 årsarbeten/år under parkens beräknade livslängd på ca 20 år kan alltså skapas på Holmön. Till detta kommer också de arbeten som följer av bygdemedel och markarrenden!
Så här kan det bli. De som menar att vindkraftsparken på Holmön kan skötas av en enstaka tekniker som då och då besöker ön per helikopter vet helt enkelt inte vad de talar om.
Låt oss nu i 20 år unna Holmön denna sista chans till överlevnad – en mycket kort tidsrymd i öns månghundraåriga historia!
Sven Nordblad
Bara utveckling ger livskraft på Holmön
Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten och i dag till stor del boende på Holmön.
Under 1900-talet till i dag har Holmöns by åderlåtits på ett alarmerande sätt, från drygt 400 åretrunt boende invånare, till dagens 30 tal, att bara skriva sig på ön är ett spel för galleriet. Totalt är 65 personer i dag mantalsskrivna på ön. Grunden till den negativa utvecklingen ligger i ändrade levnadsvanor där fiske, jordbruk och jakt fått stå tillbaka för arbeten på fastlandet.
För att Holmön skall fortsätta vara en levande bygd året runt måste vi nu gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov för att sedan fly ön på hösten.
Under vintern 1999/2000 engagerades öbor/fritidsboende i ett stort projekt om en utvecklingsplan för Holmön fram till 2010.
Huvudpunkterna var en ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Konkreta projekt med ett partnerskap av 66 deltagare – som skulle revideras och kompletteras kontinuerligt. Viktigast av allt var målet att det 2010 skulle finnas 180 fastboende i samhället.
Målsättningen finns fortfarande, men vi nådde inte fram. Därför krävs nu nya tag med en reviderad utvecklingsplan som länkas samman med Umeå kommuns, ”Strategier för framtiden” från 2012.
Att ett fåtal personer försöker begränsa företagssatsningar som kan utveckla Holmön har vi inte råd med.
Staten har satsat totalt drygt 36 miljoner de senaste åren på en förbättrad förbindelse med fastlandet. En förbindelse som kommer att möjliggöra att vi kan möta vår målsättning för Holmöns utveckling. Alla företag är välkomna, även vind- och solkraftföretag.
En miljömässig vindkraftsetablering innebär att bygdemedel tillförs samhället, vilket ger oss en kraftigt ökad ekonomisk möjlighet att möta framtiden och uppnå de målsättningar vi har för utveckling av vår levande kulturbygd. Bygdemedlen blir en ovärderlig tillgång för byns och öns framtid.
Baserad på bygdemedlen kan konkreta ekonomiska investeringar och projekt förverkligas. Projekten utföres i samarbete med vindkraftbolaget, Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket. Inom EU finns dessutom stora möjligheter till ekonomiskt stöd för skärgårdsprojekt, som man exempelvis nyttjat i Öviks kommun.
Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör här ta ansvaret att leda och utveckla Holmön långsiktigt. Med en förväntad kraftigt ökande befolkning i Umeå ligger Holmön idealiskt till som besöksmål, ett mål med högsta möjliga kvalitet.
Turistbostäder uppföres (byggs för kraftbyggarna), vägnätet utökas vilket ökar tillgängligheten för bofasta och besökare. Vandrings- och cykelleder kan rustas och utvecklas. I samband med nya elkablar över Kvarken dras också vattenledning samt en fiberkabel till byn.
Allt arbete utföres med största miljöhänsyn. Med ett ökat inflyttnings- och besöksflöde förbättras möjligheterna att få en bättre färja samt ökat underlag för företag inriktat mot transporter runt/på Holmön, natur, jakt- och fiskeguidningar, återskapande av våtmarker, småskaligt ekojordbruk samt vindkraftsturism. Med ett ökat tryck av besökare och boende kommer även servicenäringarna att få ett årligt uppsving.
Motståndarna till vindkraft strävar efter att endast förmedla sina tankar mot en vindkraftsetablering, fakta och andras tolkning av samma verklighet vill man inte ta till sig. Hemliga listor, anonyma inlägg och nyttjandet av riksmotståndare till vindkraft gör att tilltron för motståndet urholkas.
Låt oss alla samarbeta för en utveckling av Holmön, vi värnar samtliga om Holmöns natur och miljö, därför bör vi gemensamt medverka i utvecklingen av ett framtida bebott Holmösamhälle, öppet även för vindkraftsetablering.
Thorbjörn Lindberg
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i oktober 2014 och en debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …
Medvind för förnybar energi och vindkraft på Holmön
Efter valet har Sverige fått en ny regeringen med målsättningen i energifrågor att:
– den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare
– kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering
– kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, säkerhetskraven ska skärpas (oberoende härdkylning) och kärnavfallsavgiften höjas
– Vattenfall skall bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi
– Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.
Hur kommer detta att påverka vindkraftsprojektet på Holmön?
Svensk kärnkraft har svårt att nå lönsamhet
Tack vare den sänkning av elpriserna i Sverige som den det förnybara energitillskottet inneburit kan inte ens sedan länge avskriven kärnkraft nå lönsamhet. SVT rapporterar att kärnkraftverket i Oskarshamn nu blivit en rejäl huvudvärk för ägarna. Både under 2012 och 2013 gjorde kärnkraftverket ca 1,5 miljarder kronor i förlust per år. Även 2014 ser ut att bli ett förlustår. Det har helt enkelt kostat mycket mer att producera el än ägarna har kunnat få betalt för den på marknaden.
Den 17 oktober meddelas så att reaktor O1 ska läggas ner så snart det är möjligt. Tack vare den ökande produktionen av vindkraftsel beräknas elpriserna dock inte att stiga.
Foto OKG
Förnybart konkurrerar ut el från fossila bränslen och kärnkraft
VK rapporterar att det brukade heta att en dag skulle sol- och vindkraft kunna tävla med konventionell energi. Ja, nu är det ”en dag”, säger George Bilicic vid Lazard enligt The Financial Times.. Under första halvåret i år var hälften av alla storskaliga nya kraftprojekt i USA sol och vind, en mycket högre andel än tidigare, skriver The Financial Times.
I USA säljer familjen Rockefeller oljetillgångarna och satsar på förnybart.
Rockefeller Brothers Fund har för avsikt att sälja av tillgångar inom fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi. Sammanlagt rör det sig 860 miljoner dollar som omfördelas från oljeinvesteringar till grönare energikällor.
I Sverige deklarerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg att detta med ny kärnkraft är en utopi. Det finns ingen aktör som i dag utifrån kommersiella grunder allvarligt kan överväga att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15–20 år.
Fortfarande efter 30 år är faran med Tjernobyl inte över
Och i Tjernobyl fortsätter problemen med den år 1986 havererade reaktorn som drabbade Sverige med radioaktiva utsläpp:
Närmare sex miljarder kronor saknas vid det här årets slut för att färdigställa den enorma sarkofagen i stål över olycksreaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl.
Efter explosionen våren 1986 byggdes först en sarkofag av betong, som ganska snart visade sig vittra sönder. 1997 fattades ett beslut av de sju ledande industriländerna i Västeuropa att bygga upp en fond för att finansiera bygget av ny och större sarkofag i stål. Totalt bidrar ett 40-tal nationer, däribland Sverige.
Finlands befolkning vill inte bygga kärnkraft i Pyhäjoki
I Finland är en majoritet av befolkningen emot ny kärnkraft.
Klicka på Read more för en sammanfattning av vindkraftsprojektet på Holmöarna …
Gröna Holmön AB och Friavindar
En intressant detalj som visas i det nya underlaget är att vindkraftverken kan ställas in för reducerad ljudnivå vilket gör att bykärnan hamnar utanför 35 dB området istället för som tidigare 40 dB. Denna möjlighet kan vara av värde vid ostliga vindar vilka dock är mindre vanliga.
En bild från Byviken visar hur avståndet till närmaste vindkraftverk påverkar perspektivet – telemasten i förgrunden uppfattas som högre än vindkraftverket trots att verket är högre än i tidigare förslag. Genom att det västra området strukits syns inte längre några verk mot söder längs vägen från färjan vilket är en klar förbättring.
