Archive for 01. Allmänt

Motvindar

agda-7b
Är ”Fria vindars” medlemmar ett elakt mobbargäng?
Det verkar visserligen så, men var inte för sträng:
Förmodligen skrev många på, utan att ha kastat
en blick på deras sida, ja det blev lite förhastat!

Så skämskuddar och skygglappar kom fram och skymde sikten,
när människor blev angripna i rådande konflikten.
Att ändamålet helgar medlen finns det dom som tänker
– men den som tiger samtycker, och ser när andra kränker.

En redaktion som inte rensar, bara eldar på.
Med vetskap om att våran sida inte alls vill slå
tillbaks på samma sätt mot några utvalda personer
så får dom hållas, trollen, med sina ful-fasoner.

Vindkraftverk där vinden finns? Ett rimligt val av plats.
Och vägen fram en spännande och lärorik strapats!
Kärnkraftverk i Pyhäjoki? Ingen bra idé.
Rysk teknik som nu för tiden redan känns passé.

Bottenviken vill helt enkelt inte ta den risken.
Uppvärmt vatten pumpas ut – det gillar inte fisken.
Muddermassor ska dom dumpa en mil ut i Kvarken.
Ett bekymmer värre än er oro för monarken!

Agda

Agda 1, 2, 3, 4, 5 och 6

Utvecklingsmöjligheter för Holmön

På Nöbble Gård i Småland finns ett jordbruk med ekologisk inriktning. Parallellen med Holmön är tydlig även om Nöbble har större arealer att bruka. Särskilt intressant är att Nöbble tar tillvara de möjligheter för miljövänlig energiproduktion som bland annat vindkraften erbjuder. Att vara motvalls är inte ett koncept som lönar sig i längden!
Nobble-Gard-1
Nöbble gård fakta
Nöbble Gård har också en uppskattad Facebooksida där man beskriver sin verksamhet så här – Nöbble Gård, norr om Kalmar. Ett ekologiskt lantbruk med mjölkkor, energiproduktion och egen tillverkning av rapsolja. Följ oss i vårt dagliga arbete! Här finns många goda tips för Holmön!
LRF (Lantbrukarnas Riks Förbund) har också uppmärksammat exemplet Nöbble som ingår i en skrift kallad Entreprenörerna vilken beskriver sex olika exempel på entreprenörer med stark tro på vindens möjligheter.
I tidigare artiklar på vår sida finns fler exempel på de möjligheter som vindkraften innebär för en bygd genom bygdemedel, markarrenden och arbetstillfällen:
Erfarenheter från Lillhärdal
Vindkraften ger arbeten lokalt
Degersjön – en slättsjö i skärgårdsnatur
Vindkraft, kulturbygd och turism samsas bra på Öland
Turism och vindkraft
En noggrann undersökning från Gotland visar att vindkraften inte påverkar turismen negativt. Se denna bild som visar att hela 99 % inte reagerar mot vindkraft. Och där 22 % tvärtom uppfattar vindkraften som en positiv faktor för ett återbesök:
2013-Gotland-First-time-comers
Många turister vill gärna besöka en vindkraftspark i studiesyfte vilket tvärtom skulle kunna innebära mer turism:
2013-Gotland-Interest-visiting-wind-farm
De pessimister som främst oroar sig för turismen bör lugnas av beskeden från Gotland!
För Holmön beräknas vindkraftsprojektet ge utvecklingsmedel om ca 700.000 kr per år vilket genom olika stöd kan växlas upp till det dubbla vid en självfinansieringsgrad om 50 % vilket är ett normalt krav. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad detta skulle kunna innebära för Holmöns utveckling!
Sven Nordblad

Vårvindar på Holmön

20150414-Agda-4
Att åka ut till Holmön när det är gropig sjö,
det skulle kännas bättre om det på denna ö
fanns nån som tog tillvara all vinden på nåt vis.
Och kunde alstra elström, när det är mer än bris.

Så visst behövs det vindkraftverk, gärna på en gång.
Det händer inte mycket här, när det är lågsäsong.
Utan tvekan anser många att det vore rätt
om Holmön fick en produktiv och hållbar silhuett.

Jag tycker även våran tid ska få sätta spår.
Faktiskt är rätt mycket bättre än det var igår!
Alla kan ju fortsätta att plocka svamp och bär,
på alla andras marker och vara motionär.

Men skrämselpropagandan mot vindbruk rullar på.
I samma gamla hjulspår, och på så låg nivå.
Med selektiva fakta – plus politikerförakt.
Mobbning av dom framsynta som redan har kontrakt.

Det fattas överblick och det saknas källkritik.
Hos några skapar ändrad vy verkligen panik.
Om ärendet får prövas, om förnybart får ny fart,
så hoppas vi att byggandet snart kan få en start!

Agda

Agda 1 och 2 och 3

WWF Earth Hour 2015

WWF_Earth_Hour_2015
Läs mer om WWF Earth Hour
WWF arbetar bland annat för förnybar energi. Läs denna intressanta broschyr med titeln Busting the myths about renewable energy som avslöjar några av myterna kring t.ex vindkraft.

Vindbruk vid Dragaliden och Stor-Rotliden

Uppsala-Univ-Energimynd-Proj-32437-1 KTH-Ice-on-rotor-blades-2012-s1

– Långtidsmätningar av ljud från vindkraftverken i Dragaliden visar att Naturvårdsverkets regler uppfylls även för så kallat amplitudmodulerat ljud.
– Undersökningar från Stor-Rotliden visar att reglerna uppfylls vintertid även när problem med is undantagsvis uppkommer.

Dragaliden

 
Vi får ibland höra att de ljudberäkningar för vindkraftverk som utförs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinjer inte är tillförlitliga och inte kan ligga till grund för att bevilja t.ex vindparken på Holmön.
En långtidsundersökning i forskningssyfte för att bedöma hur verkliga mätdata från en vindpark i Dragaliden i Piteå kommun och Ryningsnäs i Hultsfreds kommun står sig mot beräknade värden har utförts av Uppsala Universitet och presenteras i rapporten Ljud från vindkraftverk, Conny Larsson.
I undersökningen beskrivs svårigheterna med att i förväg beräkna exakt hur ljud från en vindpark sprids på grund av markförhållanden och väderleksfenomen. Men slutsatsen blir ändå att Naturvårdsverkets modell för ljudberäkning står sig mycket väl genom att den utgår från ett förmodat värsta fall. Man konstaterar (se även figur 17 nedan) nämligen att:

Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.

Särskilt intressant är att även motståndare till vindkraft i olika sammanhang refererar till denna undersökning som tydligen inte anses vara kontroversiell och därför bör vara användbar även för Holmön. Genom att undersökningen är gjord vid Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten torde också förtroendet för dessa båda nu vara återupprättat hos motståndarna efter tidigare ifrågasättande av de fågelundersökningar på Holmön som bedrivs i deras regi.
_____________________
Fler utdrag ur rapporten
Denna mätkurva visar uppmätt ljud från Dragaliden och Ryningsnäs jämfört med beräknade:

Ljud-C-Larsson-fig-6

Naturvårdsverkets modell, SEPA – Swedish Environmental Protection Agency, se figur 6, gäller strikt bara för medvind och vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd, vilket troligen har valts ut för att representera ett förmodat värsta fall.
Observera också Naturvårdsverkets bedömning om maskering genom bakgrundsljud:

Naturliga ljud, som vind i trädkronor eller bruset av vatten, döljer ofta ljudet av vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 dB(A) lägre än bakgrundsljudet. Normalt är det naturliga ljudkällor som kan dölja ljudet på detta sätt. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft.

