Holmöns framtid

Vindkraftens teknologi är enkel att begripa.
Om kärnkraft krånglar kan vi hamna i en verklig knipa.
Fantasin blir otillräcklig när en mänsklig faktor
råkar tänka lite fel och kvadda en reaktor!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4 och 5

Svensk vindkraft 3.446 MW producerade mer el än kärnkraften 3.359 MW i helgen vilket innebär nytt rekord. Att endast tre av tio reaktorer var i drift på grund av olika tekniska problem och underhåll bidrog naturligtvis. Att Sveriges elförsörjning ändå fungerar bra och att Sverige till och med exporterar el visar på styrkan i det svenska elsystemet.
Här visas den nuvarande kärnkraftsproduktionen och fortfarande är 7 av 10 reaktorer avställda:
Driftläge Oskarshamn 2015-06-04:

SVT rapporterar nu att både reaktorn O1 och O2 kan komma att läggas ner inom de kommande åren. Tillsammans med beskeden nyligen om R1 och R2 innebär detta att inte mindre än 4 reaktorer kan komma att avvecklas motsvarande nära 20 TWh/år vid full produktion.
Den växande förnybara energin kommer att kompensera för detta bortfall!
Driftläge Forsmark 2015-06-04:

Driftläge Ringhals 2015-06-04:

Chefen för FN:s klimatsekretariat menar att Sverige lyckats visa på potentialen hos förnybar energi
Det svenska vindkraftsrekordet har nu uppmärksammats även internationellt. Christiana Figueres, som är chef för FN:s klimatsekretariat och som kommer vara en av huvudpersonerna både innan och under de internationella klimatförhandlingarna i Paris i december, skriver på Twitter:
– Today, Sweden generated more energy with wind than with nuclear. Demonstrates potential of renewables.
Att Sverige är ett land som har siktet inställt på ett helt förnybart energisystem är något som även den svenska regeringen blivit bättre på att framföra vid internationella sammankomster. Exempelvis vid ett anförande i Mexico City i slutet av maj förklarade energiminister Ibrahim Baylan (S) saken så här:
– Sweden has high ambitions for a sustainable future energy system. The government is aiming for a situation where Sweden’s energy supply is 100 percent renewable. We want a clean, secure, and competitive energy sector. We want to make it possible for our research, our industry and our experiences to contribute to the global energy system.
Källa
Ökad ambitionsnivå för förnybar elproduktion
Som nämnts i tidigare inlägg finns nu en regeringsproposition, som tillstyrks bland annat av Naturvårdsverket, om ökad förnybar elproduktion. Ett utdrag:

Men hur ska denna utbyggnad åstadkommas när elpriserna är så låga? Svaret är att ersättningen för förnybar elproduktion skall höjas:

Höjningen enligt steg 1 motsvarar alltså de åtaganden som redan gjorts och steg 2 den ökade ambitionsnivån om 30 TWh förnybar energi. Propositionen stöds naturligtvis av regeringen men även av Centerpartiet och vi får hoppas att den går igenom!
Sven Nordblad

Regeringen har lämnat en ny proposition om ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 till riksdagen. Förslaget innebär att Sverige ska finansiera produktion av 30 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002.
Det blev alltså en kortvarig glädje för de som applåderade tillbakadragandet av den förra propositionen i samma fråga!
Den tidigare propositionen innehöll dels stöd för en ökad produktion av förnybar el men också bestämmelser om slopad skattebefrielse för egenproducerad el från solkraft (installerad effekt större än 144 kW) och vindkraft (32 kW) vilket är ett önskemål från bl.a Norge inom den gemensamma elcertifikatmarknaden. Detta kommer istället att behandlas i riksdagen under hösten och det är nödvändigt att en överenskommelse träffas mellan Sverige och Norge.
Centerpartiet hotade att fälla den tidigare propositionen eftersom man är emot slopad skattebefrielse men kommer av allt att döma att stödja den nya propositionen. HSB är ett exempel på en organisation som kritiserat den låga effektgränsen eftersom den innebär att boende i hyreslägenheter inte kan erhålla samma stöd för förnybar energi som enskilda husägare eftersom effektgränsen snabbt överskrids i flerfamiljshus.
En annan viktig punkt i propositionen gäller den sk kvotplikten för elcertifikat vilken skall anpassas så att den önskade utbyggnaden verkligen sker!
Detta är naturligtvis goda nyheter för utbyggnaden av förnybar energi i allmänhet och vindkraften i synnerhet eftersom detta energislag har störst potential i Sverige!
Stödet för utbyggnad av den förnybara energin är starkt i riksdagen liksom hos det svenska folket. Stödet finns inom alla partier och går ofta på tvärs mot partiernas officiella uppfattning vilket en undersökning gjord av SIFO på uppdrag av SVT inför riksdagsvalet valet 2014 tydligt visar:

Detta är samma tendens som även de årliga undersökningarna gjorda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar och ett gott betyg för vindkraften.
Undersökningarna visar också ett lågt förtroende för kärnkraften – se tidigare inlägg – och att inte tro svenska folket om förmågan att bilda sig en riktig uppfattning i frågan är en allvarlig underskattning!

Hur ser egentligen Fria Vindars energipolitik ut? Ett aktuellt inlägg Torium är framtidens energikälla på deras sida tillsammans med kommentarer från tongivande motståndare till vindkraft på Holmön ger oss svaret. Men det finns också ämnen som Arkis och Antarktis isar, solenergi, beskattning av förnybar elproduktion och IKEA att diskutera.