Friavindar
Nu undrar man hur detta tas emot av gruppen Friavindar som motarbetar vindkraft i allmänhet och på Holmön i synnerhet. Inser och förstår man de uppenbara fördelar som följer med det nya förslaget?
Men ett besök på sidan förskräcker. De hätska tongångarna och de vilda spekulationerna fortsätter – t.ex att undertecknad (Sven N) skulle ha spökskrivit samrådshandlingen. Grova personangrepp i parti och minut – och ett personangrepp är det fortfarande även när man använder finurliga förkortningar och omskrivningar. Tidigare röster som manat till sans och måtta tycks ha tystnat.
Bland de märkligare konspirationsteorierna finner vi detta exempel. Här menar man att vindkraftverken listigt spridits ut med avsikten att senare kunna bygga ännu fler verk. Bortsett från vad Länsstyrelsen skulle kunna säga om detta så kommer det inte att fungera eftersom vindkraftverken om de står för nära stjäl vind från varandra. Jag (Sven N) inser också när jag läser kommentaren att jag knappast längre reagerar på Friavindars tillmälen gällande Holmöborna – i detta fall ”dumma” eller ”egoistiska” – men det betyder förstås inte att det är OK att så grovt bryta mot god nätetik.
Och varför framhärdar Friavindar med påståendet om att Försvarsmakten inte känner till projektet trots att det framgår av samrådshandlingen att detta inte stämmer? Redan 2012 yttrade sig Försvarsmakten om projektet enligt denna artikel i VK.
Sedan det här med renarna. Har Friavindar inte förstått att det är samebyn som avgör om man vill använda Holmön för renbete? Det är inget som vindkraftsprojektören kan påverka men man visar i samrådshandlingen att möjligheterna till renbete knappast försvåras.
Man kan undra om de som sägs stödja Friavindar verkligen accepterar skriverierna eller varför de i annat fall inte protesterar mot den obehagliga tonen i kampanjen som förs i deras namn.
Som tidigare kommenterar man helst anonymt på sidan. Endast ett fåtal identifierbara signaturer finns med som t.ex C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist från FSL som ingendera har något med Holmön att göra. För att det ska bli möjligt att alls referera till inlägg har man tvingats tillgripa ett nummersystem för kommentarerna.
Vore det så svårt att stå upp med sitt eget namn när man kommenterar?
Men även myndigheterna får en släng av sleven. Artikelförfattaren på Friavindar Dag Blomqvist kallar dem spratteldockor helt utan förmåga att agera eller tänka själva:
Frågan är väl om Friavindar nu tangerar gränsen för näthat eller till och med överskrider den eftersom de inte alls lever upp till kraven på god nätetik! Jämför med de regler som gäller för kommentering på SVD.
Med näthat avses kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar
Döm själva:
www.friavindar.se
Det Friavindar nu borde göra är att moderera sin sida och ändra sitt hårda språk som ön inte mår bra av och låta vindkraftsprojektet prövas enligt de demokratiska spelregler som fortfarande gäller i Sverige – alltså även på Holmön!
Hälsar
Sven Nordblad – Rotorn, (r), Rxxxxx, S*2!
Sven Karlsson – S*2!
__________________
En reflektion …
… är om det sociala ute på byn fungerar för de som uttrycker sig så på Friavindar. På vinterhalvåret är det få människor på byn och trygghet för alla önskas (när inte telefonin alltid fungerar) liksom trivsel och trevnad. Alla på byn behövs och borde kunna se varandra i ögonen, skriva illa om sina grannar är inte bara kränkande det skapar murar. Det mesta kan vi prata med varandra om, även för att lösa konfliktsituationer m.m, som i skolans värld. Eller söker redaktionen för Friavindar efter att mobbingsituationer skall uppstå och utvecklas till fullskalig vuxenmobbing?
Nej, denna pajkastning måste upphöra omgående på ön – vi är ju vuxna – för att bevara den trygghet och den trivsel och den trevnad som alla behöver och önskar sig! Gräv ned stridsyxan är uppmaningen om detta skall sluta på ett hedervärt sätt.
Överlåt till myndigheter att besluta det som är lagstadgat, enligt demokratins principer. Kränkande ord, vare sig dessa skrivs eller talas, slår i regel mot de som anstiftar och vidarebefordrar otrevligheterna.
Sven Karlsson
———————–
Kommentarer från diskussioner på Friavindar. Tryck på Read more för ett utdrag …
Färjan — hur länge till?
Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.
Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:
Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.
För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.
2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden
Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.
Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?
Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:
I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.
Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.
Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.
Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.
Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.
Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.
Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:
Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.
Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.
Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.
En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.
Göran Burén
Stora valenkäten 2014
Westander genomförde våren 2014 Stora Valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats.
Där ställdes bl.a frågor om inställningen till förnybar energi och resultatet av enkäten visar ett mycket starkt stöd för fortsatta satsningar på vindkraft. Åtta av tio riksdagskandidater vill förlänga stödsystemet för förnybar elproduktion till 2030 medan bara en av tio motsätter sig detta.
Här är frågorna som ställdes och svaren som gavs:
Det är intressant att notera att 77 procent vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att utreda och ta ett samlat grepp över hur tillståndsprocesserna för vindkraft kan förkortas och underlättas:
En SIFO-undersökning gjord på uppdrag av SVT under våren 2014 visar också att 71 % av Svenska folket vill behålla stödet till vindkraften:
Man kan också nämna att 2013 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att 81 procent av svenska folket är positiva till vindkraft, 8 procent varken positiva eller negativa, 7 procent negativa medan 4 procent har ingen uppfattning.
Alltså fortsatt starkt stöd för vindkraft både bland riksdagskandidater och Svenska folket!
Erfarenheter från Lillhärdal
Via den riksomfattande föreningen Hela Sverige skall leva fick vi kontakt med Bengt Liljemark, ordförande i Medvind för bygden i Lillhärdal om deras erfarenheter av vindkraft och bygdemedel.
Lillhärdal i Härjedalen är ett utmärkt exempel på hur en bygd kan använda vindkraften som en positiv vändpunkt.
Precis som på Holmön fanns det en liten men högljudd grupp som protesterade aggressivt mot vindkraft. De bombarderade kommunen med protestbrev. Vid den första ansökan till kommunen fick vindkraftsexploatören därför avslag på grund av protesterna. Lillhärdal gick samman och skickade in ett medborgarförslag till kommunen. De allra flesta skrev på. Förslaget gick igenom direkt och etableringen av vindkraft kom igång.
Enligt Bengt Liljemark är det inte bara boende som är medlemmar i ”Medvind för bygden”, utan även många turister och andra tillfälliga besökare.
”Medvind för Bygden” har som mål att:
1. Skapa en förvaltning av bygdepeng
2. Medverka för att stötta lokalt föreningsliv
3. Medverka till fler jobb genom att stötta lokalt företagande genom olika ekonomiska garantier vid nystartande av företag och EU-projekt, men även för befintliga företag
4. Stötta den lokala vindkraftsutbyggnaden för att nå dessa mål
När jag nämner vilka som figurerar på Fria Vindars hemsida och på VKs debattsida, visar det sig vara samma personer som härjat i Lillhärdal. Personer som inte har någon anknytning till Holmön utan är spridda över hela landet, men med motviljan mot vindkraft som gemensamt symtom. Dock valde man en annan strategi än den återhållsamma polemik vi valt på Holmön. Man valde att tiga ihjäl dem. En strategi som tycks ha lyckats.
Idag märker de boende i Lillhärdal vilka positiva effekter etableringen av vindkraft har för bygden. Dels ger det arbetstillfällen vid uppsättande av vindkraftverk, dels för det dagliga underhållet. Baserat på en avkastning på en procent och när samtliga 110-130 verk är på plats är beräkningarna att man kommer ha en årlig avkastning på upp mot tio miljoner kronor. Pengar som kommer att fördelas enligt normerna ovan.
Anmärkningsvärt är att de personer som varit aktivt och högljutt emot vindkraft, visserligen kommer att använda resurserna i form av förbättrad infrastruktur, men aldrig dyker upp på möten om vilka lokala projekt som skall stödjas och om hur pengarna bäst skall användas.