Kontrollmätningar


Mätningarna ger oss en möjlighet att studera om vi kan göra förenklingar så det är möjligt att utföra kontrollmätningar. Om vi utnyttjar resultatet presenterat i figur 6 så ser vi att det rör sig om ganska stora variationer i ljudnivån för denna plats. Ljudnivåer för förhållanden med uppåtböjning, dvs. negativa ljudhastighetsgradienter, är betydligt lägre än de vid nedåtböjning, s.k. positiva ljudhastighetsgradienter. Dessutom så är spridningen betydligt större. Detta innebär att vi kan utnyttja nedåtböjning som kan vara medvind och/eller vertikalt temperaturtilltagande som ett lämpligt mätförhållande. För att möjliggöra relativt många mättillfällen så bör mätförhållande uttryckas i termer av ljudhastighetsgradient eller nedåtböjning snarare än att begränsa till vissa medvindshastigheter och vertikala temperaturförhållanden. Om vi nu lägger in vissa begränsningar på tillåtna mätförhållanden, se figur 14, där vi har valt ett smalt intervall som 0,05 ≤ ljudhastighetsgradient ≤ 0,1 så får vi väldigt liten spridning av uppmätta ljudnivåer vid barmark.
Kontrollmätningar av ljudnivå från vindkraftverk skall utföras i medvind (0,05 ≤ ljudhastighetsgradient (120-0 m) ≤ 0,1).
Ljud-C-Larsson-fig-14

Här visas uppmätta ljudnivåer i procent av tiden vid långtidsmätning:

Ljud-C-Larsson-fig-17

Rapporten ger också ett förslag till ny förenklad formulering av bullerkrav mot bakgrund av de värden som uppmätts:


Formuleringen av förslaget till nytt riktvärde kan då uttryckas som:
Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40 dBA. På motsvarande sätt kan 40 dBA bytas ut mot 35 dBA om det rör sig om områden med lågt bakgrundsljud eller vid rena toner. Genom denna formulering kommer vi ifrån en diskussion om att ett riktvärde aldrig får överstigas eller att ett riktvärde skall vara medelförhållande eller att det är definierat vid ett visst förhållande som t.ex. 8 m/s uppmätt på 10 m höjd. Det viktiga är egentligen att riktvärdet skall beskriva ljudnivån vid en bostad och att olika ljudutbredningsförhållanden kommer att medföra att ljudnivån varierar över ett ganska stort område. De allra högsta ljudnivåerna uppkommer så sällan så det knappast kan ge upphov till återkommande störning. För att förenkla både beräkningar och kontrollmätningar så föreslås därför att riktvärde/begränsningsvärde skall anges som en ljudnivå som 90 % av tiden är lägre än ett visst värde. De dragna linjerna i figur 17 visar att detta är uppfyllt för vår mätpunkt nära Dragaliden. Det enligt Naturvårdsverkets modell beräknade värdet motsvarar 90 % av tiden vilket innebär att en ändring av formuleringen av riktvärde inte innebär en förändring av bedömningen utan istället förtydligar vad som avses. Förekomsten av AM kan inkluderas i riktvärdet genom att i likhet med rena toner också medföra en skärpning med 5 dBA.
Nytt riktvärde för ljud från vindkraftverk föreslås: Vindkraftsljudet skall för 90 % av tiden vara lägre än 40/35 dBA. När ljudet är amplitudmodulerat skärps kravet med 5 dBA.

Anm) För Holmöarna gäller gränsen 40 dB(A) eftersom de inte av Umeå Kommun är utpekade som tyst område.
___________________________

Stor-Rotliden

 
Stor-Rotliden vindkraftpark ligger 20 km norr om Fredrika. Den ägs av Vattenfall och sysselsätter 9 personer med drift och underhåll stationerade i Fredrika. Vattenfalls informationsbroschyr.
Stor-Rotliden förs ofta fram av motståndare till vindkraft. En frontfigur som ofta förekommer i debatten och refereras till av motståndare till vindkraft på Holmön är Simon Rudin. Denne skickar skrivelser till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen i Västerbotten och försöker få till stånd en rivning av parken. Se originaldokument nedan.

20140225-Simon-Rudin-Storrotliden-s1

Länsstyrelsen i Västerbottens avvisar begäran om rivning:

20140704-Lst-AC-till-Simon-Rudin

Länsstyrelsen hänvisar till olika undersökningar som är intressanta även för Holmöns del. Om problemet med nedisning och eventuellt ljudpåslag visar man att detta inte innebär att gränsvärden överskrids – se examensarbetet nedan. Ärendet avslutas.
Undersökningen av påverkan av is vid Stor-Rotliden skedde med huvudsyfte att mäta skillnader i ljudnivån och ej bestämning av ljudeffektnivån och gjordes vid en mätstation mycket nära vindkraftverket. Det visar sig att garanterad källjudsnivå utan ispåslag ligger 4 dB(A) under gränsen för verket och maximalt 7 dB(A) över vid ispåslag.
Denna tabell visar att ljudnivåer på 42 dB(A) vid bostäder kan påräknas färre än 3 dagar per år vid ispåslag på samtliga verk och i medvind medan normala ljudnivåer ligger så lågt som 27-31 dB(A):

Stor-Rotliden-KTH-s16

Som vanligt får vi inte heller glömma att vindförhållandena på Holmön oftast är sådana att eventuellt ljud drivs bort från bebyggelsen som ligger väster om verken, vilket denna vindros från Holmögadd tydligt visar:

SMHI-Holmogadd-vindros-januari-juli

Ispåslag innebär också att produktionen minskar. På moderna verk används avisningssystem vilket förövrigt föreskrivs i tillståndsbeslutet för vindkraftsparken Ivarsboda/Gryssjön och vi kan räkna med att tekniken för avisning utvecklas ytterligare tills det är dags att bygga vindkraftsparken på Holmön och problemet därmed är löst!
Originaldokument:
20140225-Simon-Rudin-Storrotliden
Lst-AC-Svar-till-S-Rudin
1. Lst-AC-121128-buller-kallt-klimat-Stor-Rotliden
2. Lst-AC-Examensarbete-buller-nedisning
___________________________

Artikel i Läkartidningen

 
I en artikel i Läkartidningen som heter Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem konstateras att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom:

20131004-Lakartidningen-42-Vindkraftsbuller

___________________________

Om infraljud från vindkraftverk

 
Ibland hävdas att vindkraftverk avger ett infraljud som skulle vara skadligt – se inlägget här ovan. Omfattande undersökningar av EPA i Australien visar att infraljud är vanligt förekommande och främst orsakas av till exempel vägtrafik, luftkonditioneringar, hushållsmaskiner, vind etc.

EPA-Australien-infrasound-s1

Undersökningen visar att den lägsta uppmätta nivån av infraljud faktiskt förekom i den bostad som låg nära ett vindkraftverk:


Infrasound levels near windfarms and in other environments
It is clear from the results that the infrasound levels measured at the two residential locations near wind farms (Location 8 near the Bluff Wind Farm and Location 9 near Clements Gap Wind Farm) are within the range of infrasound levels measured at comparable locations away from wind farms. Of particular note, the results at one of the houses near a wind farm (Location 8) are the lowest infrasound levels measured at any of the 11 locations included in this study.
This study concludes that the level of infrasound at houses near the wind turbines assessed is no greater than that experienced in other urban and rural environments, and that the contribution of wind turbines to the measured infrasound levels is insignificant in comparison with the background level of infrasound in the environment.

___________________________
Så är mystiken kring infraljud, ”amplitudmodulering” (AM) och ljudspridning vid olika väderförhållanden utredd liksom nedisningsproblematiken. När AM förekommer ska det behandlas enligt dagens regler för rena toner vilket innebär en sänkning på 5 dB(A). I Holmöns fall kan nerreglering med 5 dB(A) göras av verken vid behov vilket innebär att gränsvärden innehålles även under svåra och ovanliga väderförhållanden!
Kan man hoppas att vi i fortsättningen får en debatt om vindbruk på Holmön baserad på sakliga fakta istället för på feltolkade undersökningar och missvisande skrämselpropaganda!