Den för sitt ambitiösa motstånd mot vindkraft kände debattören C-E Simonsbacka har återinträtt på Fria Vindar och lägger nu ut texten. Lösningen på Sveriges framtida energiförsörjning står helt klar och den stavas kärnkraftverk laddade med Torium som bränsle. Som vi visat i tidigare inlägg finns det en uppsjö av kärnkraftsexperter som anser sig sitta inne med den rätta lösningen. Tyvärr tycks just Torium inte höra till de alternativ som ligger i framkant. Men var och en blir förstås salig på sin tro.
Det finns många problem med Torium varav ett är att tekniken helt enkelt inte är utvecklad och testad och att processen skapar U-232 med extremt stark strålning. Något som t.ex Vattenfall konstaterar i en skrift om just Torium. Sammanfattning av för- och nackdelar med Torium.
Om man nu vill se en fortsättning med kärnkraft hade det kanske varit bättre att satsa på de utvecklingslinjer som det samarbetas om i Europa. Den franska organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har bedömt de olika konstruktioner som finns på ritborden och bedömer att en Natriumkyld (SFR) reaktor kallad ASTRID ligger närmast att realiseras trots säkerhetsproblem. Med kommersialisering först efter år 2050.
Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.
Review of Generation IV Nuclear Energy Systems
Redan idag byggs vindkraft billigare än kärnkraft och jag lämnar nu diskussionen om olika kärnkraftstekniker som ligger för långt in i framtiden att realiseras för att spela någon roll för Sverige.
Fria Vindar om ett kärnkraftsfritt Bottenviken
Det är tydligt att man nu uppmärksammat det starka motståndet till att lokalisera ny kärnkraft i Finland vid Pyhäjoki vilket organiseras av Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.
Hittills har Fria Vindar (förutom då Gunnar Fredriksson) inte kritiserat Pyhäjoki men nu gäller det att hitta en anledning att både protestera mot Bottenviksprojektet men samtidigt vara positiv till kärnkraft. Fria Vindar löser problemet på ett elegant sätt:

Man tillämpar alltså samma devis som för vindkraft nämligen att energiproduktion ska byggas någon annanstans. Att resultatet istället blir att de framtida Toriumverken placeras mycket nära täta befolkningscentra i södra Sverige bekommer inte Fria Vindar.
Som vi alla vet är solkraft heller inte en särskilt lämplig energiproducent på nordliga breddgrader. Solkraftsproduktionen följer nämligen inte förbrukningskurvan. För vindkraft är det tvärtom eftersom den producerar bäst på vintern när det blåser mest och förbrukningen är som störst. Detta kommenterar också C-E Simonsbacka:

Solenergi är ett trevligt och miljövänligt sätt att framställa el på men inte att jämställa med vindkraften på Holmöarna. Låt oss därför se vad det skulle innebära om man utrustade 100 hus på Holmön med en normalstor solel-anläggning på 5 kW som under ett år producerar ca 5.000 kWh. Dessa 100 hus skulle tillsammans under 1 år ge 500.000 kWh el.
Under samma tid producerar den kommande vindkraftsparken på Holmön knappt 100 MW och antagen kapacitetsfaktor 35 % närmare 350.000.000 kWh dvs 700 ggr så mycket el.
En annan viktig skillnad är att solenergin huvudsakligen produceras under mars-oktober medan vindkraften producerar 4 ggr så bra i januari när strömmen behövs som bäst än i juli. Solenergi ersätter alltså inte vindkraft men däremot kompletterar de varandra mycket bra. Dessutom innebär vindkraften arbetstillfällen på Holmön.
En anläggning med solceller som i exemplet ovan finns redan idag på Holmön hos Göran Burén. Lär mer här [ 1 ] och här [ 2 ].
Klicka på Read more för fortsättning …

Read more

World’s nuclear industry in crisis
Inverstors flee Nordic nuclear company Vattenfall
Myths and Misconceptions about Thorium nuclear fuel

Efter stora förseningar och fördyringar av den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 har Finland nu avbeställt en planerad fjärde reaktor av samma typ.
Detta innebär att framtiden för EPR Gen III+ från franska AREVA är högst osäker. Vilket möjligen även kommer att påverka planerna att bygga en reaktor av samma typ i Hinkley Point C i Storbritannien.

Detta är också samma reaktortyp som Vattenfall en tid funderade på – när ny kärnkraft fortfarande var aktuellt – men skrinlade efter de dåliga erfarenheterna från bygget av Olkiluoto 3 i Finland.
Bygget av EPR i Flamanville i Frankrike karaktäriseras så här i tidningen Daily Mail:
In reality, the history of the Normandy project is one beset by financial mismanagement with rocketing costs, the deaths of workers, an appalling inability to meet construction deadlines, industrial chaos, and huge environmental concerns.
Gen IV
Somliga självutnämnda experter griper nu efter halmstrån och menar att Gen IV kärnreaktorer som utnyttjar bränslet bättre är ett alternativ redan i nutid. Organisationen Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) har nyligen presenterat en genomgång av pågående Gen IV projekt och skriver så här om den konstruktion som enligt dem ligger närmast att realiseras med en prototyp under första halvan av 2000-talet:
On the basis of its examination, IRSN considers the SFR system to be the only one of the various nuclear systems considered by GIF to have reached a degree of maturity compatible with the construction of a Generation IV reactor prototype during the first half of the 21st century; such a realization, however, requires the completion of studies and technological developments mostly already identified.
The main advantage of SFR technology in terms of safety is the use of low-pressure liquid coolant. The normal operating temperature of this coolant is significantly lower than its boiling point (margin of about 300°C), allowing a grace period of several hours during loss-of-cooling events. The advantage gained from the high boiling point of sodium, however, must be weighed against the fact that the structural integrity of the reactor cannot be guaranteed near this temperature.
The use of sodium also comes with a number of drawbacks due to its high reactivity with water and air. While it seems possible for SFR technology to guarantee a safety level at least equivalent to that targeted generation III pressurised-water reactors, IRSN is unable to determine whether it could significantly exceed this level. The nuclear system associated with the SFR has been the focus of considerable R&D, both in France and abroad, including the ASTRID reactor project, which should enable safety improvements.
Man pekar bland annat på problemet med att använda flytande Natrium som reagerar kraftigt med vatten (vi minns väl alla kemilektionen där en bit natrium släpptes ner i vatten …) vilket innebär stora risker. Detta var bara ett av problemen med den franska breederreaktorn Superphénix som till slut fick stängas 1998. Reaktorn innehöll 5.500.000 kg Natrium.
Till detta kommer att en anläggning för anrikning av bränsle (plutonium) måste byggas innan en kommersiell reaktor möjligen kan tas i drift i slutet av detta århundrade (!):
Furthermore, the scenario in which PWRs would be phased out and replaced by SFRs by the end of the century is plausible given the ready supply of plutonium in the initial stages of the deployment scenario and the use of a closed nuclear fuel cycle with proven oxide fuel. Before this scenario can be rolled out, however, further progress must be made in research and technological development in areas that are, for the most part, already identified.
Även Vattenfalls uppfattning om Gen IV är att denna teknik ligger flera decennier fram i tiden.
___________________
Kärnkraft är både dyrt och osäkert. Fast det är ju ingen nyhet. Men Sverige behöver ny elproduktion när de äldsta reaktorerna läggs ner inom kort. Det går då inte längre att envist hävda att ny produktion ska byggas – men någon annanstans!
Sven Nordblad