Skulle samma mål i Lillhärdal kunna användas på Holmön? En första förutsättning är givetvis att det finns ett tydligt skrivet avtal med exploatören hur stor andel av vinsten som skall gå tillbaka till bygdemedel. Vi är övertygade om att fördelning av bygdemedel till olika projekt och företag på Holmön kommer att vara ett angenämt bekymmer. Den uppenbara positiva effekten är att bofasta, sommarboende och turister kan gå samman och ha de ekonomiska muskler som krävs för att vända den nedåtgående spiralen och utveckla Holmön in i framtiden.
Björn Olsen
Sven Nordblad
Läs mer:
Vindens Återbäring – Hela Sverige ska leva
Myter om vindkraft
Vindkraftsturism till Jädraås
Vindkraften som energiproducent
I ansträngningarna att motarbeta vindbruk på Holmöarna framställs vindkraften ofta som en dålig och dyr energiproducent. Medan olika exotiska förslag som bio-gas, geotermisk energi, vågkraft, kall fusion (Rossis E-cat) beskrivs som alternativ. Tittar man närmare på dessa visar de sig dock inte alls hålla måttet.
När det gäller ekonomin drar man gärna paralleller till den tyska energiomställningen men undviker att beskriva de avgörande skillnaderna mot den svenska satsningen på förnybar energi.
Och hur ser egentligen framtiden för ny svensk kärnkraft ut?
Vindkraften levererar i första hand energi och inte effekt. Detta beror förstås på att det inte alltid blåser. Däremot blåser det mer under vinterhalvåret, när strömmen behövs som mest, än under sommaren.
Vi har tidigare visat hur det blåser på Holmögadd och det är i själva verket mycket få platser i Sverige som har en högre medelvind än den här uppmätta. Detta är också orsaken till att Holmöarna är aktuella för vindkraftsprojektet. Vindkarta från Umeå Kommun:
Energiinnehållet beräknas som vindhastigheten i kubik. För januari med 6,7 m/s medelvind jämfört med juli 4,3 m/s innebär detta nära 4 ggr så stor elproduktion i januari!
Här är data från Vindstat som visar hur vindkraftsproduktionen fördelar sig över året och är störst under vintern.
Dessa diagram visar hur årsproduktionen för vindkraften stadigt ökar och snart når 12 TWh/år. Detta är inte ett obetydligt tillskott till den totala elproduktionen som är ca 150 TWh/år:
För att reglera den varierande vindkraftsproduktionen används den svenska och norska vattenkraften. Men även kraftvärmeanläggningar kan utnyttjas.
Den svenska kärnkraftsexperten Janne Wallenius som vid KTH sysslar med att utveckla en experimentreaktor kallad Electra har bedömt situationen så här:
På den nordiska elmarknaden kan det vatten som faller från himlen förvisso utgöra tillräcklig reglerförmåga för en stor närvaro av vind, men i ett globalt perspektiv ser det vanskligare ut.
Vindkraftens ekonomi
I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 26,4 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.
De förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Detta betalas via elkonsumentens elräkning (de elintensiva industrierna undantagna) med 2,7 öre/kWh 2013 varav ca 1,7 öre/kWh går till vindkraften. Vindkraftsproducenten får tack vare detta idag 2014 ca 18 öre/kWh att jämföra med nära 40 öre/kWh år 2009. Se detta diagram:
Tack vare den ökade produktionen av förnybar kraft har elpriserna rasat efter 2011 vilket tillsammans med den låga ersättningen för elcertifikat innebär att lönsamheten för ny vindkraft är svag. De låga elpriserna drabbar naturligtvis också alla övriga kraftslag.
Och trots att vindkraft numera hör till de allra billigaste kraftslagen att bygga kommer de uppsatta målen inte att nås:
Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att avtalet med Norge ska uppfyllas. Det förslag till kvotjustering som Energimyndigheten tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019, varav 8 TWh 2016. Under åren 2016-2020, då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8-3,5 öre per kWh, vilket för en villakund med en årlig elanvändning på 20 000 kWh motsvarar 360-700 kronor årligen.
Kontrollstation 2015
Detta innebär alltså att kostnaden för elcertifikat återgår ungefär till nivån 2009 och för elkonsumenten kommer de lägre elpriserna fortfarande att uppväga kostnaderna. De nya kvoterna planeras att gälla from 2016 och kommer att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften:
De sammanlagt 25 TWh förnybar energi som Sverige tillför tillsammans med de 26,2 TWh som byggs med Norge motsvarar nära nog hela den svenska kärnkraftsproduktionen!
Detta kan kallas en revolution i det tysta och går på tvärs mot de domedagsprofeter som ständigt försöker räkna ut vindkraften!
Den tyska energiomställningen
I Tyskland bygger man nu kraftigt ut de förnybara energislagen för att kunna ersätta kärn- och kolkraft. Och man är på god väg. Detta diagram visar förändringarna mellan 2013 och 2014:
Kostnaderna är dock avsevärt högre för de tyska elkonsumenterna. Energimyndigheten konstaterar att tyskarna betalar 43 öre/kWh för energiomställningen jämfört med knappa 3 öre/kWh i Sverige.
Men det eldas mycket brunkol i Tyskland med svenska Vattenfall i spetsen som 2012 bröt hela 62 miljoner ton kol i Tyskland och producerade el motsvarande 55 TWh. Alltså lika mycket som den svenska kärnkraftsproduktionen. Detta sker tack vare att kolet är billigare än naturgas och leder till att gaskraftverk tom tvingas stänga. Elen exporteras sedan och medan Tyskland alltså för egen del minskar sina utsläpp så ökar de totalt sett. Skulle en skatt på utsläpp av CO2 införas i EU kunde utvecklingen vändas.
Vindkraftens LCA (Life-Cycle Analyses)
Somliga menar att vindkraften förbrukar mer energi under sin livstid än den producerar och åstadkommer större utsläpp av CO2 än den ersätter. Det här är naturligtvis felaktigt.
Ett vindkraftverk behöver ungefär 6 månader på sig för att generera den energi som åtgår för att bygga det.
När det gäller utsläpp så har bl.a Vattenfall tagit fram LCA värden för olika kraftslag:
Som man ser är värdena för vindkraft utomordentligt bra och kan jämföras med naturgas där relationen är 15/503 gCO2eq/kWh vad gäller utsläpp av CO2. Man kan nämna att enligt IPCC är relationen 12/11 gCO2eq/kWh vid jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft på land.
För vindkraftsprojektet på Holmön innebär detta att utsläpp av 180.000 ton CO2 från fossil energiproduktion med naturgas förhindras. Detta inses av denna graf som visar vindkraftens låga rörliga kostnader dvs den tränger ut dyrare kraftslag:
Grafen visar också att ett vindkraftverk inte går i konkurs på grund av låga elpriser och att markägarna eller myndigheterna då kommer att få stå för avvecklingskostnaderna.
Ett vindkraftsbolag kan naturligtvis gå i konkurs. Men det innebär bara att långivaren (banken) övertar driften av verken. Kapitalkostnaderna borträknade är nämligen vindkraft ett mycket billigt sätt att framställa elenergi på genom att kostnaderna för drift och underhåll ligger på ca 15 öre/kWh och de rörliga kostnaderna är som visats lägst av alla kraftslag.
Mycket av den svenska vindkraftsproduktionen exporteras bl.a till Finland och Polen. Här en typisk bild som visar kraftläget i Norden. Lägg märke till den stora nordiska exporten till Finland som ändå inte räcker till varför elpriset ofta är högre där:
Läs mer: Myter om vindkraft
Kärnkraft
Vilken roll kommer ny kärnkraft att spela i framtiden i Sverige när de nuvarande kärnkraftverken med Oskarshamn O1 i spetsen allt eftersom faller för åldersstrecket?
Kommer den tidigare nämnda blykylda experimentreaktorn Electra med en effekt av 0,5 MW (motsvarande 1/3-del av vad ett enda modernt vindkraftverk producerar) att få tillståd att byggas? Reaktorn förutsätter att 7.000 kg utbränt kärnbränsle upparbetas till 70 kg plutonium. Kommer detta att tillåtas?