___________________________
Sven Nordblad

Tips från våra läsare

20150217-Holmon-Storsten
Holmön i februari 2015. Fast is och stakad vinterväg lär det inte bli detta år och färjan tar sig fram utan problem. Visst är det fantastiskt att man upprätthåller trafik mellan Holmön och Norrfjärden med hela 4 turer om dagen även vintertid. Men vi var bara fyra (4) passagerare med på onsdagsturen. Vad detta kostar samhället har vi tidigare redovisat och frågan är hur länge förmånen får finnas kvar.
En satsning på vindbruk skulle öka möjligheterna att behålla Holmön levande året runt. Eventuell påverkan på djur och natur kan mötas med lämpliga försiktighetsmått. De som motarbetar denna satsning och på senare tid till och med börjat göra hätska utfall mot Svenska Kyrkan, vilken stöder satsningarna på förnybar energi, borde besinna sig.

Trafikverket-farjan-trafikkostnader
Trafikverkets kostnadsberäkning för Holmöleden. Så skulle det kunna bli. Idag är färjan gratis.
Holmöns Stora Lanthandel
Holmön har också fortfarande en fin livsmedelsbutik som är öppen i veckorna även vintertid. Trots att antalet bofasta nu ligger kring endast 30 personer. Och som en läsare påpekade – en affär höjer värdet på öns fastigheter – något som gärna glöms bort i debatten.
______________________________________
Tips från våra läsare
Till vår sida kommer hela tiden tips på olika artiklar med intressant innehåll. Här är några:
Prisras på olja kan gynna energiomställning – Vetenskapsradion Klotet
Tomas Kåberger professor i industriell energipolicy på Chalmers i Göteborg …
– Hur har de framsteg som har gjorts globalt bidragit till att oljepriset har fallit? Vi kan se att användningen av icke förbybar energi nu för första gången minskar i flera stora länder. Till och med i Kina minskade elproduktionen med fossila bränslen förra året med nästan 30 TWh, medan den förnybara elproduktionen ökade med över 200 TWh. Oljepriser, kolpriser och elpriser faller just nu på många håll i världen på grund av att förnybar energi går snabbt framåt.
– Det är ju fantastiskt bra ur klimatsynpunkt, för det betyder att förnybar energi börjat visa att den kan konkurrera ut de fossila bränslena. Och det är ju faktiskt vad som krävs för att vi ska kunna nå de mål vi har, att begränsa hastigheten i klimatförändringarna.

Artikel Sveriges Radio
Lyssna 24 min MP3
 
The switch to renewable power is a battle we cannot afford to lose – The Guardian
Här en artikel från en läsare som också lämnade denna kommentar:
Bif. artikel finner jag belysande för allas vår framtid, där även ett året runt boende på Holmön möjliggörs om en satsning kommer till stånd.
Artikel The Guardian
 
20130304-WP-Denmark
En rapport av Gordon Hughes vid REF har börjat cirkulera bland igen efter två år. Här påstås produktionen sjunka drastiskt när vindkraftverken når en ålder av endast 12-15 år. En närmare granskning av vinddata från Danmark visar att detta inte alls stämmer och att produktionen i vissa parker tvärtom till och med ökar:
REF’s report suggests that the capacity factor of Danish onshore wind farms falls off by four percentage points over 15 years, whereas an analysis of the capacity factor of 20-year-old turbines suggests that the degradation only amounts to about 0.7 percentage points over 20 years. REF says performance of offshore wind turbines falls by 30 percentage points over ten years, from 40% to 10% approximately, whereas an analysis of the data from the longest-running Danish offshore wind farms reveals that two of them have increased in performance, and the third has only recorded a 1.5 percentage-point drop in capacity factor, extrapolated to 20 years. It is not clear what accounts for the discrepancy between the analysis laid out above and the REF work.
Artikel Windpower Montly
Wind Performance Over Time
 
Tysklands elproduktion: förnybart nu större än brunkol – Supermiljöbloggen
20150107-Energiewende-2014-Agora
Rapport Agora Energiewende Review 2014
 
Sluta förvanska Energiewende – Ny Teknik
Enligt den senaste opinionsundersökningen i Tyskland stöder 92 % av befolkningen ”die Energiewende”. Tyskland som har avsevärt mycket mer vindkraft installerat jämfört t.ex med Sverige.
20150219-NT-Fores-Energiewende-92
Artikel Ny Teknik
 
Vägval energisystem 2020 – Supermiljöbloggen
En ny utredning från Energimyndigheten visar att vi som hela tiden hävdat att den förnybara energin kommer att dominera elförsörjningen i Sverige i framtiden sannolikt får rätt:
20150225-EM-Vagval-energisystemet
Utredning Energimyndigheten
 
100 % förnybart är möjligt – Vattenfall
– Jag är övertygad om att vi under detta århundrade kommer att få uppleva en snabb tillväxt av förnybara energikällor i våra kraftsystem, och i vissa länder kan de komma att stå för hela hundra procent, säger Alberto Mendez Rebollo, chef för BU Wind Nordic på Vattenfall, när vi träffar honom och Karin Salevid, affärsutvecklare på Asset Optimisation.
Artikel Wind Nordic Vattenfall
 
Det finns så många anledningar – Holmöns framtid som året runt bebodd ö med bevarad kulturmiljö, klimat, energi, ekonomi, turism genom ökad tillgänglighet och faktiskt också hela Umeåregionens näringsliv – som talar för vindbruk på Holmöarna!
Sven Nordblad

Över gränsen

DSC_0039Ängesön/SN

 
Sidan Fria Vindar motarbetar vindbruk på Holmöarna. De har ett öppet kommentarsfält där man säger sig jobba aktivt med att stävja personangrepp. Vi brukar då och då granska sidan och har många gånger påtalat att detta inte stämmer, till exempel här 2014-09-27. Att sakligt diskutera vindkraftens för och emot på Holmön är nödvändigt. Men att som Fria Vindar ägna så mycket kraft åt personangrepp och smutskastning förstör för Holmön nu och i framtiden.
Vid ett besök på sidan häromsistens fanns bland kommentarerna till artikeln 2015-01-16 en som berörde mig personligen (signaturen ”Rotorn”) särskilt illa. Den var rent kränkande och så långt över anständighetens gräns att jag tvekar att publicera den:
20150108-2013-FV-1
Givetvis kontaktade jag omedelbart den ansvarige för sidan Torbjörn Eriksson per mail. Men ändå låg den kränkande kommentaren kvar i över ett dygn innan den till slut togs bort. Läst av alla som besökt sidan. Inte ursäktad. Varken den interna granskningen på sidan eller den utlovade möjligheten att anmäla personangrepp har alltså visat sig fungera som den borde.
För den omdömeslösa person som lagt kommentaren – givetvis anonymt – kan jag berätta att min mor verkligen var en stor Holmövän. Men född och uppvuxen på ön kände hon också villkoren som gällde där. Då som nu måste man hitta möjligheter till utkomst och överlevnad och vindkraften skulle innebära just detta idag. Hennes föräldrar tvingades däremot utvandra till USA som så många andra men kunde återvända efter några år. De som nu romantiserar den gamla tiden tycks mer inriktade på att konfiskera hela ön – trots den mycket tydiga skrivningen i reservatsbeslutet att en bofast befolkning ska behållas – och begära att andra ska rädda den genom bidrag. Istället för att ge Holmön möjlighet att bidra till sin egen försörjning. För övrigt var hon emot kärnkraft, i synnerhet efter de radioaktiva nerfall som ön drabbades av efter Tjernobylkatastrofen.
Så här berättar en farbror till min mor om livet på Holmön 1908 i ett brev till USA då Holmön hade egen poststämpel. Innan även han utvandrade men 1917 omkom i en hissolycka under arbete i New York. Och tydligen var Holmön inte ”orört” på den tiden som nu hävdas av dem som inte känner öns historia. Skog avverkades och betestrycket både på Holmön och Ängesön var omfattande:
1908-Amerikabrev
I dag måste vi vara hemma för det rägnar så förfärligt.
Det var sex veckors tid som det aldrig föll något rägn
men nu har det blifvit ombyte.
Vi har fått bra med gräs i sommar ock bra med korn på
det vi hade satt, men med potatis så blir det nog dåligt.
Vi hafva nu slutat med strömmings fisket för den här
sommaren, ock det har ej lyckats nå bra. Vi hafva fått
omkring en 6 tunnor på den tid vi hafva arbetat med
det. Vi hafva rodt omkring en 6 veckor så det är ej nå
lång tid vi har arbetat med det.
K Säfvenberg har stämplat en två tusen femhundra träd,
ock om han får sälja det, som han nog får, så har jag
lofvat at hjälpa honom ock hugga det. Så vi får nog
knoga rätt bra i vinter innan vi får huggit så många
träd. Men det tycker jag skall bli roligt blott man får
hafva hälsan.