SOM-Institutet genomför årliga undersökningar bland annat om svenska folkets åsikter i energifrågor
I år som tidigare har man undersökt uppfattningarna om vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Som vanligt innehar vattenkraft topplaceringen (övervikt positiv +79 %) med vindkraft tätt därefter (övervikt positiv +73 %) medan kärnkraft (övervikt positiv -7%) hamnar långt efter:

Om kärnkraften anser fler 2014 att kärnkraften bör avvecklas (övervikt avveckla +15%) än 2010 (övervikt avveckla -5%) enligt SOM:

Överenskommelse med Norge om att öka ambitionen om utbyggnad av förnybar energi
Vi har tidigare berättat om den utökade ambitionsnivån för förnybar energi mellan Norge och Sverige:
Mer förnybart och Vindpark Vänern
Nu finns uppgifter om att Centerpartiet inte vill godkänna de inskränkningar i skattefrihet för förnybar energi som överenskommelsen skulle innebära. Skulle detta lyckas innebär det t.ex att Sveriges kommuner får fortsatt möjlighet att bygga egen förnybar energiproduktion och slippa skatta för detta. Ett stöd för de kommunala ekonomierna som är mer än välkommet:
Regeringen och C gör upp om förnybar el   uppdatering 2015-05-22
Regeringens uttalande   uppdatering 2015-02-22
Artikel i Dagens Industri
Utredning
Den svenska kärnkraftskrisen
Som om beskeden från Vattenfall om att de vill stänga R1 och R2 på grund av dålig lönsamhet inte vore nog, rapporterar Dagens Industri nu att även Oskarshamn 2 ligger i farozonen efter tidigare avvecklingsbesked för Oskarshamn 1.

Den nuvarande utbyggnaden av vindkraft motsvarar produktionen hos R1 och R2 som ska avvecklas. Nu är det dags att bygga vidare för att ersätta även O1 och O2!
Sven Nordblad

Artikeln från DN är ett läsartips. Den handlar om den svåra uppgiften att under 100.000 år bevara informationen om det lagrade radioaktiva avfallet till kommande generationer. Så länge måste nämligen en säker slutförvaring fungera.
SKB – Svensk Kärnbränslehantering – publicerade 2002 en mycket intressant skrift kallad Att bevara information för framtiden som belyser problemet.
Kort livslängd
Livslängden för digitala medier är kort, drygt tio år. Det beror inte på att mediet i sig själv åldras eller förstörs, utan på den teknik (maskin- och programvara) som behövs för att man ska kunna läsa den lagrade
informationen.
Utvecklingen inom datorområdet går så fort att tekniken snabbt blir föråldrad. Vissa maskiner som var vanliga för tio år sedan finns idag bara på muséer.

Tekniken begränsar
Det finns många exempel på hur detta kan vara ett problem. Alla data från 1960 års folkräkning i USA höll till exempel på att gå förlorade. Största delen kunde räddas i slutet av 1980-talet, men först efter omfattande och kostsamma åtgärder. Uppgifterna hade lagrats på magnetband i en form som inte använts på länge.
Digitala medier är alltså ingen kandidat när det gäller att lagra information för framtiden. Då är det bättre att lagra den i analog (icke digital) form. Däremot är datoriserade system ett utmärkt hjälpmedel för att sammanställa och katalogisera information som sedan förs över till analog form.
Mikrofilm komplement
Mikrofilmen har fördelen att informationen är tätt packad, men i okodad form. Den kan läsas med en enkel uppförstorande optik. En microfiche kan rymma upp till 500 A4-sidor och en kassett 16-millimetersfilm upp till 5 000 sidor. Livslängden beräknas vara upp till 200 år för varje generation film.
Mikrofilm är ett tänkbart medium för att lagra information om avfallet. Särskilt värdefull kan den vara för att skapa säkerhetskopior.
______________________
I informationsbroschyren från 2002 nämns alltså mikrofilm som en bra kandidat för att lagra information över lång tid!
Däremot förekommer mikrofilm inte alls i en uppdaterad broschyr från 2011 kallad Om konsten att tala med framtiden. Och tvärtemot uttalandet 2002 om att analogt material utklassar digitalt menar man nu på SKB tvärtom att materialet till 20 procent kommer att vara analogt, det vill säga i pappersform, medan hela 80 procent kommer att vara digitalt. Och man konstaterar:
Modern teknik i form av dagens cd och dvd kanske har en livstid på 20 år men för att vara säker: Migrera (flytta uppgifterna till nya media) vart tionde eller rent av vart femte år och glöm inte metadatan.
Under en period av endast 9 år har SKB alltså helt ändrat uppfattning om bästa sätt att bevara informationen intakt och enkelt förståelig för 100.000 år framåt. Och vem kan garantera att den nödvändiga migreringen av data verkligen utförs under en så lång tidsrymd?
Allt detta visar hur komplicerad enbart informationsfrågan faktiskt är!
Sven Nordblad

Ett test på reaktor fyra i Tjernobyl gick helt snett och reaktorn exploderade den 26 april 1986. Det dröjde däremot innan invånarna i intilliggande Pripjat fick vetskap om vad som verkligen hänt – dagen efter hölls exempelvis sex bröllop. Först under eftermiddagen den 27 april inleddes evakueringen. Då hade luften varit fylld med livsfarlig radioaktivitet i närmare 40 timmar. FOTO: AP
Källa SVD
Det största nedfallet av det radioaktiva ämnet Cesium skedde i Ukraina. Men även Sverige – framförallt i Gävletrakten – och Holmön drabbades vilket fått till följd att gränsvärdet i vilt, fisk och svamp tidvis överskridits och livsmedlen klassats som otjänliga. Här en bild som visar nedfallet:

Livsmedelsverket har gjort beräkningar som visar att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.
Följande gränsvärden för cesium gäller:
– Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder

– Mat som innehåller 300-1.500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan
– Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år

– Mat med halter över 10.000 Bq/kg bör man inte äta alls
Rapport från SSI – Statens Strålskyddsinstitut – år 2005 om cecium i ren
Vilt kött från älg, ren och rådjur, vilda bär, svamp, insjöfisk, nötter fick 1987 höjt gränsvärde från 300 Bq/kg till 1.500 Bq/kg vilket minskade kassationen av livsmedel. Inom EU rekommenderades 2003 gränsvärdet 600 Bq/kg men detta följdes inte av Sverige.