År 2010 bestämdes att ny kärnkraft bara får byggas som ersättning för gammal, att inga som helst subventioner skall ges och att kärnkraften ska bära sina försäkringskostnader fullt ut. Här två artiklar från Reuters där Anna-Karin Hatt (C) beskriver Sveriges inställning:
Interview-Sweden stands by refusal to subsidise new nuclear
Sweden rejects British model for new nuclear plant deals
Not) I Storbritannien kommer ev ny kärnkraft vid Hinkley Point C att garanteras ett minimipris på 1 kr/kWh under 35 år och dessutom indexreglerat.
Här en intressant artikel daterad 2014-07-07 som citerar Dagens Industri:
Svenska kraftnäts generaldirektör och Svensk Energis vd förklarar i intervju varför det sannolikt inte kommer byggas några nya reaktorer i Sverige.
I december 2012 skrev Supermiljöbloggen om hur Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, konstaterat att kärnkraften inte hör hemma i ett hållbart energisystem och att han dessutom inte tror att industrin vill stå för kostnaderna som skulle följa bygget av nya reaktorer i Sverige.
Nu i fredags skrev Dagens Industri om att Mikael Odenberg, Svenska Kraftnäts generaldirektör, och Kjell Jansson, branschorganisationen Svensk Energis vd, kommit till liknande slutsatser.
I intervjun med Dagens Industri säger Odenberg:
– Man måste ha väldigt goda nerver för att våga investera i kärnkraft. Det handlar om att binda oerhört mycket kapital i någonting som ska börja ge avkastning om femton år på en elmarknad som du inte har en susning om hur den ser ut. Jag tror inte på det.
Och tillägger:
– Min bedömning är att det helt enkelt inte går att räkna hem investeringen i en ny reaktor. Den kommersiella osäkerheten är för stor.
Jansson är inne på samma spår och säger till Dagens Industri:
– Vi ska hålla dörren öppen, men som det ser ut nu tror jag inte att det byggs några nya reaktorer i Sverige.
Extra osäker blir investeringar i ny svensk kärnkraft när man betänker att, som nämnts tidigare, mer än 50 TWh förnybar energi inom systemet för elcertifikat kommer att tillföras i Sverige och Norge fram till 2025!
________________
Sven Nordblad
Holmön på 1950-talet
Den 14 juli 1953 kom prinsessan Sibylla på besök till Holmön. Besöket och livet på Holmön skildrades i ett skolradioprogram av folkskolläraren Gunvor Stenberg.
Holmön var en gång Sveriges minsta kommun. Den största befolkningen fanns under första halvan av 1900-talet då som mest cirka 430 personer var fast boende mot idag omkring 60.
Först en beskrivning av livet på Holmön:
Holmön – ett örike. Av Gunvor Stenberg.
1. Vintervägen från fastlandet till Holmön.
2. Holmöns hamn – Byviken. ”Idag kommer storfrämmande”.
3. Vad heter den fisk som Prinsessan Sibylla fick till present, när hon besökte Holmön?
4. Holmögadds fyr. Den fyrbenta lådan till vänster har en viktig uppgift – vilken får du veta i programmet.
5. När säl är i sikte – sparkar sig jägaren fram på skredstången – ett slags långskida.
Bilden är tagen den 15 maj 1941.
6. Holmöns skola. Läraren är också öns präst.
Tack till Västerbottens Museum för medgivande att publicera bilderna tagna av Bertil Ekholtz samt Västerbottens-Kuriren för bilderna från Prinsessan Sibyllas besök på Holmön.
Sven Nordblad
Anm)
Bild 2 och 6. Prästen tillika läraren är Sigfrid Landin som tjänstgjorde på Holmön 1949-1960. Hans hustru Anna och son Jan finns med i vimlet på kajen när prinsessan Sibylla besöker ön.
Bild 3. Den som överlämnar laxen till Sibylla är Bengt Jonsson och den som står bredvid är Karl-August Holmgren och till höger Emelie Janzén.
Vindkraft och vägarna
Att bygga vindkraft på Holmöarna innebär att vägar måste anläggas för installation och underhåll av vindkraftverken. Somliga kallar dessa vägar grova och menar att de innebär skövling medan andra inte håller med och också ser fördelar för turism, jakt, fiske, skogsbruk, bär- och svampplockning.
Var kommer vägarna att gå? De kommer att bli färre eftersom antalet projektområden efter samråd minskades från tre till två. Det västliga området är inte längre aktuellt utan det är det östra och södra området som det nu planeras för och som också är utsedda till riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten efter samråd bl.a med Länsstyrelsen i Västerbotten. Se denna karta:
Vägdragningen enligt det tidigare samrådsförslaget upprättat av Slitevind daterat 2013-12-20 gäller i huvudsak så vitt vi vet och vindkraftverkens slutliga placering kommer att fastställas i samråd med prövningsmyndigheten. Vägarna anläggs med största hänsyn tagen till känsliga områden, se färgmarkeringarna i kartan, som myr- och våtmarker, nyckelbiotoper etc:
En stor fördel med att utesluta det västliga området är att alla verk nu hamnar öster om byn vilket minskar skuggbildning och ljud eftersom västliga och sydliga vindar inte driver ljud in över byn och östliga vindar är mindre vanliga. Vindrosen från SMHI för Holmögadd visar vindarna under januari och juli månad. Eftersom Holmöarna skuggar Holmögadd från norr kommer de nordliga vindarna att vara något kraftigare och de sydliga något svagare än diagrammen visar:
Vägbredder
Minsta vägbredd för transport och underhåll av de planerade verken Gamesa 5.0 MW är 4,5 meter. Verken är sektionerade på så sätt att de kan transporteras med samma utrustning och krav på vägarna som för mindre verk Gamesa 2.0 MW.
De nya vägarna skall anpassas väl i naturen utan höga vägbankar. Vid prövningen jämnställs de närmast med normalt förekommande skogsbilvägar.
För den nya sträckningen på östra Holmön kan man välja samma vägbredd 4,5 meter och anlägga mötesplatser för i första hand timmerbilar och skotare. Eller bredda vägen till 5,5 meter.
Vad innebär detta?
Här en bild av Ängesövägen alldeles efter bron:
Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?
Nästa väg på listan är Holmövägen norr om Salteriet:
Är detta en väg med tillräcklig bredd? Svar ja. Vägens bärighet kan behöva förstärkas, någon kurva rätas ut men den har i princip tillräcklig kapacitet. Kan den kallas grov? Kan detta kallas skövling?
Arealer
I samrådsförslaget anges att ytor för vägar, uppställningsplatser och elnät omfattar 25 ha. Den totala skogsarealen som påverkas är 40 ha. Detta innebär att 15 ha åtgår för korridorer t.ex i vägkurvor. Holmön och Ängesön omfattar vardera ca 2.400 ha. Genom att antalet områden för vindbruk minskats från tre till två kommer ytorna rimligen att bli mindre.
Som jämförelse har Norra Skogsägarna lämnat uppgift på ungefärlig omfattning av de skogsytor som berörs av skogsbruksåtgärder på Holmöarna. Avverkning och gallring sker inte varje år då produktionen är för liten. Vid senaste uttag slutavverkades ca 30 ha (4.700 m3fub) och 45 ha gallrades (1.800 m3fub) vilket motsvarar ungefär 2 års tillväxt. Under vindkraftsparken hela livslängd på ca 30 år kommer alltså 450 ha skog att slutavverkas.
Den skogsareal om ca 40 ha som åtgår för projektet beräknas binda 280 ton CO2/år. Vindkraftsparkens produktion ersätter 180.000 ton CO2/år jämfört med elproduktion med naturgas. Vinsten uppgår alltså till 179.720 ton CO2/år.
Sett i relation till de ytor som berörs av normalt skogsbruk på Holmöarna är de arealer som åtgår för vindkraftsprojektet mycket små. Detta kan inte kallas skövling.
Skogsbruk
Vindkraftsparken planeras inom det som idag kallas områden för produktivt skogsbruk. Inte inom Naturreservatet eller Natura 2000 områden. Detta innebär att en mängd skogsbruksåtgärder normalt utförs som markberedning, plantering, stödplantering, gödsling, gallring och till sist slutavverkning.
Den ökade tillgängligheten innebär ett rationellare skogsbruk med avsevärt mycket mindre körskador i markerna. Som exempel hinner en skotare som samlar ihop avverkat timmer göra 8 varv på fastlandet mot endast 3 varv på Holmöarna beroende på de sämre vägförhållandena.