De invändningar som idag framförs mot vindbruk på Holmön känns småaktiga när man jämför förhållandena då och nu.
Det kan också vara värt att fundera en stund över varför den anonyma kommentatorn så självklart utgår ifrån att de gamla Holmöborna var framstegsfientliga. Tvärtom var det nödvändigt för dem att pröva olika möjligheter till utveckling. Eller för att ta ett exempel från morfars tid i USA där han samtidigt som han arbetade utvecklade och patenterade en sinnrik låsmekanism. Likaväl som att Holmön så småningom elektrifierades visar detta prov på uppfinningsrikedom och nytänkande:
19071008-Pat-US867626-0-1280-f23
____________________________
 
Fler exempel (2)
Är kanske det exempel på anonyma kränkande personangrepp som jag berättat om unikt? Nej, tyvärr inte. I kommentarerna till samma artikel på Fria Vindar hittar vi t.ex dessa inlägg som – givetvis anonymnt – ifrågasätter Holmöns markägare men alldeles särskilt en lätt identifierbar Holmöbos yrkesheder och arbetsmoral:
20150122-2118-FV-Kurt-E
20150122-2217-FV-Kurt-E
20150123-1132-FV-Kurt-E
Påståendet – dessutom upprepat tidigare och bemött – om ett förvrängt bildperspektiv är felaktigt eftersom kommentatorn inte förstått skillnaden mellan digitalfoto när det görs med en sensor som är mindre än det klassiska negativformatet 24×36 mm. Jmf denna referens [1].
En annan sak – bildmontagen baseras på exakta gps-data både var bilden är tagen och var verken ska stå. De program som används för att framställa montagen räknar sedan ut objektshöjden i bilden utifrån givna parametrar som koordinater, kameramodell och brännvidd.
Trots att påståendet är tillbakavisat bryr sig Fria Vindar och kommentatorn varken om att rätta sig eller be om ursäkt för de felaktiga påståendena.
Att sedan vindkraftsprojektet redan innan det startar inneburit arbetstillfällen på Holmön är positivt och inte negativt men naturligtvis svårt att smälta.
Liksom det borde vara svårt för Fria Vindar att smälta att när man genom påtryckningar lyckades stoppa det tidigare vindkraftsbolaget Slitevinds sponsring av Holmöns Visfestival gjorde man detta trots att arrangören beskrivit vindbruk som positivt för Holmöns utveckling i en artikel i tidningen VK:
20111024-VK-Visfestivalen
____________________________
 
Fler exempel (3)
Gunnar Fredriksson som engagerat sig flitigt i debatten om vindbruk på Holmöarna påstår sig i ett inlägg 2015-02-08 på Fria Vindar närmast vara utsatt för ärekränkning. Detta efter att Sven Karlsson från Holmön i en kommentar nämnt att Gunnar kalavverkat och sålt mark på Holmön för egen ekonomisk vinning, vilket heller inte i sak förnekas. Kommentaren måste anses relevant då Gunnar själv vid ett flertal tillfällen fört in diskussionen på ekonomiska incitament. Så här skriver Gunnar vidare:
I mitt inlägg, nu eller tidigare, efterlyste jag en balanserad debatt som tyvärr mynnar i obalanserade yttranden.
Givetvis kan vi alla instämma i dessa ord. En balanserad debatt om vindbruk på Holmön som medel för öns överlevnad måste förstås föras.
Dock, när man läser de yttranden som fällts av Gunnar själv i debatten, kan man inte annat än förundras. Här några citat som han menar ska beskriva vindkraftsprojektet och de som stöder det:
Egoism, infam, ödeläggas, skövling, ohemul, spekulation, dödsfälla, lurade, inhösta pengar, så talar kapitalet, fanatiker, vanvett utan like och avslutningsvis snorungar.
Som den författare Gunnar Fredriksson är, med känsla för ordens valörer, borde han inse att sådana ideligen utslungade påståenden måste uppfattas som ytterligt kränkande och självklart kan resultera i ett svar.
Att när en replik då till slut kommer – med ett ordval som inte kan jämföras med Gunnars och från en person som under 1 års tid ständigt provocerats av givetvis anonyma kommentarer och beskyllningar på den sida där Gunnar ändå frivilligt väljer att publicera sig – anse sig orättvist behandlad, är mycket svårt att ta på allvar.
____________________________
 
Energinyheter
Till sist några nyheter om Sveriges framtida energiförsörjning som sannolikt innebär en succesiv avveckling av kärnkraften och en ökad satsning på förnybara energikällor:
Totalstopp hos Vattenfall för ny kärnkraft
Stopp för kärnkraft ger SSM personalproblem
Mer förnybar el och bättre utlandsförbindelser pressar elpriset
Regeringen accelerar utbyggnaden av förnybar energi
Goda nyheter för vindbruk på Holmön alltså!

Sven Nordblad

Blåsigt på Holmön

20150205-Snurra-1
På motståndssidan hävdas det, att vindkraft är ett hot,
värre än i stort sett allt som drabbat vårat klot.
Att hela Holmö-gruppen så totalt skulle förstöras.
Men det stora reservatet kommer inte ens beröras.

Ön har så gott om utrymme för både folk och djur.
Att använda resurserna – det hör till vår kultur.
Och blåser det, så låter det om skogen och om havet.
Vid stiltje snurrar ingenting däruppe omkring navet.

Fladdermöss och fåglarna – dom är ju bådadera
långt bättre än vi människor på att navigera.
Med fladdermusens hörsel samt med fågelns skarpa syn,
lär dom sej snart parera det som finns där högt i skyn!

Förhoppningsvis så spår jag rätt, om deras flygförmåga.
Det finns så mycket intressant i hela denna fråga.
Av största vikt är hur som helst att skaffa energin
på sätt som gynnar bruk av el, och mindre av bensin.

Kärnkraftsförespråkare, som en och annan är,
blir alltför optimistiska och tänker ungefär:
”Superbra modell på gång! Snart dags för stora klivet!
Terrormål? Och strålningsrisk? Det är så överdrivet.”

Nu vill dom ha ett kärnkraftverk på andra sidan viken.
Jag gissar att det även där blir trubbel med tekniken.
Här har det kostat multum med dom ideliga felen.
Finns dom som gärna silar mygg och sväljer ner kamelen!

Har någon andra åsikter i denna diskussion?
Då blir man ofta utpekad och hånad som person.
Och jag förstår ju absolut om ni därefter drar er
för att läsa ”Fria vindars” många dumma kommentarer.

Ynkligt nog tycks ingen hos dom bry sej om att stoppa
den ström av arga smädelser som kokats till en soppa.
Att sakligt väga fördelar mot nackdelar och prata.
Bete sej mer förnuftigt är ju bättre än att hata!