Påverkan på foster
Det är känt sedan tidigare att foster är särskilt känsliga för radioaktiv lågdosstrålning vilket en svensk studie från 2007 tycks bekräfta:

Vad händer nu i Tjernobyl
Den havererade reaktorn i Tjernobyl täcktes av en betongsarkofag efter olyckan. Denna håller nu på att vittra sönder och en ny övertäckning måste byggas för att förhindra nya utsläpp.

Detta arbete påbörjades 1997 och kostnadsberäknades då till 8 miljarder kronor. Kostnaden nu är snarare 20 miljarder och pengar för att färdigställa bygget saknas. Bygget bekostas av Chernobyl Shelter Fund där Sverige ingår bland 40 andra bidragsgivare.
Fler bilder från Tjernobyl och bygget
Fortfarande finns 11 st reaktorer av Tjernobyltyp RBMK i drift och även om det genomförts säkerhetshöjande åtgärder finns det stora problem med reaktortypen:

Reaktorbygget i Flamanville i Frankrike
En ny typ av kärnreaktor kallad EPR – European Pressurized Reactor – byggs nu av AREVA i Frankrike (Flamanville 3), Finland (Olkiluoto 3) och i Kina (Taishan 1 och 2). Reaktortypen är också på förslag i England (Hinkley Point C). Detta är en reaktortyp som brukar kallas Gen III+ dvs en vidareutveckling av nuvarande reaktortyper och ska inte förväxlas med Gen IV där en kommersialisering ligger mycket långt fram i tiden om den alls blir av.
Häromveckan meddelade AREVA att man hittat allvarliga svagheter i reaktorkärlet i Flamanville:
This week, Areva informed the French nuclear regulator that ”very serious” anomalies had been detected in the reactor vessel steel of an EPR plant under construction in Flamanville, northern France, causing ”lower than expected mechanical toughness values”.
Artikel i The Telegraph
Detta kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk och väntas medföra ytterligare förseningar och fördyringar av pågående byggen och kanske helt stoppa planerna på den nya reaktorn i Hinkley Point C.
Om ny kärnkraft i Pyhäjoki vid Bottenviken 20 mil från Holmöarna

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades på ett allmänt möte i Luleå den 11 december 2011. Nätverket är partipolitiskt obundet och för alla som säger nej till kärnkraft vid Bottenviken. Man arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft.
___________________________
Den här artikeln uppmärksammar 29-årsdagen av haveriet i Tjernobyl som fortfarande har effekter för Sverige och Holmön.
Vi kan bara hoppas att den nya inkapslingen av Tjernobyl reaktor fyra blir klar i tid och att de gamla reaktorerna av samma typ som fortfarande finns kvar inte havererar av tekniska skäl eller av någon annan orsak som t.ex sabotage. Detsamma gäller förstås för de totalt 429 st reaktorer som fanns i drift i hela världen år 2014.
Säkerhetsproblem för den allt äldre kärnkraftsflottan är svåra att lösa. Men även säkerhetsproblem för nybyggda reaktorer är svårbemästrade, avfallsfrågan långtifrån löst och den ekonomiska kalkylen ser allt sämre ut. Sannolikt är det så att kärnkraften nu kommit till vägs ände!
Sven Nordblad

Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 och 2 redan 2018-2020 mot tidigare 2025.
– Tyvärr ser vi hur marknadsförutsättningarna med låga elpriser består under kommande år. Samtidigt ser vi att produktionskostnaderna ökar, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, i ett pressmeddelande.
Att stängningen skulle komma redan nu och inte om tio år är egentligen inte så förvånande. Att kärnkraften dras med lönsamhetsproblem är väl känt och när vindkraften idag producerar 13 TWh/år och ökar känns beslutet välmotiverat. År 2014 producerade R1 och R2 tillsammans 10 TWh.

Höjningen av effektskatten är endast 1 öre per kWh el och inte orsaken till att man vill stänga. Jämför man de senaste månadernas elpris med prisnivån år 2008 så har elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så har priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh.
Artikel i SVD
Nästa reaktor i tur att stängas är Oskarshamn 1 som ägs av E.ON och som skulle kunna börja avvecklingen redan 2017 om allt går enligt plan.
Självklart innebär detta att utbyggnaden av förnybar energi nu måste fortsätta och ökas för att säkra Sveriges elbehov och behålla låga elpriser!
Sven Nordblad

I en tidigare artikel Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland visades att någon motsättning inte finns mellan dessa tre intressen och parallellerna med Holmön är tydliga.
Vid Degerhamns Camping finns tre nära 20 år gamla vindkraftverk som tjänat bra men vars ekonomiska livslängd nu är till ända. Vad händer då? Blir de kvarlämnade som rostiga monument över en felaktig energisatsning – ett öde som motståndarna till vindbruk gärna hävdar.
Nej, inte alls. Verkens tekniska livslängd är långt större än 20 år och de säljs nu av Kalmar Energi till Polen för att återanvändas där enligt ett pressmeddelande:

Detta är heller inte en unik händelse. För ett år sedan hände samma sak på Utö i Stockholms skärgård enligt SVT. Men den gången gick exporten till England. Ortsborna saknar sitt vindkraftverk men när Försvaret ändrar sin övningsverksamhet måste verken säljas. Detta exempel är också en påminnelse om att acceptansen för förnyelsebar elproduktion är hög även i Stockholm och i skärgården till råga på allt:

Vindkraftverk går inte i konkurs
Det är naturligtvis så att motståndarna till vindkraft försöker hitta argument mot vindkraft men det är också så att de gärna försöker hitta på argument, vilket är tråkigt. Ett sådant påhittat argument är att vindkraftverken gärna går i konkurs eftersom elpriset är lågt. Men det enda som egentligen kan hända är att långivaren dvs banken tar över verken och fortsätter driften. Vindkraften har nämligen mycket låga driftskostnader och när det väl är byggt är det kapitalkostnaderna som står för den övervägande delen.
Dessutom kommer priset på elcertifikat att höjas i slutet av 2015 så att målet om 30 TWh ny elproduktion till 2020 kan uppfyllas!
Kontrollstation 2015 – förslag till justeringar i elcertifikatsystemet
Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten.
Återställning efter avslutad produktion
En annan diskussion gäller återställande efter avslutad produktion. I det fallet är det tillståndsmyndigheten som ställer hårda krav på bland annat ekonomiska garantier.