Skogsdiken som idag är igenkörda av skogsmaskiner kommer också att restaureras när våtmarks- och bäckpassager samanlagt ca nio stycken anläggs. Jämför kartbilden ovan. För våt- och myrmarker innebär detta snarare ett bättre skydd än idag.
Jakt, bär- och svampplockning
Jakt inom området kommer att kunna bedrivas som tidigare. Inga inhängnader eller liknande kommer att behövas. Åter är den ökade tillgängligheten till fördel t.ex när det gäller hemtransport av fällda djur.
Men hur kommer själva jakten att påverkas? Ibland hörs oro i denna fråga. Ett axplock kommentarer från jaktbloggar antyder dock att jakten inte försämras. Det här materialet av Leif Häggstrom ingår i ett projekt i Vindval i samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket: [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Att få bättre tillgång till Holmöns och Ängesöns rika bär- och svampmarker har varit ett starkt önskemål från Holmöborna. De nya vägarna kommer att underlätta detta.
Turism och friluftsliv
Den ökade åtkomligheten till Holmöns östliga och Ängesöns norra delar som de nya vägarna innebär är en stor fördel för turism och friluftsliv. Enbart möjligheten att kunna ta sig runt i en slinga på öarna istället för att som idag cykla tur och retur samma väg skall inte underskattas. Eller möjligheten för rörelsehindrade att se mer av Holmöarnas natur. Och det finns många vackra platser väl värda att besöka längs de nya vägarna. Vid Svärtesbredden på östra Holmön planeras en mindre väg ner mot havet. En turistsatsning här med brygga och kanotuthyrning skulle vara ett fint utflyktsmål.
Men denna väg tjänar också ett annat och kanhända viktigare syfte. I takt med att Gäddbäck och kanalen mellan Holmön och Ängesön alltmer grundas upp behövs på sikt möjlighet till en småbåtshamn så att man fortfarande på ett enkelt vis kan nå de östra delarna av öarna för fiske och friluftsliv. Utformningen av denna måste ske i samråd med Länsstyrelsen eftersom området ligger inom Natura 2000 området.
Vägarna ovan fotograferades den 16 juli 2014 mitt på dagen. Avsikten var inte att fånga dem utan turister men eftersom inga var synliga under de timmar fotograferingen skedde blev det ändå så.
Från Öland och Gotland finns också erfarenheter som visar att turismen inte missgynnas av vindkraften. Snarare finns möjligheter att anordna särskild vindkraftsturism som lockar besökare runt om i landet.
Läs mer om turism och vindkraft på Öland och Gotland.
Frågeställningar
Vägarna planeras även över marker där markägarna inte tecknat avtal med Slitevind. Överenskommelser måste träffas med dessa i de fall de inte accepterar vägsträckningen. Våtmarker är särskilt känsliga för ingrepp och vägar med passager i dessa områden måste bevakas noga, vilket naturligtvis också görs av prövningsmyndigheten. Vägarna måste också ha lämplig, ej för grov ytbeläggning som passar för cykel.
Påståendet om att vindkraftsparken innebär skövling och grova vägar kan vi nu avfärda en gång för alla.
Men även om det så här långt ser positivt ut vad gäller vägarna är det viktigt, särskilt vid kommande samrådsförhandlingar när reviderade förslag presenteras, att fortsatt noga bevaka Holmöns intressen i denna fråga!
Sven Nordblad
Björn Olsén
EKO-grisar, BIO-gas och SOL-energi
När vi diskuterar Holmöns framtidsmöjligheter nämns ibland EKO-jordbruk och BIO-gas och SOL-energi som lovande förslag. Men hur ser framtiden på Holmön egentligen ut för dessa planer?
VK rapporterade nyligen att Umeå Kommuns sista grisbonde slagit igen.
Grisbonden Erik Bäckström, i Stöcke, välkomnar intresset men konstaterar att det kommer för sent. Han är den ende grisbonden i Umeå kommun. I januari skickade han sina sista grisar på slakt. Slakteriet vill inte skriva på nya avtal och därmed kan han inte satsa på att köpa in nya grisar. Han renoverade sitt stall för sex år sedan. Installerade golvvärme och målade om. Av den satsningen återstår endast lån.
– Jag skulle kunna ha 400 grisar här, säger Erik Bäckström som nu inte har en enda.
– För oss är antibiotika ett utskrivet läkemedel. Där (Danmark) får grisarna antibiotika i fodret. Det blir som att vi skulle äta antibiotika till frukost, lunch och middag. Men de har haft konsumenterna med sig. Konsumenterna har köpt köttet, säger Erik Bäckström som har liten förhoppning om att grisföretag på nytt kan bli lönsamma.
Artikel i VK
En rustad ladugård med plats för 400 grisar är inte längre lönsam. Erik berättar när jag talade med honom att slaktpriserna är för låga och omkostnaderna för höga. Eriks grisar bodde fint, bara två per box och matades inte med antibiotika som utländska importgrisar ofta gör. Köttet klassificerades som ”Närproducerat svenskt” och borde rimligen haft en god och lönsam marknad. Men icke.
Erik var den sista av kommunens grisbönder som tvingades ge upp. VK har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för näringen. År 2011 fanns i hela Västerbottens Län bara 12 grisbönder kvar, år 1996 var antalet 142
Artikel i VK
Lönsamhetskalkyl för uppfödning av EKO-grisar
Hur ser den ekonomiska kalkylen ut för uppfödning av EKO-grisar. Svenska Pig har utrett detta och ett kalkylblad för EKO-kravcertifierad produktion visas här:
För Holmöns del är detta inte goda nyheter. Exemplet avser en kalkyl för 65 årssuggor med 20 kultingar per år. Tyvärr krävs då 140 ha åkermark för foderproduktion vilket är det dubbla mot vad Holmöns samtliga åkrar kan erbjuda.
Förlusten (TB3) per sugga och år uppgår till 532 kr eller sammanlagt ca 30.000 kr. Och detta alltså på en djurbesättning dubbelt så stor som den Holmön maximalt skulle kunna föda. Då bortser vi ifrån att markerna på Holmön är magra och skulle behöva omfattande kultivering för att tillnärmelsevis kunna producera foder i tillräcklig mängd. Lägg sedan till detta de svåra transportförhållandena som ytterligare fördyrar produktion på Holmön.
BIO-gasenergi
Det har också framförts tankar om att producera el via BIO-gas. Råvara för detta skulle kunna vara flytgödsel från det nämnda EKO-jordbruket med EKO-grisar. Till och med som ett alternativ till el från vindkraft.
Låt oss titta på kalkylen.
LRF och Västra Götalandsregionen har gjort ett faktablad kallat El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket:
Broschyr gårdsbaserad biogas
En svinuppfödning med ca 1.300 grisar ger blygsamma 84.000 kWh el per år. Detta är optimistiskt i överkant för Holmöns del och motsvarar lika mycket el som ett enda 5 MW vindkraftverk producerar på 48 timmar vid en kapacitetsfaktor av 35%. Vindkraftverk är mycket effektiva elproducenter!
____________________
SOL-energi
Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men framförs ibland som ett alternativ till vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.
Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % hela 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.
En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.
En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
____________________
Som var och en nu förstår finns det inga möjligheter att driva ett EKO-jordbruk med KRAV-grisproduktion och en BIO-gas anläggning för elproduktion med lönsamhet på Holmön.
Jordbruk, även ekologiskt sådant, är en verksamhet som har mycket svårt att nå lönsamhet. Allt annat är önsketänkande. Och att hela tiden ropa på bidrag från EU, Umeå Kommun eller Länsstyrelsen är i längden ohållbart. Politikerna tröttnar. Vi måste visa att Holmön kan stå på egna ben.
Med vindbruk på Holmön och 0,5-1 miljon kronor i bygdepeng ändras förutsättningarna radikalt. Genom bidrag kan summan sedan växlas upp till det dubbla.
Information från Jordbruksverket
Nu finns plötsligt medel för att trygga t.ex ett jordbruk som skulle hjälpa till att hålla markerna öppna och skapa de arbeten som tillsammans med de som vindkraften ger, innebär en framtid för Holmön med bofasta året runt och en tryggad färjeförbindelse och affär.