Agda

Agda 1 och 2

Artikel om Holmövind i Folkbladet på Fria Vindar

På sidan Fria Vindar dök det upp en gammal men intressant artikel från Folkbladet om vindkraft på Holmön. Där beskrivs hur bolaget Holmövind planerade att bygga 6 st vindkraftverk, bland annat 2 st Lillhällan och 1 st på Kammen inom Holmöns naturreservat. Vi som följt detta vet också att 2 st verk skulle placeras bakom Kyrkan och 1 st på Vedaögern. Men det intressanta nu är hur detta hanterades av Fria Vindar.
Så här ser artikeln i Folkbladet om Holmövinds projekt ut och där det bland annat beskrivs som en ”turistattraktion”:
20090122-Folkbladet-Holmovind-6-vverk
Artikeln kommenterades under den passande signaturen ”Vindkantring” i ett inlägg på Fria Vindar. Apropos att Gröna Holmöns projekt nu motarbetas av personer som tidigare varit mycket positiva till vindkraft på Holmön:
20150202-2310-FV-Vindkantring-VF
Så långt är allt gott och väl. Men nu visar det sig att man på Fria Vindar ändrat i koden på hemsidan för inlägget och låter den istället peka mot Föreningen Svenskt Landskapsskydd – en organisation som hätskt arbetar emot förnybar energi och vindkraft alldeles särskilt.
Vill man förstå något om hur Redaktionen rent tekniskt manipulerat inlägget kan denna bild vara av intresse:
20150202-2310-FV-Vindkantring-FSL
Varför vill man på Fria Vindar inte att vi ska läsa artikeln i Folkbladet? Och visst har man rätt att ändra sig som ”Torbjörn” säger. Men varför är då Holmövind aktivt idag och varför rapporterar man till Bolagsverket så sent som 2014-04-11 att man söker mark för att på sikt bygga vindkraftverk på arrenderad mark:
20140215-Holmovind-Arsredovisning-1
Även om Holmövind presenterat några minst sagt äventyrliga verksplaceringar – flera inom strandskyddsområde – måste man ändå hålla dem räkning för deras förnuftiga inställning till vindkraft och dess eventuella påverkan på turism och friluftsliv:
20090119-Holmovind-om-Friluftsliv
Samtidigt som man på Fria Vindar säger sig arbeta med ett fritt kommentarsfält och motarbeta personangrepp tillåter sig uppenbarligen den så kallade ”Redaktionen” att förfalska ett inlägg, peka ut inläggsförfattaren som klantig som inte kan ”kopiera” och dessutom göra reklam för en tveksam organisation (FSL) som vi diskuterat förr.
Till exempel i detta inlägg som beskriver en manual som ska hjälpa vindkraftsmotståndarna. Vilken stämmer överraskande väl överens med Fria Vindars agerande hittills bland annat visat i Lennart Holmlunds blogg i VK.
Per Hanssons avslutande ord är tänkvärda:
20150203-1627-FV-PH
Vad som menas med att ”projektets hantering gjort att vissa inte vågar skriva vem de är” kan vi tyvärr inte tolka på annat sätt än att Fria Vindars agerande har gjort det svårt för att inte säga omöjligt att föra en konstruktiv dialog om Holmöns framtid!
Sven Nordblad

SLU om provfiske vid Holmön

Ofta framförs argumentet att vindbruk på Holmöarna skulle påverka fisket negativt. Men vad anser Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har hand om kustfiskeövervakningen i Bottniska viken.
På den här sidan hos SLU finns faktablad för olika områden som provfiskas inom den samordnade nationella och regionala övervakningen av kustfisk. Den här kartan visar hur och var provfisket sker vid Holmöarna:
20140527-SLU-Faktablad-Holmon-s1
På frågan om hur en vindkraftspark på Holmön eventuellt skulle kunna påverka fisket säger SLU så här i ett svar som finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten dnr 7356-2014:
20141010-SLU-Provfiskeomrade
SLU gör denna bedömning:
Vi har uppfattat att vindparken kommer att anläggas på land, dvs på Holmön och
inte i vattnet. Vi bedömer att en sådan vindpark inte skulle påverka fångsterna
inom provfisket.

Avslutningsvis säger man också:
Vi … räknar med att ärendet kommer att tas om hand på gott sätt av de som har en möjlighet att göra en god avvägning mellan olika intressen.
Just så – fisket är på inget vis hotat och vindbruk på Holmön ska prövas enligt de regler och bestämmelser som gäller!
Sven Nordblad

Samrådssvar


Min bakgrund:
Född i ovanstående hus på Holmön liksom min far och hans 5 syskon. Vi är alla 7 födda i huset som fortfarande finns i vår ägo för boende på Holmön, min älskade Hembygd.
– Uppvuxen på ön.
– Gått i skola på ön.
– Bofast på ön, liksom mina förfäder generationer bakåt.
Med ledning av ovanstående anser jag mig vara expert på boendet och utvecklingen på Holmön.
Till vardags arbetar jag på sjukhus och har en naturvetenskaplig utbildning.
Jag har inga ekonomiska intressen vad gäller utvecklande av förnyelsebar/grön energi på Holmön.
Min synpunkt:
Jag är utomordentligt positivt inställd till nytt företagande på Holmön.
Jag välkomnar förnyelsebar energi såsom Vind, Våg och Solkraft.
Jag välkomnar utbyggnad av vägar, restauranger, Holmö affären, färjetrafiken, kyrkans fortlevnad, Postens fortlevnad
Jag har besökt många öar. De senaste jag besökte var Åland, Teneriffa och La Gomera. Där satsar de på fullskalig utbyggnad av förnyelsebar energi, vilket ligger i tiden.
Utbyggnad av förnyelsebara energikällor såsom vind, våg och solkraft på Holmön, torde också ge skjuts åt närliggande orter.
Dvs en ökning av företagande i Sävar/Umeåregionen med ökat antal hotellnätter, ökad försäljning i olika specialist affärer, ökad omsättning hos småföretagare och olika underleverantörer.
/ Med vänliga hälsningar /
Carina Krisandersson Åkerström
Sälstensgränd 43 Härnösand / Berguddsvägen 7 Holmön

Om Naturvårdsverkets samrådssvar

Naturvårdsverket (NV) har 2014-10-06 lämnat ett tredje samrådssvar om vindkraftsprojektet på Holmöarna. De båda föregående finns här 2012-01-17 och här 2014-02-06.
Inte helt oväntat går det tredje svaret helt i linje med de tidigare som är negativa till projektet. Vi vill här dock peka på vissa missuppfattningar som vi anser föreligger.
Våra allmänna synpunkter bland annat i fågelfrågan framgår av våra tidigare svar till Naturskyddsföreningen i Umeå och Sveriges Ornitologiska Förening SOF och mycket går naturligtvis igen i detta svar.

Read more

Halv storm på Holmön

Somliga slår knut på sej, för att få stopp på vindkraft.
Insiktsfulla svar på tal, har ingen av dom haft!
Grupptryck, rädsla, avundsjuka – så ohyggligt trist.
En satsning skulle få till följd att Holmön får en frist.

Glöm inte bort att tänka på alla megawatten!
Det är tack vare dessa som vi har den här debatten.
Och även om projektet har ett utdraget förlopp,
lite trögt och motigt…så finns det ännu hopp!

Ett fint förslag för tiden ”efter” får ni här på pränt:
Visst är det inspirerande att arton fundament
finns kvar i skogen sen när alla verken tagits bort.
Det blir ju prima grundstommar för hus av valfri sort.

Dom sa att stigar räcker gott när man vill vistas i naturen.
Hux flux kan vem som helst av oss en dag bli rullstolsburen.
Bra då om flera vägar leder ut till skog och mark.
Dessutom – tänk va härligt – susa Holmön runt på spark!

Den som är helt förvissad om att vindkraft är komplett
omöjligt att få tillstånd till på något lagligt sätt.
Hen borde tagga ner och tänka: ”Detta går som smort!
På ön så är det uppenbart att inget kan bli gjort.”