Rapport om nedmontering och efterbehandling – Energimyndigheten
Så här har Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten till exempel sagt i tillståndsbeslutet för vindbruk vid Ivarsboda/Gryssjön inom Umeå och Robertsfors kommuner:

Inte heller ställs några krav på att vindkraftverkens fundament av betong efter avslutad drift helt måste tas bort. Detta är absolut inget myndighetskrav eftersom betong är ett inert ej miljöfarligt material som lika gärna kan lämnas kvar i marken istället för att brytas upp. En operation som i sig skulle innebära avsevärt större miljöpåverkan. Så här uttalar sig Naturvårdsverket i frågan:

_______________________
 
Med gott hopp om mer förnybar elenergi i framtiden!
Sven Nordblad

Read more

En populär missuppfattning – som gärna sprids av de som motarbetar förnybar energi och vindkraft i synnerhet – är att Sverige har den el ”vi behöver nu och för överskådlig framtid” och att vi därför kan sitta still i båten.
Man bortser då ifrån inte bara avvecklingen av våra kärnkraftsreaktorer O1, R1 och R2 inom cirka 10 år utan framför allt den pågående nätutbyggnaden som ökar möjligheten att handla med el över Sveriges och Nordens gränser. Eftersom europeiska kontinenten generellt har produktionskapacitet med högre marginalkostnader än Sverige, kommer en ökad marknadsintegration att ha en prishöjande effekt här hemma.
Här följer en genomgång av projekt som snabbt kommer att ändra spelreglerna för elhandeln med risk för ökande elpriser om man möter utmaningen på fel sätt – till exempel genom ett tokstopp för utbyggnaden av vindkraft.
Men hur fungerar det rent tekniskt? Här en bild från projekt NorthConnect som visar den kommande HVDC-förbindelsen mellan Skottland och Norge:

Den här bilden visar hur elström från vindkraftverken i Skottland transporteras nattetid till Norge och under torrår och omvänt. Rätt utnyttjat kan detta vara till stor fördel för bägge parter vilket även svenska Vattenfall insett som är en av deltagarna i projektet:

Inom EU:s gemensamma marknad pågår nu en integration av elmarknaden. Oavsett vad man anser om denna så kommer följande att inträffa enligt en analys som Energimarknadsinspektionen gör:
Om överföringskapaciteten är tillräcklig, jämnas priserna ut mellan områdena. Om inte, uppstår prisdifferenser mellan områdena.
Det är samma mekanism som gör att elpriset i Finland, Estland och Litauen i stort sett är lika med det svenska under låglast medan det rusar iväg 10-60% under höglast på grund av bristande handelskapacitet. Jämför det låga svenska elpriset på 27 €/MWh med 44 €/MWh i våra östra grannländer inom den gemensamma nordiska elmarknaden:

Finland som misslyckats med sin kärnkraftsutbyggnad står och faller faktiskt i hög grad med den svenska vindkraftsproduktionen och till Finland går också den allra största delen av svensk elexport – inte till exempelvis Tyskland.

Norge bygger ut kraftigt
I Norge pågår just nu en exempellös utbyggnad av handelskapaciteten:

(1) Världens längsta undervattenskabel för el kommer detta att bli med en beräknad kostnad på upp till 18,5 miljarder kronor.
(2) Svenska ABB har fått i uppdrag att leverera en HVDC-förbindelse mellan Norge och Tyskland med ett ordervärde på hela 7,8 miljarder kronor. Ett exempel på att svensk industri med företag som ABB och SKF drar nytta av utbyggnaden av förnybar elenergi.
Men även Sverige bygger utlandsförbindelser
Norge är det land i Norden som satsar mest på att bygga ut handelskapaciteten. Men även i Sverige pågår och planeras en kraftig utbyggnad:

Danmark

(3) En förstärkning av förbindelsen mellan Danmark och Tyskland för överföring av 2.500 MW vindel mellan ländernas planeras.
Summa planerad ökad överföringskapacitet 8.700 MW motsvarande hela den nuvarande svenska kärnkraftsproduktionen!
När särskilt Norges handelskapacitet ökar så mycket och inom så kort tid finns det stor risk att Sverige inte kommer att kunna importera billig el från Norge – som är vårt främsta importland – med ökande elpriser som följd. Dvs om Sverige inte kan kompensera sig genom en ökande inhemsk produktion där vindkraft är det enda realistiska alternativet.
Och vad kommer att hända med det svenska elpriset när överföringskapaciteten till Litauen genom Nordbaltförbindelsen – planeringen av denna startade redan 2004 – på 700 MW öppnas redan detta år:

Eller vad händer om planerna på en andra kabelförbindelse till Polen, parallellt med SwePol Link på 700 MW som finns idag, blir verklighet? I så fall ökar handelskapaciteten till hela 8.400 9.100 MW.
Överföringsförluster
Men är det nu bra att Sverige satsar på utbyggnad av vindkraften i Norrland? Omöjliggör inte överföringsförlusterna genom avståndet till kontinenten att resultatet blir negativt?
Nej, ingalunda. Vindkraftsmotståndaren Per Nilsson, Timbro, ger svaret i en kommentar som förtjänar att spridas och som vi tidigare kommenterat:
Dagens vindkraft påminner bara till utseendet om våra förfäders väderkvarnar med turbiner, bromsar, cylindrar och kopplingar. Utvecklingen har gått snabbt, ett normalstort vindkraftverk är idag upp till tio gånger mer effektivt än motsvarande verk 1995.
I Sverige står stamnätet för 2% av de totala nätförlusterna (källa Vattenfall) vilket ska jämföras med effektivitetshöjningen för vindkraften som alltså är ca 1.000% under de senaste åren och fortgående. Utbyggnaden av vindkraft i Norrland är alltså befogad och stamnätsförlusterna är i sammanhanget obetydliga.