Men sannolikt är det bättre att som Hushållningssällskapet rekommenderar satsa på Herrefordboskap för att hålla markerna öppna istället för grisproduktion som i den skalan vi nu diskuterar inte är optimalt för Holmön av olika anledningar.
Att Peter och Susanne föder upp hushållsgrisar i litet antal är en annan femma. Men minns att bägge arbetar utanför hemmet för försörjningen dessutom, så detta kanske mest kan betraktas som en hobbyverksamhet, om än en mycket trevlig sådan!
Vi måste nu arbeta gemensamt för Holmöns framtid men förslagsvis överlåta grisproduktionen till Erik Bäckström som har 400 lediga stallplatser just nu!
Sven Nordblad
Holmövind
Men det kanske mest uppseendeväckande i artikeln var ändå nylanseringen av vindkraftbolaget Holmövind. Som också fick stöd i en insändarkommentar. Sedan Holmövind beslöt att släcka ner sin hemsida Holmövind så har man allmänt trott att projektet var dött och begravet. Bild från gamla hemsidan med verksplaceringar sedda från Berguddens fyr:
Men projektet pågår och bolaget är aktivt enligt artikelförfattaren och bolagsregistret. Här ett citat ur Gunnars artikel:
Ännu fungerar bolaget ”Holmövind” och skulle man välja mellan pest och kolera förefaller ”Holmövind-alternativet” klokast, eftersom de skattar i kommunen och har byamässiga intressen, bättre placeringar för snurrorna och dessutom gynnar samfälligheten på ön.
För att bevaka Holmöns intressen i vindkraftsfrågor finns en markägargrupp utsedd av Holmöns byamän. Sammankallande i gruppen är Sven Karlsson, väl insatt i förhandlingarna genom åren med de båda bolagen Holmövind och Slitevind. Han kommenterade så här i VK:
Bäste Gunnar,
Du gör en liknelse mellan pest och kolera när Du beskriver Holmövinds- och Slitevinds planer om vindkraft på Holmöarna. Holmövind hade i sina första planer redovisat två kraftverk invid Lillhälluddens strand. Ett mindre där nuvarande SMHI:s väderstation är belägen och ett större invid kumlet på norra hällspetsen. Ett verk strax öst om Kyrkan samt ett på Kammen. Utöver detta fanns reserverad yta där nuvarande affären är belägen samt det mesta av nuvarande parkeringsplats som upplagsområden.
I deras kontraktförslag (upphävt) med byamännen var det tveksamt om något arrende skulle utgå till samfälligheten för allt detta. När Slitevind presenterade sin lösning med ett solidariskt arrendekontrakt med bygdemedel ansåg de flesta markägare att denna lösning skulle accepteras. Vi behövde vid den tidpunkten och även i dag den hjälp vi kunde/kan få för att vårda och bevara Holmöns bys vitala värden, som leder till en god utveckling. Men inte sälja sin själ och medge byggnationer på olämpliga platser, där man möttes av verk redan i inseglingsrännan i Byviken eller verk som skulle störa byns centrala och norra delar samt Kyrkogården.
Att det skulle bli ett paradis har det aldrig varit tal om. Det får självklart var och en avgöra, men byn är för mig ett paradis, som är värt att skydda och bevara, som kan möjliggöras med hjälp av bl.a. vindkraft. En uppfattning som jag hoppas även Du och många fler även med djupa rötter delar. Vindkraften jagar inte bort besökande, det har bevisats på många platser i landet, utan tvärt om.
Jag delar helt din uppfattning om att fler entreprenörer borde etablera sig på ön, för att göra byn mer levande, men vilka är då dessa som har resurser och riskvilligt kapital. Vi får ena oss och göra avkall inom vissa områden om byn skall räddas.
Bäste Gunnar och alla andra,
Sänder en fortsättning till min föregående kommentar om dagsläget: Holmövind hade som mest kanske plats för ett 10-tal verk på den mark de förfogade över, enligt samma ekonomiska koncept, som från början. Foton över deras senaste planer fanns tills helt nyligen på garagedörr i Norrfjärden.
Eftersom de troligen i dag inte har så mycket byggbar yta ligger projektet i träda, men anledningen får de självklart svara på. De har ändå byggbar yta på Kammen och på andra platser och inget hindrar dem från att fullfölja med en ansökan, även med ytterligare mark de kan skaffa.
Slitevind hade som mest redovisat ett 60-tal verk, som nu är nedbantat efter samråd till ett 20-tal verk efter samtal, diskussioner, förhandlingar etc (som ej redovisas), på platser inom nu godkända vindbruksområden. Se denna bild – dock uteslöts Västerön:
Dessa planeringssamtal pågår allt efter behov för byns bästa. Vi markägare har sagt kollektivt ja vid två sammanträden innan arrendeavtalet godkändes. Allt har skett i demokratisk ordning med juridiskt biträde och ingen har känt sig lurad. Att några inte gick med måste accepteras.
Men jag förstår inte din liknelse Gunnar, med pest och kolera det är ingen sjukdom som vi försöker bota, där den ena går att bekämpa med vatten. Det handlar om att utveckla Holmön i tiden och för framtiden. Mer fakta och information finns att läsa under sidan www.holmon.info, som kommer att uppgraderas efter behov.
_____________
Klicka på Read more för fler kommentarer …
Holmöns framtida utveckling
I min debattarikel av den 2/7, ”Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö”, försökte undertecknad peka på vikten av att vi alla enas om att stödja alla typer av seriösa företag som vill satsa på Holmön.Min vädjan har tydligen klingat ohörd i vissa kretsar om jag får tro de 274 synpunkter som kommenterat artikeln till dagens dato.
Sedan 2002 har jag bearbetat myndigheter, både regionala och nationella, med vederhäftiga/professionella synpunkter om transporterna till och från Holmön. Arbetet har öppet redovisats för allmänheten under dessa år, tyvärr har det inte lett fram till en färja som klarar alla kriterier vilka ett levande samhälle bör kunna kräva. Regionalt pekar man på varandra när det gäller att satsa på Holmön (Region Västerbotten/Umeå kommun/ Länsstyrelsen och Landstinget).
Börjar man nämna ordet transporter till och från ön pekar alla med hela armen på Trafikverket, som i sin tur åberopar Holmöns befolkningsutveckling, som de anser omöjliggöra en utökad satsning på Holmöns färjeservice till den nivå vi önskar. Där står vi nu! Fortsätter Holmöns negativa befolkningsutveckling är risken stor att vår livlina till fastlandet året runt dras in så att vi får ”några enslingar på skäret”, samt en eventuell sommarfärja. Naturreservatet behöver inte bli större än vad det är idag.
Kan vi ta på vårt ansvar att låta Holmöns by somna in som året runt bebott samhälle efter 600-700 år?
Vad jag kan se på kommentarerna till min tidigare artikel framkommer inte några fungerande förslag på satsningar. De förslag man framför kräver hela tiden att ”man” eller ”någon” skall utföra uppgiften, men förslagen på bioodlingar och dylikt ryms på ön oavsett andra satsningar.
Men andra storskaliga satsningar behövs, för närvarande läs ”vindkraft”, där även andra större satsningar välkomnas.
Får vindkraften möjlighet att bygga en park på ön, kan man under planeringsfasen lägga in en utvecklingsmöjlighet för ön även efter vindbyggnationen. Där arbetsvägar läggs så att besöksnäringen ges maximal tillgänglighet till öns sevärdheter. Våtmark anläggs.
Arbetarbostäderna byggs på attraktiva områden till mycket hög standard som lätt kan omvandlas till turistbostäder.
Umeå kommun/region Västerbotten kan här bli medfinansiärer. När nya elkablar dras över Kvarken kommer man samtidigt att kunna få efterlängtad fiber ut till ön. Den nya lämpliga färjan kommer då att kunna beställas.
Vi vill öppna skolan, ålderdomshemmet samt låta affär och annan samhällservice leva vidare, detta kommer bara att vara möjligt med ett större antal människor boende på ön.
Välkomna företagssatsningen!