Men ni som häckar på den kanten bara fortsätter och skäller.
En röra av personpåhopp och fånigheter gäller.
Där ni ser stora skampålar som står och vispar luft,
ser jag gracila torn där elen kommer med förnuft!

Att vindkraft skulle få vår släkt att vrida sej i graven?
Är fel förstås, tror snarare dom hjälper oss på traven.
Nå – bråttom nu på jorden att förbättra vår miljö.
Håll tummarna för hållbarhet och jul med mycket snö!

Agda, stursk!

Agdas förra dikt Kuling på Holmön

Wikipedia

Wikipedia är en av de mest använda och refererade kunskapsdatabaserna. Det står var och en fritt att skriva artiklar där men ett system med kompetenta redaktörer som granskar och bedömer artiklarna borgar för att kvalitén på inläggen håller hög standard.

Men hur fungerar detta i praktiken? Fria Vindar har testat:
20141121-FV-Wikipedia
Inlägget granskades av Wikipedia och togs omedelbart bort med kommentaren Raderade sidan Fria Vindar (Innehållet förklarade inte ämnets relevans: liten och lokal intressegrupp):
20141121-Wikipedia-FV-Sidan-raderad
Lägg märke till att Fria Vindar gjorde reklam för sidan kl 20.49 dvs 8 minuter efter att sidan redan kl 20.41 raderats på Wikipedia. Det var snabbt jobbat och kvalitetskontrollen på Wikipedia tycks fungera!
Sven Nordblad

Kuling på Holmön

20141103-Holmokarta-1
Jag är så rädd för vindkraftverk, dom både syns och hörs!
På ön ska bli helt tomt och tyst så ingen nånsin störs.
Må andra länder lida när klimatet ändrar sej –
att våra djur far illa då har aldrig slagit mej.

Och varför bry sej, varför tro på domedagsprofeter?
Bekvämare att blunda då, än se sin termometer.
Men el – det vill jag ha förstås, fast gör den inte här.
Nä bygg nånting nånstans långt bort, det passar bättre där.

Vi som är mot, vi spelar på sentimentala strängar.
Det ska va gammal bondekult och inga vindkraftspengar.
Att dom som äger jord på ön är giriga som få,
det tror jag inte ens på själv, men säger så ändå.

Bygg väg på östra Holmön? Det kan ni låta bli.
Min farfar tog sej aldrig dit, så varför skulle vi?
Att avstå nåt, att offra nåt, förändra horisonten?
Då får det hellre gå för ön så som det gick för dronten!

Jag tror på vad som helst som skrivs, på Fria vindars sida.
Personangrepp och faktafel, det kan ju gärna svida.
Om det är klokt, en bra taktik, att vara så burdus…
Det visar sej så klart en dag, ja framtiden är ljus!

Okej, jag vet, det blåser hårt, på ön långt ut i Kvarken.
Men det är onödigt ändå att starta vindkraftsparken.
Lär finnas grej som varnar den som flyger högt där uppe.
Fast enklast vore det trots allt, om vi bara sluppe!

Den framtid kanske snart är här, då färjan är i fara.
Affär som stängs och hus som töms, då får vi väl förklara:
För vindkraft är just denna ö, ett helt omöjligt ställe.
Och vem behöver väl nåt mer, till sitt uppehälle?

Det är ju visserligen dyrt, att underhålla husen.
Plantera nytt det älgen tar, där går snart flera tusen.
Så låt det bli som det blev då, när vi fick reservatet.
Ge upp er skog, låt slyn ta plats, sen slutar vi med tjatet!

Agda

Klicka på Read more för att läsa mer …

Read more

Vindkraft ger arbeten lokalt

I anslutning till Thorbjörn Lindbergs tidigare artikel i VK Bara utveckling ger livskraft på Holmön är det intressant att titta på studier som görs om de arbetstillfällen som vindkraften skapar lokalt. Nätverket för vindbruk som arbetar på uppdrag av regeringen driver bland annat ett nätverk som kallas Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll och de följer och utvärderar Havsnäsprojektet i Strömsunds Kommun.
Detta projekt är en värdefull kunskapsbank att ösa ur. År 2008 var det Sveriges största landbaserade vindkraftspark och omfattar 48 st vindkraftverk av fabrikat Vestas med effekten 2 MW. Med den kunskapen som utgångspunkt har noden utvecklat ett beräkningsverktyg för att uppskatta arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Att ta fram gemensamma rutiner för säkerhets- och arbetsmiljöfrågor är ett annat verksamhetsområde för noden.
En uppföljning av Havsnäs vindkraftpark efter 2 år visar att vindkraftparken på årsbasis sysselsätter 18,5 heltidstjänster för den löpande servicen, samt drift & underhåll, ägarservice för skötsel av vindkraftparken och byggnader, underhåll av vägnät samt elnät och andra kringeffekter. Räknat på en brukstid för vindkraftparken på 20 år, så handlar det om 370 årsarbeten. Detta motsvarar omkring 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk och nästan 0,2 tjänster per MW.
Totalt behöver vindkraftsparken Havsnäs över 11 vindkrafttekniker/år i ca 20 år, vilket blir 220 årsarbeten:
20141024-Havsnas-drift-och-underhall
Bygdemedel delas också ut liksom det planeras för Holmöprojektet. Men med den skillnaden att på Holmön går en mycket större del av avkastningen till de gemensamma projekten istället för till enskilda markarrenden. Här listan för Havsnäs för 2011-2014:
20141024-Havsnas-Bygdemedel-2011-2014
På Holmön planeras alltså, med stort stöd från Holmöborna, ett vindkraftsprojekt med 19 st verk. Då är det naturligtvis intressant att prova beräkningsverktyget för att bättre kunna bedöma hur många arbeten med drift och underhåll som långsiktigt skulle kunna skapas på Holmön.
Kalkyldelen för drift- och underhåll ger följande mycket intressanta resultat:
20141024-Prognosverktyg-Holmon-19-verk
Drygt 7 årsarbeten/år under parkens beräknade livslängd på ca 20 år kan alltså skapas på Holmön. Till detta kommer också de arbeten som följer av bygdemedel och markarrenden!
Så här kan det bli. De som menar att vindkraftsparken på Holmön kan skötas av en enstaka tekniker som då och då besöker ön per helikopter vet helt enkelt inte vad de talar om.
Låt oss nu i 20 år unna Holmön denna sista chans till överlevnad – en mycket kort tidsrymd i öns månghundraåriga historia!
Sven Nordblad

Bara utveckling ger livskraft på Holmön

För att Holmön skall vara en levande bygd året runt måste vi gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov. Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör ta ansvaret att leda och utveckla ön långsiktigt. En reviderad utvecklingsplan länkad till kommunens, ”Strategier för framtiden” behövs.
Det skriver Thorbjörn Lindberg, pensionerad sjökapten och i dag till stor del boende på Holmön.