SydVästlänken
För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige bestämde Svenska Kraftnät redan 2005 att den 43 mil långa SydVästlänken skulle byggas vilken:
* syftar till att förstärka överföringsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet.
* är en viktig del i den nödvändiga utvecklingen av stamnätet som krävs för att möjliggöra den produktion av förnyelsebar energi som planeras i enlighet med Sveriges och EU:s energipolitiska mål.
* bidrar till att begränsa de skillnader i elpris som kan uppstå mellan elprisområden.
Överföringskapaciteten är 1200 MW och driftstart 2016. Utan tillskott av elenergi norrifrån kommer satsningen på SydVästlänken inte att nå sitt mål.
Totala samhällsekonomiska effekter
Konsultbolaget SWECO har i en rapport sammanställt olika scenarier för den svenska energipolitiken. Som framgår av denna bild har vi i praktiken detta att välja mellan och valet är enkelt:
+1.200 MSEK vid förnybar tillväxt med ökad marknads-integration
   -200 MSEK vid låg förnybar tillväxt med marknads-integration
-1.500 MSEK vid låg förnybar tillväxt med mindre marknads-integration
-5.000 MSEK vid förnybar tillväxt med mindre marknads-integration

Att nu fem över tolv yrvaket försöka hejda den nordiska utbyggnaden av handelsförbindelser och ny energiproduktion är alldeles för sent påtänkt. Denna utveckling har redan pågått under mer än ett decennium. Skulle man ändå lyckas stoppa utbyggnaden av förnybar energi i Sverige kommer den utbyggda exportkapaciteten att innebära stora risker för ett höjt elpris – för vanliga elkonsumenter och den elintensiva exportindustrin.
Sven Nordblad

Från historiens skräphög – frestas man säga – plockar nu Fria Vindar fram Per Nilssons rapport Svensk vindkraft – 215 miljarder senare Timbro 2011. Sällan har en partsinlaga avslöjats och bemötts så effektivt och den förekommer nu knappast alls i debatten. Se referenser nedan.
Ett par saker bör ändå nämnas med facit i hand. Vindkraft utvecklas hela tiden snabbt och är enligt Elforsk det billigaste kraftslaget näst vattenkraft. Detta gäller vindkraft i bra vindlägen på land som t.ex på Holmön.

Per Nilssons profetia att det svenska kraftnätet inte skulle kunna integrera mer än 10 TWh/år har också kommit på skam. Dagens produktion ligger på 12 TWh/år utan problem – och maxproduktionen under en dag motsvarar hela 40 TWh/år utan att nätet därför råkat i obalans. Elpriset sänks för elkonsumenten och elcertifikatkostnaden för vindkraft motsvarar endast 1-2 öre/kWh.
Den nya vindkraftsproduktionen behövs bland annat för att kompensera för bortfallet av 20 TWh/år när Sveriges äldsta reaktorer O1, R1 och R2 faller för åldersstrecket åren 2022-2026 eller kanske tidigare på grund av ökade säkerhetskrav och dålig lönsamhet.
Och den behövs också för att möta den ökande handelskapaciteten mellan Norden och Europa på mellan 7.700 och 8.400 MW de kommande åren – motsvarande ungefär hela den svenska kärnkraftsproduktionen – vilken är en realitet oavsett vad Per Nilsson anser. En elbrist i Sverige riskerar annars att driva upp priserna här.
Referenser:
Svenska Dagbladet
Ny Teknik
Supermiljöbloggen
Ekologistas
Från artikeln i Svenska Dagbladet:
Vi avslutar med Nilssons mest passande citat: ”Det är svårt att tänka sig någon annan debatt där tonläget är så pass högt och faktabasen så grund som i vindkraftsfrågan.” Faktabasen i Timbro och Nilssons ”rapport” är nämligen så grund att den ligger på havets botten.
Sven Nordblad

Vattenfall fortsätter att ställa om sin elproduktion mot förnybar energi. Och särskilt vindkraft! Tvärtemot vad somliga anser.

Källa: Vindkraftsnyheter.se
Vattenfall satsar stort på vindkraft inte bara i Sverige utan också t.ex i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Skottland.
Vattenfall hade i slutet av 2014 1.000 vindkraftverk varav 160 i Sverige. Utlandssatsningarna är alltså hittills 6 ggr så stora som i Sverige. Av den enkla anledningen att man får bättre betalt för elströmmen utomlands. Detta är också en av anledningarna till att man inte kan förbjuda utländska investeringar i vindkraft i Sverige som några anser att man borde göra.

I Vattenfalls investeringsplan för 2015-2016 kommer förnybar energi och främst vindkraft på första plats när det gäller tillväxtinvesteringarna eller närmare bestämt 82%:

Idag är också en bra dag för den Nordiska vindkraften. Sammanlagt är produktionen (9939 MW) nämligen betydligt större än för kärnkraften (8996 MW). Inte för första gången och inte varje dag men ändå värt att notera.
Detta innebar också nytt rekord för Sveriges vindkraftsproduktion!

Med en årsproduktion enbart i Sverige på runt 12 TWh innebär vindkraften naturligtvis lägre elpriser för den vanlige elkonsumenten och särskilt för den elintensiva industrin som inte betalar för elcertifikat som normalt kostar 1-2 öre/kWh för vindkraften.
För infasning av förnybar energi i det svenska elförsörjningssystemet kan man läsa t.ex denna artikel av Göran Burén:
Sol, vind och vatten
Låt oss hoppas att vindkraft snart kommer att byggas även på Holmöarna! Vilket naturligtvis innebär möjligheter inte bara för Holmön utan också för regionen i stort och Umeå Kommun!
Sven Nordblad

I tidningen VK har en insändare kallad Bygg där energin behövs publicerats. Den har dragit igång en debatt där några av de vanligaste myterna om vindkraft tas upp.
1) Distributionsförluster
Artikelförfattaren har förgäves försökt hitta data för distributionsförlusterna för el i vårt avlånga land. Men kanske inte letat särskilt noga. T.ex Vattenfall publicerar varje år i sin Livscykelanalys uppgifter om detta. Så här ser det ut för år 2012:

Stamnätet står tydligen för endast 2% av de totala förlusterna och ackumulerat längst ut i distributionsnätet hamnar man på 8-9%. Är man intresserad av att minska förlusterna är det alltså inte i stamnätet man först och främst ska vidta åtgärder.
En annan reflexion man kan göra är att även om det uppstår förluster så kompenseras dessa med råge just när det gäller vindkraften eftersom den tekniska utvecklingen snabbt gör verken så mycket effektivare. Den här bilden från Vindstat visar t.ex att kapacitetsfaktorn mellan 1989 och 2012 ökat med ca 130% och att ökningen fortsätter:

2) Bygg inte vindkraft i Norrland
Sverige har goda vindresurser som naturligtvis bör utnyttjas för att ersätta fossila bränslen och kompensera för den kommande avvecklingen av kärnkraften. Dessutom är det så att utbyggnaden av vindkraften mestadels sker söder över. Den här kartan från Vindstat 2013 ger en uppfattning om fördelningen över landet, och det är verkligen inte Norrland som dominerar:

Den här tabellen visar hur vindkraftverken fördelar sig mellan de två län som har störst produktion, Skåne och Västra Götaland, och Västerbotten. Som man kan se producerar t.ex Skåne nära 2 ggr så mycket vindkraftsel på 1/5-del av ytan och har en 5 ggr så stor befolkning och fler verk än Västerbotten:

3) Stora arealer skövlas av vindkraften
Det är en populär myt att vindkraften innebär att stora ytor skog försvinner. I verkligheten upptar Sveriges samtliga knappt 3.000 vindkraftverk en markyta om endast 4.000 hektar inklusive vägar och med ett vindupptagningsområde på kanske 100.000 hektar. Den påverkan detta innebär jämfört med t.ex normalt skogsbruk är försumbar.

SLU skriver så här på sin hemsida:
Enligt Riksskogstaxeringen låg den årligen avverkade volymen under avverkningssäsongerna 2008/09-2012/13 på ca 80 miljoner m³sk. Inte oväntat svarar slutavverkning för den största delen av den avverkade volymen 55 procent. Arealmässigt är gallring den vanligaste avverkningsåtgärden årligen 394.000 hektar, följt av röjning 282.000 hektar och slutavverkning 183.000 hektar.
Fundera gärna en stund över hur en kalhuggning av 183.000 hektar eller gallring/röjning av 676.000 hektar skog varje år påverkar djur- och växtliv inom dessa områden.
4) Vi ska stänga Sveriges gränser för elexport och import
En utredning gjord av konsultföretaget Sweco visar att Sverige tvärtom tjänar på marknads-integration och utbyggnad av den förnybara energin. Denna graf visar det samhällsekonomiska utfallet vid olika scenarier:

Alternativet Förnybar tillväxt med marknads-integration är det mest gynnsamma för Sverige. Och för den enskilde elkonsumenten som betalar 1-2 öre/kWh via sin elräkning för vindkraften kan man räkna med att elpriset sjunker med ca 3 öre/kWh per 10 TWh producerad vindkraftsel. År 2014 var produktionen ca 11,5 TWh. Den elintensiva industrin slipper helt avgiften för elcertifikat vilket naturligtvis gynnar arbetstillfällen och export.
Rapport: 20141216 Sweco Förnybar el och utlandsförbindelser
Och den förnybara energin ska byggas ut istället för kärnkraften:
Regeringsbeslut: 20150122 30 TWh förnybar energi till 2020
Vattenfall: Totalstopp för ny kärnkraft
5) Hela Sverige ska leva
Nej, den uppfattningen har inte framförts i artikeln eller av de som är negativa till vindbruk.
Kanske menar de tvärtom att det Norrländska skogsbruket skall minska – Norrland behöver inte särskilt mycket sågverks- och pappersprodukter, gruvnäringen ska minska – Norrland klarar sig med betydligt mindre stål, järn och andra metaller, vattenkraften ska minska – Norrland klarar sig med mycket mindre elström för eget bruk och sist men inte minst ska förstås de tunga industrierna flyttas söderöver för att minska transportkostnaderna och komma närmare stora arbetskraftcentra och kontinenten.
Och det är väl så Volvo resonerar när man drar ner på tillverkningen i Umeå.
Hela Sverige ska leva – vindkraft
För övrigt skulle Holmön där det genomförts de i Sverige kanske mest omfattande fågelundersökningarna i vindkraftssammanhang och som är utsett till riksintresse för vindbruk, kunna fortleva med åretruntbefolkning, service och en fungerande transportlösning även i framtiden om vindkraften äntligen byggdes.

Det skulle också innebära att planerade turistsatsningar på Holmön som Degersjöns våtmark kunde genomföras (se bilden ovan) och att Kyrkan fick medel för att garantera driften av Prästgården som nu bland annat tjänar som lägergård och Holmöbornas samlingslokal sedan Umeå kommun sålt det nedlagda skolhuset!
Sven Nordblad

Vindkraften i Skottland gav 98 procent av hushållens el 2014. Och Skottland planerar att år 2020 producera lika mycket förnybar el som landet själv använder.

WWF i Skottland har gjort en analys av vindkraften 2014. Bästa månaderna var december (nog med el för att förse 164 procent av hushållen) och februari (163 procent). Sämsta månaderna var juni (37 procent) och september (41 procent).
Men det är inte bara Skottland som rapporterar rekordresultat för vindkraften 2014.
Drygt 39 procent av elförbrukningen i Danmark under 2014 täcktes av landets vindkraftverk
2014 var ett rekordår vad gäller den förnybara energiproduktionen i Danmark. Av all den el som förbrukades kom drygt 39 procent från landets vindkraftverk, det rapporterar DR. Bästa månaden var januari då så mycket som 61,7 procent kom från vindkraften.
Danmark har som mål till år 2020 att 50 procent av all elanvändning då ska komma från vindkraft, och landets klimat- och energiminister, Rasmus Helveg Petersen (Radikale Venstre), är optimistisk. Han säger till DR:
– Vi når helt sikkert 2020-målene. Vi sætter en enestående verdensrekord.
Tyskland
De förnybara energislagen stod för 25,8 procent av den tyska elproduktionen under förra året. Störst var vindkraften, följt av bioenergi, solceller och vattenkraft.
Därmed gick de förnybara energislagen om brunkol, som stod för 25,6 procent. Övriga energislag i den tyska elmixen var stenkol (18 procent), kärnkraft (15,9 procent), gas (9,6 procent), olja (0,8 procent) och kategorin övriga (4,8 procent).
Storbritannien
Den årliga produktionen av Storbritanniens vindkraft på elsektorn ökade med 15 procent förra året. Vindkraftsproduktionen stod för 9,3 procent av den brittiska elförsörjningen 2014, jämfört med 7,8 procent under 2013.
Storbritanniens vindkraft genererade 28,1 terawattimmar el under 2014, en ökning från 24,5 terawattimmar 2013, enligt en oberoende analys av National Grids siffror, på uppdrag av vindhandelsorganet RenewableUK.
December månad var en rekordmånad, med 14 procent av Storbritanniens el producerad av vindkraft, vilket slår siffrorna rekordet på 13 procent från året tidigare.
Sverige
Den svenska vindkraftsproduktionen ökar planenligt kraftigt och bland annat tack vare denna är elpriset just nu rekordlågt. Sverige tillsammans med Norge och Danmark kan också hjälpa Finland genom en elexport av 2.000-3.000 MW som saknas genom det många år försenade och kraftigt fördyrade bygget av det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 och en förhållandevis låg utbyggnad av förnybara energikällor.