Thorbjörn Lindberg
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en ny debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …
Näsuddens vindkraftspark på Gotland
På Gotland var man tidiga med vindkraft. Näsudden på södra delen av ön är det mest kända området. Ett generationsskifte pågår nu där. Gamla verk på 500/600 kW ersätts med nya på 1800-3000 kW som är både större och effektivare.
Men hur påverkas energiproduktionen och fåglarna av generationsskiftet och vart tar de gamla verken vägen?
Några intressanta slutsatser:
– I de tre faser som hittills genomförts har 59 verk minskats till 27 men produktionen ökat
– Samtliga 59 gamla verk har sålts till östeuropa
– I fas 2 har 27 st verk minskats till 12 st och ändå ökar produktionen 3 ggr
C-E Simonsbacka har i ett inlägg i VK angivit att skaderisken för fåglar ökar med 1,77 ggr vid jämförelse mellan ett gammalt verk och ett nytt. Sett i relation till det mindre antalet verk och den kraftigt ökade produktionen bör detta innebära att skaderisken för fåglar i fas 2 minskat till 0,26 ggr eller 1/4-del i relation till producerad energi.
– Man kan alltså konstatera att stora vindkraftverk innebär väsentligt lägre skaderisk för fåglar än små verk sett i relation till producerad energi.
Det är också intressant att notera att det finns en aktiv andrahandsmarknad för gamla vindkraftverk. Som innebär att gamla verk inte överges när de tjänat ut i Sverige.
Ett examensarbete från 2012 utfört vid Högskolan i Halmstad beskriver generationsskiftet så här:
I Sverige har inte generationsskiften genomförts i speciellt stor utsträckning. Det är enbart på Gotland som det genomförts några projekt. En del svenska företag har börjat undersöka möjligheterna i att genomföra ett generationsskifte för vindkraft på fastlandet. Detta beror mestadels på att många verk börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd, och att det går att utvinna mer energi från samma plats. Projektet vid Näsudden på Gotland består av fyra olika faser. Figur 4 visar hur det ska se ut när projektet är färdigt. Just nu är fas ett, två och tre klara.
Figur 4. Näsudden är planerat att se ut så här efter genomförda generationsskiften i fyra olika steg
Flera olika företag och vindkraftskooperativ har varit inblandade i Näsuddenprojektet. De vindkraftverk som tidigare var uppförda i dessa områden, byggdes under 1990-talet och närmade sig slutet av sin livscykel.
I de olika faserna har vindkraftverk av storleken 600 kW och lägre, bytts ut mot 1800 kW respektive 3000 kW. I de tre faserna som genomförts har 59 vindkraftverk ersatts av 27. Alla de 59 äldre verken har sålts till Östeuropa. På Näsudden producerades innan generationsskiftet 51 GWh, det kan jämföras med nya parkens (figur 4) beräknade årsproduktion på 204 GWh. Detta innebär en ökning av energiproduktionen med 400 %.
I figur 5 visas hur fas två på Näsudden genomförts. Trots att det står 15 färre vindkraftverk på platsen, produceras det tre gånger så mycket energi.
Figur 5. Data för fas två av generationsskiftet på Gotland
Vindkraftens generationsskifte
Läs också:
Vindkraften påverkar inte turismen på Gotland negativt
Den Svenska Allemansrätten
Foto: Max Gustafson
Stöd företag som vill satsa på Sveriges soligaste ö
Den 21 april 2014 hade bybor, fritidsboende och andra intresserade inbjudits till ett möte i Holmöns Gamla prästgård. Syftet med mötet var att mångsidigt belysa hur vi gemensamt kan finna utvecklingsvägar, så att Holmöns samhälle kan överleva och växa.
Tyvärr utföll mötet inte som många av oss hade hoppats. En mindre gruppering använde mötet för att ensidigt och aggressivt argumentera mot vindkraft. De goda framtidsförslagen fick inte det utrymme som flertalet önskade. Hur vill vi att framtiden ska te sig? Framtiden är redan här, vi måste nu omgående skapa grunden för kommande generationer att njuta av denna mycket speciella miljö.
Utan fast boende Holmöbor finns ingen färja i framtiden, ej heller en året runt öppen butik. Under senare årtionden har man på Holmön, genom bidrag, skapat företag, bland annat snickeri och fiskodling. Dessa och andra försök har tyvärr inte lyckats överleva mer än kortare tidsrymder. Affären, vandrarhemmen och restaurangen får i huvudsak sin intäkt under två månader på sommaren, vilket inte heller fungerar på sikt.
Ingen av nuvarande verksamheter möjliggör en ökad inflyttning av någon omfattning. Vissa förslag finns att återuppliva basnäringarna, jordbruk och fiske, vilket i stort sett är omöjligt både av ekonomiska och praktiska skäl. Fiske kan i dag inte bedrivas kommersiellt. Biogasanläggning ger ej heller någon ekonomi eller inflyttning. Både jordbruk- och fiske är näringar som i hela världen har stora lönsamhets/miljö problem.
EU:s jordbruksstöd är under omarbetning, vilket kan innebära reducerat stöd framgent. Turistsatsningar har en möjlig framtid på Holmön, den förutsätter framför allt bättre transporter, aktiviteter samt bra boende. Holmöns kultur har en given plats i framtidsperspektivet. En skärgårdssatsning från Umeå kommun är viktig, för att Umeås ökande befolkning skall få möjlighet att besöka Sveriges soligaste ö.
Eftersom Holmöns befolkning i dag är liten till antalet med hög medelålder måste en inflyttning komma till stånd. Det kan ske med en kombination av två saker, där det första är en modern färja med tillräcklig kapacitet som trafikerar året runt i alla väder – efter en kundanpassad turlista.
Det andra som behövs är verksamheter på ön som kan utveckla samhället och samtidigt ge byn intäkter. Vi behöver fler engagerade företag.
För närvarande finns det bara ett stort företag som under flera år satsat stora belopp för att etablera verksamhet på Holmön. Om detta företag får tillstånd att bygga vindkraft, planerar de att investera i vägar, bygga hus och investera i samhället på ett utvecklande sätt. Ett företag som tillverkar miljömässig el och kan tillföra byn stora belopp årligen.
Läget är nu akut för Holmöns överlevnad. Holmöns boende, markägare, fritidsfolk och andra besökare måste här göra gemensam sak och enas om att Holmöns samhälle skall fortleva som ett året runt bebott samhälle. Det gör vi genom att på alla nivåer stödja företag som vill satsa på vår ö.
Holmöns invånare har i alla tider varit vana att klara sig själva, det vill vi även i framtiden genom att samarbeta med vindkraftföretaget och stödja andra företagssatsningar på ön. Målsättningen är då att även staten/kommunen inkluderar Holmön i den pågående samhällsutvecklingen som fortgår i resten av landet.
Holmöborna har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till bevarandet av Holmöarnas unika miljö genom att ge Naturvårdsverket möjlighet att skapa Sveriges största skärgårdsreservat. Genom ett klokt samarbete mellan alla inblandade kan vi skapa möjlighet att satsa på vindkraft och samtidigt ta tillvara vår unika miljö. Utveckling innebär förändring.
Thorbjörn Lindberg
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i juli 2014 och en vild debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland
Öland och Holmön är öar som på många vis liknar varandra. Jordbruk och fiske är traditionella näringar men också turism. De är också gamla kulturbygder och södra Öland är upptaget på UNESCOS:s världsarvslista.
Ur världsarvskommitténs motivering:
”Dagens landskap på Södra Öland är präglat av sin långa kulturhistoria samt av de geologiska och topografiska förhållandena. Södra Ölands odlingslandskap är ett enastående exempel på hur människan nyttjar öns mångformiga landskap på bästa möjliga sätt.”
Södra Öland är också klassat som ett Ramsarområde med sjömarker som är en av norra Europas viktigaste rastlokaler för bl a arktiska vadare och gäss och är häckplats för ett stort antal sjöfåglar och vadare som är beroende av kontinuerligt hävdade miljöer.
Likheterna med Holmöarna är stora – kulturhistoria, stora naturvärden och fåglar. Den stora skillnaden är förstås att Öland i nutid är ett öppet landskap (Alvaret) och att historien sträcker sig flera tusen år tillbaka jämfört med flera hundra år på Holmöarna.