Under 1900-talet till i dag har Holmöns by åderlåtits på ett alarmerande sätt, från drygt 400 åretrunt boende invånare, till dagens 30 tal, att bara skriva sig på ön är ett spel för galleriet. Totalt är 65 personer i dag mantalsskrivna på ön. Grunden till den negativa utvecklingen ligger i ändrade levnadsvanor där fiske, jordbruk och jakt fått stå tillbaka för arbeten på fastlandet.
För att Holmön skall fortsätta vara en levande bygd året runt måste vi nu gemensamt finna vägen till utveckling av samhället, det räcker inte med att besöka byn och ha sommarlov för att sedan fly ön på hösten.
Under vintern 1999/2000 engagerades öbor/fritidsboende i ett stort projekt om en utvecklingsplan för Holmön fram till 2010.
Huvudpunkterna var en ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Konkreta projekt med ett partnerskap av 66 deltagare – som skulle revideras och kompletteras kontinuerligt. Viktigast av allt var målet att det 2010 skulle finnas 180 fastboende i samhället.
Målsättningen finns fortfarande, men vi nådde inte fram. Därför krävs nu nya tag med en reviderad utvecklingsplan som länkas samman med Umeå kommuns, ”Strategier för framtiden” från 2012.
Att ett fåtal personer försöker begränsa företagssatsningar som kan utveckla Holmön har vi inte råd med.
Staten har satsat totalt drygt 36 miljoner de senaste åren på en förbättrad förbindelse med fastlandet. En förbindelse som kommer att möjliggöra att vi kan möta vår målsättning för Holmöns utveckling. Alla företag är välkomna, även vind- och solkraftföretag.
En miljömässig vindkraftsetablering innebär att bygdemedel tillförs samhället, vilket ger oss en kraftigt ökad ekonomisk möjlighet att möta framtiden och uppnå de målsättningar vi har för utveckling av vår levande kulturbygd. Bygdemedlen blir en ovärderlig tillgång för byns och öns framtid.
Baserad på bygdemedlen kan konkreta ekonomiska investeringar och projekt förverkligas. Projekten utföres i samarbete med vindkraftbolaget, Umeå kommun, Region Västerbotten och Trafikverket. Inom EU finns dessutom stora möjligheter till ekonomiskt stöd för skärgårdsprojekt, som man exempelvis nyttjat i Öviks kommun.
Umeå kommun, tillsammans med öborna, bör här ta ansvaret att leda och utveckla Holmön långsiktigt. Med en förväntad kraftigt ökande befolkning i Umeå ligger Holmön idealiskt till som besöksmål, ett mål med högsta möjliga kvalitet.
Turistbostäder uppföres (byggs för kraftbyggarna), vägnätet utökas vilket ökar tillgängligheten för bofasta och besökare. Vandrings- och cykelleder kan rustas och utvecklas. I samband med nya elkablar över Kvarken dras också vattenledning samt en fiberkabel till byn.
Allt arbete utföres med största miljöhänsyn. Med ett ökat inflyttnings- och besöksflöde förbättras möjligheterna att få en bättre färja samt ökat underlag för företag inriktat mot transporter runt/på Holmön, natur, jakt- och fiskeguidningar, återskapande av våtmarker, småskaligt ekojordbruk samt vindkraftsturism. Med ett ökat tryck av besökare och boende kommer även servicenäringarna att få ett årligt uppsving.
Motståndarna till vindkraft strävar efter att endast förmedla sina tankar mot en vindkraftsetablering, fakta och andras tolkning av samma verklighet vill man inte ta till sig. Hemliga listor, anonyma inlägg och nyttjandet av riksmotståndare till vindkraft gör att tilltron för motståndet urholkas.
Låt oss alla samarbeta för en utveckling av Holmön, vi värnar samtliga om Holmöns natur och miljö, därför bör vi gemensamt medverka i utvecklingen av ett framtida bebott Holmösamhälle, öppet även för vindkraftsetablering.
Thorbjörn Lindberg
———————–
Artikeln är tidigare publicerad i VK i oktober 2014 och en debatt följde – klicka på Read more för ett utdrag …

Read more

Gröna Holmön AB och Friavindar

Nu har det nya bolaget Gröna Holmön AB tagit över vindkraftsprojektet från Slitevind som dock står kvar som minoritetsägare. Man har presenterat en samrådshandling för den ändrade utformningen av vindkraftsparken med ett mindre antal verk inom två istället för tre områden.
En intressant detalj som visas i det nya underlaget är att vindkraftverken kan ställas in för reducerad ljudnivå vilket gör att bykärnan hamnar utanför 35 dB området istället för som tidigare 40 dB. Denna möjlighet kan vara av värde vid ostliga vindar vilka dock är mindre vanliga.
Samradshafte_2014-09-25-01
En bild från Byviken visar hur avståndet till närmaste vindkraftverk påverkar perspektivet – telemasten i förgrunden uppfattas som högre än vindkraftverket trots att verket är högre än i tidigare förslag. Genom att det västra området strukits syns inte längre några verk mot söder längs vägen från färjan vilket är en klar förbättring.
Friavindar
Nu undrar man hur detta tas emot av gruppen Friavindar som motarbetar vindkraft i allmänhet och på Holmön i synnerhet. Inser och förstår man de uppenbara fördelar som följer med det nya förslaget?
Men ett besök på sidan förskräcker. De hätska tongångarna och de vilda spekulationerna fortsätter – t.ex att undertecknad (Sven N) skulle ha spökskrivit samrådshandlingen. Grova personangrepp i parti och minut – och ett personangrepp är det fortfarande även när man använder finurliga förkortningar och omskrivningar. Tidigare röster som manat till sans och måtta tycks ha tystnat.
Bland de märkligare konspirationsteorierna finner vi detta exempel. Här menar man att vindkraftverken listigt spridits ut med avsikten att senare kunna bygga ännu fler verk. Bortsett från vad Länsstyrelsen skulle kunna säga om detta så kommer det inte att fungera eftersom vindkraftverken om de står för nära stjäl vind från varandra. Jag (Sven N) inser också när jag läser kommentaren att jag knappast längre reagerar på Friavindars tillmälen gällande Holmöborna – i detta fall ”dumma” eller ”egoistiska” – men det betyder förstås inte att det är OK att så grovt bryta mot god nätetik.
20140927-FV-Dumma-eller-egoistiska
Och varför framhärdar Friavindar med påståendet om att Försvarsmakten inte känner till projektet trots att det framgår av samrådshandlingen att detta inte stämmer? Redan 2012 yttrade sig Försvarsmakten om projektet enligt denna artikel i VK.
Sedan det här med renarna. Har Friavindar inte förstått att det är samebyn som avgör om man vill använda Holmön för renbete? Det är inget som vindkraftsprojektören kan påverka men man visar i samrådshandlingen att möjligheterna till renbete knappast försvåras.
Man kan undra om de som sägs stödja Friavindar verkligen accepterar skriverierna eller varför de i annat fall inte protesterar mot den obehagliga tonen i kampanjen som förs i deras namn.
Som tidigare kommenterar man helst anonymt på sidan. Endast ett fåtal identifierbara signaturer finns med som t.ex C-E Simonsbacka och Dag Blomqvist från FSL som ingendera har något med Holmön att göra. För att det ska bli möjligt att alls referera till inlägg har man tvingats tillgripa ett nummersystem för kommentarerna.
Vore det så svårt att stå upp med sitt eget namn när man kommenterar?
Men även myndigheterna får en släng av sleven. Artikelförfattaren på Friavindar Dag Blomqvist kallar dem spratteldockor helt utan förmåga att agera eller tänka själva:
20141021-FV-DB-Myndigh-spratteldockor
Frågan är väl om Friavindar nu tangerar gränsen för näthat eller till och med överskrider den eftersom de inte alls lever upp till kraven på god nätetik! Jämför med de regler som gäller för kommentering på SVD.
Med näthat avses kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar
Döm själva:
www.friavindar.se
Det Friavindar nu borde göra är att moderera sin sida och ändra sitt hårda språk som ön inte mår bra av och låta vindkraftsprojektet prövas enligt de demokratiska spelregler som fortfarande gäller i Sverige – alltså även på Holmön!
Hälsar
Sven Nordblad – Rotorn, (r), Rxxxxx, S*2!
Sven Karlsson – S*2!
__________________
En reflektion …
… är om det sociala ute på byn fungerar för de som uttrycker sig så på Friavindar. På vinterhalvåret är det få människor på byn och trygghet för alla önskas (när inte telefonin alltid fungerar) liksom trivsel och trevnad. Alla på byn behövs och borde kunna se varandra i ögonen, skriva illa om sina grannar är inte bara kränkande det skapar murar. Det mesta kan vi prata med varandra om, även för att lösa konfliktsituationer m.m, som i skolans värld. Eller söker redaktionen för Friavindar efter att mobbingsituationer skall uppstå och utvecklas till fullskalig vuxenmobbing?
Nej, denna pajkastning måste upphöra omgående på ön – vi är ju vuxna – för att bevara den trygghet och den trivsel och den trevnad som alla behöver och önskar sig! Gräv ned stridsyxan är uppmaningen om detta skall sluta på ett hedervärt sätt.
Överlåt till myndigheter att besluta det som är lagstadgat, enligt demokratins principer. Kränkande ord, vare sig dessa skrivs eller talas, slår i regel mot de som anstiftar och vidarebefordrar otrevligheterna.
Sven Karlsson
———————–
Kommentarer från diskussioner på Friavindar. Tryck på Read more för ett utdrag …

Read more

Färjan — hur länge till?