Hur uppfattar vi vindkraftverk
Ju äldre du är desto större är sannolikheten för att du tycker att vindkraftverk förfular landskapsbilden, enligt tysk forskning [1] [2].
Stefan Wolf, professor vid Hochschule Ostwestfalen-Lippe, har av genom att följa försökspersoners ögonrörelser utvärderat hur de upplever landskapsbilder. Samtidigt har deltagarna fått svara på frågor.
– Vi har fastställt att yngre personer som ser en bergrygg utan vindkraftverk tycker att något saknas. De förväntar sig att där ska finnas en vindkraftpark, säger Wolf till Energieargentur NRW.
Personer som är runt 40 och yngre ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i landskapet, medan äldre blir störda, enligt resultaten.
Wolf har också undersökt om stora vindkraftverk är mer störande än små. Det visade sig att de stora, genom att rotorbladen rör sig långsammare, till och med upplevdes ha en lugnande effekt.
Kritiken mot det finska kärnkraftsprojektet vid Pyhäjoki i Bottenviken ökar
I en artikel på Fria Vindar kritiserar Gunnar Fredriksson i ett skarpt inlägg den planerade satsningen på ny kärnkraft i Holmöns omedelbara närhet i Pyhäjoki som han beskriver som:
… finnarnas egoistiska plan och som kommer att fördriva all strömming, siklöja, lax etc från vattnen i Bottenviken
Tyvärr ser Gunnar Fredriksson numera inte fördelarna för Holmön med vindkraft som hjälp för ön att överleva och som ersättning för kärnkraft. Nu handlar det inte längre bara om att lägga Holmön i malpåse utan hela Sveriges energiförsörjning när varken vind- eller kärnkraft är alternativ. Men vi hoppas att han återtar sin tidigare uppfattning som han gav uttryck för i en kommentar i VK år 2011 och som lyder som följer:
Holmön är inte bara en ö, den är mycket mera. Under mina många levnadsår, från födseln på ön till långt gången ålder, begriper jag att Holmön nu behöver ”hjälp” och vindkraften är en sån. Eljest – Åke Sandström – dör den genom åren uppodlade kulturen, de många bevisen på vad holmöborna uträttat i gången tid fram till nu.
Därför säg ett obetingat ja till vindkraften för Holmöns överlevnad. Allt annat är en tragedi.
Gunnar Fredriksson Emanuelstorp
Vi på Holmöns Framtid kan inte annat än instämma i Gunnars framsynta ord från 2011!
Sven Nordblad

Hörde en intressant föreläsning med Lennart Söder, professor och utredare åt regeringen och specialist på energiomställning. Budskapet var glatt: Inom några decennier kommer Sverige sannolikt att ha en nästan helt förnybar energiproduktion. Sol, vind och vatten kommer att stå för nästan all elproduktion.
Kärnkraften är på väg ut. Ny vindkraft är nu billigare att bygga än ny kärnkraft och medan vindkraften snabbt sjunker i pris blir ny kärnkraft dyrare. Söder bekräftade vad som redan framförts på denna sida, nämligen att industrin har skrinlagt alla planer på att bygga nya kärnkraftverk. Tyvärr inte därför att kärnkraftverk är absurda och livsfarliga, utan därför att de inte är ekonomiska, men i alla fall. Det är numera bara Jan Björklund som tror på dem.
Våra kärnkraftverk är gamla och kommer att tas ur drift ett efter ett under de kommande åren. Den ström de producerar måste ersättas.
Kol och olja är uteslutna på grund av koldioxidutsläppen, naturgas i stort sett också. Solenergi är ännu så länge två-till tre gånger så dyr som vindkraft, men kommer säkert att spela stor roll i framtiden. Tillsvidare är det vindkraft som måste stå för större delen av ersättningen för det som idag kommer från kärnkraften.
Det är alltså ett starkt nationellt intresse att bygga ut vindkraften rejält. Att Holmöarna, med sina extremt goda förutsättningar för vindkraftproduktion i längden skulle undantas verkar inte sannolikt. Lägg därtill att Holmön behöver vindkraften som en garanti för sin överlevnad som åretruntsamhälle, inte minst därför att en vindkraftpark betyder tryggad färjeförbindelse. Med detta i minnet tror jag vindkraftvännerna på ön kan vara ganska hoppfulla.
Lennart Söder dementerade också övertygande vad som ofta brukar framföras från vindkraftmotståndare, nämligen att sol och vind inte kan klara vår elförsörjning, därför att när solen går i moln och när det inte blåser får vi ingen ström. Sverige är i ett mycket lyckligt läge eftersom vi har nästan halva vår elproduktion från vattenkraften. Vattenflödet går som bekant att reglera och våra vattenmagasin är på så vis gigantiska energireservoarer, som vi kan tömma efter behov. Endast vid extrema tillfällen om vintern, när solen är under horisonten och det inte blåser tillräckligt, kan det hända att vattenkraften inte räcker till. Då får man, precis som idag ibland, använda gasturbiner, men turbinerna måste inte alls drivas med olja eller naturgas, skogsavfall går också bra, eller diesel gjord på skogsråvara.
Framtiden är alltså ljus, både för Sverige som nation (fast det ordet vill man snart inte längre ta i sin mun) och för Holmön som åretruntsamhälle. Sol, vind och vatten!
Göran Burén
_____________________
 
Bakgrundsfakta

Rapporterna På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige från KTH finns här:
Version 4.0
Version 3.0
Version 2.0
Version 1.0
Hög elförbrukning ovanligt
Samt Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften:
Fredrik Obel 2012