Det byggs också mycket vindkraft på västra sidan av Öland och i Mörbylånga kommun finns idag inte mindre än 36 st verk. Några av dem syns på denna bild tagen från Ottenby gravfält:
Hur påverkar all vindkraft turismen i området? Jag kontaktade Sten Persson vid Degerhamns Ställplats & Hamn som är en modern campingplats med 4.000 gästnätter per år belägen vid Kalmarsund. Det som är lite speciellt är att 4 st vindkraftverk finns alldeles i närheten. Det närmaste mindre än 100 meter ifrån.
Sten berättade: ”Folk som kommer hit blir alltid förvånade över att verken inte hörs och vi får aldrig några klagomål på dem. När vindkraften diskuteras här på Öland är det mestadels sommarölänningarna som har synpunkter emot. Inte vi bofasta. Mitt förslag är att bara de som är mantalsskrivna här borde få bestämma om vad som ska byggas.”
Man kan tillägga att både Mörbylånga Kommun och Länsstyrelsen i Kalmar är positiva till fortsatt utbyggnad av vindkraften på Öland. Även Öland behöver nämligen utveckling och inte avveckling.
Kan Ölänningarna bygga vindkraft kan Holmöborna!
Men även på Gotland samsas vindkraft och turism mycket bra visar en undersökning genomförd 2013. Läs här sammanfattningen och undersökningen!
Sven Nordblad
Vindkraft tjänar Holmöarnas intressen
Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen. Debatten om vindkraft på Holmöarna måste hållas konstruktiv, debattörerna ska inte förespegla större mandat än vad man faktiskt har.
Vi som är verksamma och har förtroenderoller på Holmön vill ha en saklig debatt om vindkraften.
Drygt 80 procent av ägarna till jordbruksfastigheterna har tecknade avtal med Slitevind. Enskilda har naturligtvis rätt att vara emot satsningar på Holmön, men har inte rätt att göra sig till tolkar för Holmöns intressen.
Strukturomvandlingen har gjort att Holmöarna inte längre har tillräckligt näringsliv och att avkastningen på jordbruksfastigheterna i dag är låg. Sjöfartsverket, Försvaret, Kustbevakningen och sjöräddningsposteringen har av olika skäl rationaliserats bort.
Därmed har byns befolkningsunderlag minskat avsevärt som påverkar byns överlevnad. Det är viktigt för Holmöarnas framtid att det finns arbetstillfällen, vilket kan uppnås till viss del genom klimatvänlig vindkraftsproduktion. Våra förfäder kände också till denna viktiga energikälla och hade som mest sju väderkvarnar på Holmön. Denna kvarn från Holmön står nu på Gammlia:
Holmöarnas kultur- och naturvärden är viktiga. Slitevind har gjort ambitiösa, omfattande och kunskapshöjande utredningar för att klarlägga och beakta dessa värden.
De ambitiösa fågelutredningarna gör det möjligt att parera eventuella störningar för fågellivet.
Kulturmiljöstudierna visar stora värden och att det samtidigt är angeläget att Holmöarnas markägare kan ha intäkter, som möjliggör att hålla det viktiga byggnadsbeståndet och kulturlandskapet i bra skick samt att samfällda vägar, diken och övriga anläggningar för byn kan skötas och underhållas väl. Slitevind har utlovat bygdemedel som stöd till föreningslivet på ön.
Vindkraft skapar arbetstillfällen både under byggtiden och under drifttiden. Tanken är att driftpersonalen skall bo på Holmön. Detta för att på ett smidigt sätt kunna klara både planerat och oförutsett underhåll. Holmön får härigenom flera arbetstillfällen, serviceunderlaget på byn blir bättre och framtidstron stärks.
Det vägnät som avses byggas för vindkraftens behov bedömer vi betydelsefullt för vårt skogsbruk, både ekonomiskt och för att nedbringa markskador. Vidare får vi på Holmön och öns besökare bättre tillgång till bär- och svampmarker och till naturreservatet på Holmöns östsida, som i dag är mycket svårtillgängligt.
Sammantaget uppskattar vi Slitevinds ambitioner och stöttar dessa. Utifrån resonemang och god sammanhållning vi haft ute på Holmön vill vi nu under samrådstiden väcka en tanke att koncentrera verken till riksintresseområden för vindkraft, det vill säga det norra och det södra området och att härigenom kunna avvara det västra området på Holmön. Detta bedömer vi vara möjligt med bibehållande av i stort sett samma antal verk och samma effekt. Fördelarna är att både utblickarna från byn och natur- och kulturvärden påverkas mindre.
Vi är angelägna att debatten om vindkraft på Holmöarna hålls konstruktiv och att debattörerna inte skall förespegla större mandat än vad man har.
Lars Janzen, ordförande för Holmöns samfällighetsförening
Elise Tegström, markägare
Sven Karlsson byaman, utsedd sammankallande för markägargruppen för vindkraft
Walter Holmberg, företräder markägargruppen
Olle Nygren, markägare och arbetspendlare, boende på Holmön
Inge Holmgren, markägare
Bengt Krisandersson, markägare
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i januari 2014
Turistsatsning motarbetas
Fria Vindar är nu motståndare till den biologiska mångfalden. Satsningen på att restaurera Degersjön har aggressivt bemötts av Fria Vindar. Det senaste är ett besvär som skickats till Länsstyrelsen och Umeå Kommun. Skälen som anges senast på VK´s debattsida är bland annat att bete skulle försvinna för det tänkta ekojordbruket samt att man inte vill ha konstgjorda ”ankdammar” på Holmön.
From: friavindar779
Sent: den 24 juni 2014 16:50:30
To: Umeå Kommun; Länsstyrelsen i Västerbottens län
Subject: Nej till kompensationsåtgärder, Holmöarna!
Vi säger ett kraftfullt NEJ till de kompensationsåtgärder som planeras av SlitevindAB ute på Holmöarna. Vi lever här ute i en jungfrulig marin landhöjningsbiotop. Grunda havsvikar avsnörs med tiden och nya våtmarker och insjöar bildas. Att nu som föreslås göra Degersjön till en konstgjord fågelsjö finns inget behov för. Det är bara en ursäkt för att bana väg för en storskalig vindkraftsexploatering som vi också säger ett kraftfullt nej till. Naturen här ute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig! Vi som tycker så är FriaVindar, Holmöns största sammanslutning. Vi består till stor del av Holmöättlingar med rötter från ett fiskarbondeliv. Bland oss finns ett stort antal mark och fastighetsägare!
Vänligen
Torbjörn Eriksson/talesperson FriaVindar
Tänk på följande citat från Torbjörn Eriksson, Fria Vindar: ”Naturen härute sköter sig själv och måste bevaras osminkad och naturlig”. Det är ett mantra, utan innebörd, de ständigt upprepar. Och hur kan man säga så samtidigt som man anser sig vara av bonde- och fiskarsläkt? De verkar inte förstå att natur och kultur måste samverka för att behålla en levande landsbygd.
Här måste några punkter klarläggas. För det första har restaurering av våtmarker genomförts på en mängd platser i Sverige. På samtliga platser har det blivit en succé för den biologiska mångfalden med en större variation av växter, fjärilar och fåglar. Detta har varit till stor glädje för besökare samt för de djur som attraheras av våtmarken.
För det andra är en våtmark ingen konflikt till ett ekojordbruk. I många fall och särskilt i magra isolerade områden är en våtmark en förutsättning för ekojordbruk. Våtmarken hålls öppen av frigående djur, växtligheten är frodigare kring en våtmark och detta växelspel gynnar både våtmark, vilda och tama djur. Djuren göder våtmarken och våtmarken göder djuren.
För det tredje är turism något som Holmön mår bra av. En aktiv Degersjö skulle kunna förlänga turistsäsongen avsevärt. Dels kan besökare följa fåglar från maj till oktober. Detta gynnar panget, affären, ekojordbruket och slutligen färjans överlevnad. För att det skall fungera är tillgänglighet nyckelordet. Vår tanke är att Degersjön skall vara lättillgänglig för samtliga besökare även de som är funktionshindrade.
Se gärna närmare på presentationen om Degersjön här på sidan
Björn Olsen