Den som åker ut till Holmön en vacker sommardag har kanske svårt att tro att färjetrafikens framtid skulle vara hotad. Om den i stället väljer att åka ut en lördagseftermiddag i januari, blir det lättare att begripa.
Lite historia om Holmöfärjan från 1950-talet:
Vbm_A18612

T.v. ligger Holmöns gamla boskapsfärja, den s.k. ”kofärjan”, byggd av Abel Jonsson i Täfteå. Den användes för boskapstransporter till fastlandet, hade akterspegel och var öns största båt. Den bogserades efter färjan ”Holmön” som skötte holmötrafiken mellan 1938-1956. På bilden bakom kopråmen ser man akterspegeln på färjan 63/70 (Holmön), vilken även bogserade kopråmen. Den färjan var i tjänst på Holmöleden 1956-1983. 63/70 färjan är fortfarande aktiv, nu på Island. Längst bak på bilden ser man livräddningsbåten ”Drottning Viktoria” med stationsnamnet Holmön målat på långsidan. Fotografen Olov hasslöv dokumenterade båtbyggeri på Holmön och skrev böcker i ämnet.
Foto: Olov Hasslöv 1957. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.

För tio år sedan gjorde holmöborna en ambitiös utredning om öns framtid. Målsättningen var att fördubbla antalet fastboende. Vi vet hur det gick. Antalet halverades. Idag har vi ca 50 fast boende på ön. Vi måste våga tänka tanken hur det ser ut om ytterligare tio år ifall inte trenden vänder. Och tyvärr syns inga tecken åt det hållet idag.
2000-04-01 Holmön Leader – Vi formar framtiden
Säg att här då finns 25 fast boende personer, varav inga barnfamiljer. Knappast någon vinteröppen affär. Det är ett svart perspektiv, men dessvärre långt ifrån osannolikt. Är det inte mycket troligt att Trafikverket i det läget går till regeringen och begär att bli befriade från den kostsamma Holmötrafiken? Om de nu inte redan har gjort det år 2024.
Sommartrafiken kommer att finnas kvar. Mellan maj och september finns tillräckligt underlag för att driva trafiken till rimliga kostnader, men då blir det förstås avgifter — som på Norrbyskär och Ulvön. Men hur ser det ut under lågsäsong?
Biljettpriser 2014 för färjan mellan Köpmanholmen och Ulvön där en dagsutflykt för 2 vuxna och 2 barn med cykel kostar 580 kr:
2014-Ulvon-farja-biljettaxa
I Trafikverkets rapport från 2013 har antalet passagerare per överfart under lågsäsong uppskattats till i genomsnitt 6 st. Läs siffran igen! Sex stycken. Det är ingen ovanlig upplevelse att ha privattransport över Kvarken under vintern. Detta lilla tappra antal resenärer utgörs till mycket stor del av dagpendlare. Idag har vi fem till sju vuxna och fyra-fem skolbarn som reser mer eller mindre varje veckodag.
Trafikverket-Grov-skattning-av-antalet-passagerare-Holmofargan
Men om inga nya barnfamiljer slår sig ner här, så finns det om fem år inte längre några skolbarn som åker varje dag. Dessutom börjar någon av dagpendlarna vara nära pensionåldern. Då har de sex genomsnittsresenärerna förvandlats till säg fyra. Risken är stor att vi kommer till den kritiska punkten år 2019.
Då har de yngsta skolbarnen gått ut nian och därmed har samhället inte längre något ansvar för att transportera dem till skolan. Fram till dess kan vi vara lugna. Även om det är kommunen och inte Trafikverket som ansvarar för skoltransporterna, så är det knappast politiskt möjligt att vältra över trafiken på kommunen de få år som återstår.
Men vad händer sen? Antalet dagpendlare är nu mindre än ett halvdussin.
Missförstå mig inte. Det behöver inte gå så här illa. Men det är inte alls något osannolikt scenario.
Detta är något som Umeås kommunpolitiker borde fundera över ordentligt — särskilt de tre partier, Vänstern, Miljöpartiet och Centern som redan nu har tagit ställning mot vindkraftutbyggnad på Holmön. Om Trafikverket drar sig ur, blir det kommunen som får ta ansvar för oss som biter sig fast härute. Någon form av transporter måste vi ju få, kanske blir det några turer till helgen och en mitt i veckan, så vi kommer oss till tandläkarn. Tills vi har dött ut eller givit upp. Vid det laget är tiden ute för Holmön. Ingen kommer att flytta hit under de villkoren.
Genomsnittlig kostnad/passagerare för Holmöleden vid olika trafiklösningar:
Trafikverket-farjan-trafikkostnader
Ingen har presenterat något förslag som på allvar skulle kunna vända befolkningsutvecklingen. Det är förstås glädjande att några människor väljer att flytta ut, men så länge det inte är några dagpendlare blir deras inverkan på färjetrafiken bara marginell. Det enda som hoppet i dagsläget står till är en vindkraftutbyggnad.
Somliga upplever vindkraften som hotfull och det är klart att den kommer att påverka vår livsmiljö, men den är helt nödvändig om vi ska vara säkra på att ha åretrunttrafik i fortsättningen.
Att driva en vindkraftpark utan daglig åretrunttrafik är omöjligt. Man hör ibland idéer om att några servicetekniker ska komma farande i helikopter. Sådan är inte verkligheten. Kraftverken kräver i stort sett daglig tillsyn. Helikoptertransporter är alldeles för dyrt och alldeles för väderberoende. Dessutom ska tunga reservdelar ut om något havererar. Helikopter kan vi glömma. Återstår en färja.
En vindkraftpark är det närmaste vi kan komma en garanti om fortsatt långsiktig åretrunttrafik till Holmön. Det är valtider och som sagt — det finns tre partier som motsätter sig vindkraft på Holmön. Märkligt nog samma partier som mest aktivt driver vindkraftutbyggnad på riksplanet.
Göran Burén

Stora valenkäten 2014

Westander genomförde våren 2014 Stora Valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats.
Där ställdes bl.a frågor om inställningen till förnybar energi och resultatet av enkäten visar ett mycket starkt stöd för fortsatta satsningar på vindkraft. Åtta av tio riksdagskandidater vill förlänga stödsystemet för förnybar elproduktion till 2030 medan bara en av tio motsätter sig detta.

Här är frågorna som ställdes och svaren som gavs:
Westander-Stora-Valenkaten-2014-3
Det är intressant att notera att 77 procent vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att utreda och ta ett samlat grepp över hur tillståndsprocesserna för vindkraft kan förkortas och underlättas:
Westander-Stora-Valenkaten-2014-11
En SIFO-undersökning gjord på uppdrag av SVT under våren 2014 visar också att 71 % av Svenska folket vill behålla stödet till vindkraften:
20140219-SIFO-SVT-Vindkraft-undersokning
Man kan också nämna att 2013 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att 81 procent av svenska folket är positiva till vindkraft, 8 procent varken positiva eller negativa, 7 procent negativa medan 4 procent har ingen uppfattning.
Alltså fortsatt starkt stöd för vindkraft både bland riksdagskandidater och Svenska folket!